Stöd till kooperativ utveckling

Motion 1990/91:N347 av Håkan Hansson (c)

Bakgrund

Sedan budgetåret 1986/87 fram t.o.m. 1990/91 bedriver
staten, tillsammans med etablerad konsument -och
lantbrukskooperation, genom det gemensamma
Kooperativa rådet, ett 5-årigt projekt för att ''stimulera
utveckling av befintlig och ny kooperation''. Projektet
benämns ''Kooperationens utvecklingssystem''.

Det övergripande syftet för utvecklingssystemet är enligt
Kooperativa rådet, ''att skapa etablerings- och
utvecklingsbetingelser för nya kooperativa företag som är
likvärdiga dem som redan finns för annan
företagsbildning''. (Ur grunddokumentet från oktober
1986.) Innebörden av detta är bl.a. att medverka till att
goda förebilder skapas på nya områden.

Totalt har till projektet anslagits 5 milj. kr. årligen varav
staten bidragit med hälften och etablerad kooperation med
den andra hälften. Således har via Civildepartementet
årligen anslagits 2,5 milj. kr., t.o.m. budgetåret 1990/91, till
Kooperationens utvecklingssystem.

Nu föreslås en utvidgad satsning på både befintliga (för
närvarande ca 15 st) och nya kooperativa utvecklingscentra
genom en fördubbling av anslaget till 5 milj. kr. Vidare
föreslås att det tidigare kravet, att minst en tredjedel av
anslaget skall finansieras av regionala/lokala intressenter
för att statsbidrag skall erhållas, borttages.

Erfarenheter

Utvecklingssystemet utvärderades under det tredje
verksamhetsåret (1989) och redovisades i Ds 1990:1. I
propositionen refereras till utvärderingen att
''erfarenheterna är goda''. Vidare anges att ''under de tre
första åren fick ca 150 nya kooperativ stöd av
utvecklingscentra vid sitt bildande''.

Av referaten framgår inte att utvärderingen i huvudsak
bedömde de interna förhållandena inom
utvecklingssystemet, d.v.s. hur de regionala/lokala och
centrala enheterna samspelade och i vilken utsträckning
respektive del uppfyllt sina i grunddokumentet formulerade
mål. Någon bedömning från kunder/klienter, av
utvecklingssystemets insatser, har således inte gjorts.
Således har ingen ''kvalitativ'' utvärdering utförts.

Av de ''150 nya kooperativen'' är den övervägande delen
föräldrakooperativa daghem. På övriga områden har nya
kooperativa företag i egentlig mening inte framkommit i
någon större omfattning. Ett antal företagsbildningar, t.ex.
bland patienter inom psykvården, har visserligen tillkommit
på senare tid. De är dock inte att betrakta som egentliga
företag utan snarare som goda försök att i nya former skapa
rehabilitering under företagsliknande former.

Det finns således tecken som tyder på att den
informations-, utbildnings- och rådgivningsorganisation
som hittills byggts upp är överdimensionerad i förhållande
till nuvarande efterfrågan. Även en bedömning av
potentialen för kooperativt nyföretagande indikerar att
risken för överdimensionering är stor. Dessutom arbetar
delar av utvecklingssystemet enligt min bedömning med en
felaktig inriktning och riskerar därmed att motverka
utvecklingssystemets syfte, dvs. att medverka till bildandet
av självständiga och livskraftiga företag i den kooperativa
företagsformen. Det finns t.o.m. enligt min bedömning
inslag i den hittills bedrivna verksamheten som direkt
motverkar eller misskrediterar den kooperativa
företagsformen.

Åtgärder

Det är av betydelse att de framtida satsningarna för att
stimulera kooperativa företag på nya områden, nu efter den
femåriga projekttidens avslutning, övergår till att inriktas
på att successivt föras in i den etablerade
företagsrådgivningen så som avsikten ursprungligen var.
Det bör understrykas att detta bör ske i syfte att främja en
ökad privat företagsamhet på områden där den kooperativa
företagsformen framstår som särskilt ändamålsenlig. Det
gäller främst inom den växande tjänsteproducerande
företagssektorn där personalägda företag i kooperativ form
kan vara en framkomlig väg.

Utvecklingsfondernas verksamhetsområde har nu
utvidgats till att omfatta all typ av småföretagsamhet -- även
tjänsteproducerande företag. Då är det naturligt att
successivt föra in även den kooperativa
företagsrådgivningen dit -- istället för att fortsätta
uppbyggnaden av en parallell rådgivningsverksamhet.
Dessutom finns det redan idag banker och
rådgivningsföretag som aktivt arbetar med den kooperativa
företagsformen i sin kundrådgivning. Därför bör till
Utvecklingsfonderna uppdras att skaffa sig erforderlig
kompetens för kooperativt företagande. Resurser härför
bör avsättas av berörd myndighet.

Det är av stor betydelse att satsningar för en kooperativ
utveckling också stöds av regionala och lokala intressenter.
Kravet på en tredjedels regional/lokal anslagsfinansiering
bör därför kvarstå som förutsättning för statligt stöd till
regionala/lokala kooperativa utvecklingscentra.

Eftersom det enligt min bedömning inte finns motiv för
att fortsätta utbyggnaden av en parallell företagsrådgivning
till Utvecklingsfonderna och med hänsyn till det allmänna
statsfinansiella läget, anser jag det omotiverat med en
fördubbling av anslaget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till Stöd till kooperativ utveckling för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
oförändrat 2

500

000 kr. att fördelas enligt i motionen anförda riktlinjer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående utvidgad kooperativ
kompetens hos de regionala utvecklingsfonderna.

Stockholm den 25 januari 1991

Håkan Hansson (c)