Stödet till rennäringen, m.m.

Motion 1989/90:Jo254 av Hans Dau (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo254

av Hans Dau (m)

Stödet till rennäringen, m.m.

Av den redovisning regeringen lämnar i budgetpropositionen framgår att
riksdagen först under hösten år 1990 kommer att få ta ställning till en samlad
same- och rennäringsproposition. Behovet av att kunna ta ställning till en
statlig same- och rennäringspolitik framstår som uppenbart, inte minst mot
bakgrund av den konturlöshet som präglar de förslag som nu framläggs av
jordbruksministern. Som underlag till en sådan proposition måste också fogas
de förslag rennäringskommittén framlade i sitt betänkande Rennäringens
ekonomi (SOU 1983:67) och som inte blivit behandlade i avvaktan på
att samerättsutredningens förslag skulle föreligga.

Det samlade intrycket blir att riksdagen nu får att ta ställning till delar,
där både sammanhang och målsättning med den statliga rennäringspolitiken
saknas. Av de förslag som faktiskt framläggs i budgetpropositionen finns
också anledning att kritiskt granska på vilket sätt regeringen följt upp vad
riksdagen beslutade i anledning av jordbruksutskottets betänkande
1988/89:12. Riksdagens tillkännagivande till regeringen angående prisstödet
grundades på att rennäringens företrädare inte hade möjlighet att föra reella
överläggningar med staten.

För anslaget B 8 Främjande av rennäringen föreslås en uppräkning med
24000 kr. förutom den ökning om en miljon kronor som följer av internationella
åtaganden beträffande byggande och underhåll av riksgränsstängsel
mot Norge enligt 1972 års renbeteskonvention. Det framstår som rimligt att
anslaget för den nationella renskötseln (fortsatt markanvändningsplanering,
säkerställande av trygghetspaketet för renskötare m.fl. ändamål) även räknas
upp med en milj. kr. så att pågående betesinventering skall kunna genomföras
inom en överblickbar framtid. Den här föreslagna uppräkningen
skall också jämföras med den anslagsökning lantbruksstyrelsen beräknade
om totalt tre milj. kr.

Regeringens nu lämnade förslag om ett nytt anslag B 9. Prisstöd till rennäringen
tillgodoser på så sätt det bakomliggande syftet att det inte skall vara
fråga om att fördela en redan beslutad medelsram på ett vid tidpunkten för
det beslutet okänt antal senare slaktade renar, för vilka prisstöd skall utgå.
Ändock finns det avgörande invändningar mot regeringens förslag. Grunden
för riksdagens angivna beslut var att tidigare ordning inte gav rennäringens
företrädare möjlighet att föra reella överläggningar med staten om nivån på
prisstödet eftersom anslagets totalbelopp är fastställt genom riksdagsbe

slut. Detta kommer inte att brytas genom den nu föreslagna ordningen, då
det av propositionen inte framgår att det skall föras några överläggningar alls
utan att regeringen i stället skall fastställa pristilläggets storlek och meddela
de ytterligare föreskrifter som är erforderliga för utbetalande av pristillägget.

Av regeringens förslag framgår inte nuvarande nivå på pristillägget. Vi har
inhämtat att statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen tillsammans
med Svenska Samernas Riksförbund, SSR, vid årliga överläggningar har beräknat
att slaktuttaget kommer att bli 95 000 renar innevarande budgetår,
för vilka ett pristillägg om 220 kr. per ren skall utgå. Sålunda innebär detta
att det innevarande år skulle utgå 20900000 kr., d.v.s. ett högre totalbelopp
än det nu föreslagna, i och för sig förslagsvis beräknade, beloppet.

I vad mån det kan bli fråga om någon senare höjning av pristillägget redovisas
inte i propositionen och härvid torde det vara så att detta blir beroende
av om regeringen kommer att föreslå någon höjning av norrlandstillägget för
jordbruket. Av sammanställningen som gjorts av lantbruksstyrelsen framgår
att det i dag finns en differens såvitt gäller prisstöd mellan nötkött och renkött
på så sätt att prisstödet är 3:83 kr. högre för nöt än för renkött (10:71
kr. respektive 6:88 kr.). Utvecklingen från år 1971 och från år 1973, då renköttet
fick del av det sedan tidigare utgående norrlandstillägget, framgår av
diagram nedan.

Kr/kg

1

321

I

30H ,

»1

I

;cn

4^ V*rrv t k Norrlartartiiliag
! (pntrwd)

3

371 72

86 87 33

5

:e

3

" s*n«ott '.vid rrwi*K?viict oå 32 kql

» c5' ocn lamm

Nötkött

Mot. 1989/90

Jo254

10

Av diagrammet kan utläsas att norrlandstillägget för nötkött sedan budgetåret
1985/86 höjts till en nivå över renköttets och samtidigt ökar medan
stödet till renköttet efter en nedgång något ökat för 1989/90. Differensen är
den ovan angivna om 3:83 kr. per kilo.

Av diagrammet framgår också att det till följd av effekter på marknaden
efter Tjernobyl skett en sänkning av avräkningspriset på renkött. Starka skäl
föreligger således att genom en uppräkning av prisstödet till rennäringen
skapa paritet mellan produktion av nötkött respektive renkött.

Det är - som ovan konstateras - otillfredsställande att riksdagen nu har
att pröva regeringsförslag utan en av regeringen klart uttalad politisk målsättning
och där förslag framläggs i delar utan möjlighet till ställningstagande
till helheten. Ett grundläggande krav är följaktligen att regeringen snarast
lägger en samlad same- och rennäringsproposition på grundval av inte bara
samerättsutredningens och lantbruksstyrelsens (Rennäringsgruppens) förslag,
utan också på rennäringskommitténs betänkande Rennäringens ekonomi.

Vad särskilt gäller prisstödet kan regeringens förslag prövas först efter
nödvändig komplettering innefattande ett annat förslag beträffande former
för överläggningar med näringen om prisstödets inriktning.

Med hänsyn till rennäringens betydelse för den samiska kulturen är det
här redovisade en kultur- och minoritetsfråga förutom en näringspolitisk
fråga och även en regionalpolitisk fråga; förutsättningarna för liv och arbete
i de utpräglade glesbygdsområden, där inga eller få alternativa utkomstmöjligheter
står till buds.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till främjande av rennäringen för budgetåret
1990/91 anvisar 9 593 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överläggningar med näringen om prisstödets omfattning
och eftersläpning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen snarast framlägger en samlad sameoch
rennäringsproposition på grundval av förslag lämnade av samerättsutredningen,
rennäringskommittén och lantbruksstyrelsen (rennäringsgruppen).

Stockholm den 24 januari 1990

Hans Dau (m)

Mot. 1989/90

Jo254

11