Till innehåll på sidan

Samhällets stöd till rennäringen får inte enbart ses ur näringspolitisk och regionalpolitisk synpunkt utan vid bedömning av detta stöd måste även beaktas att Sverige på folkrättsliga grunder har skyldigheter att ge förutsättningar för rennäringens fortbe

Motion 1989/90:Jo232 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo232

av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c)

Samhällets stöd till rennäringen får inte enbart ses ur näringspolitisk och regionalpolitisk
synpunkt utan vid bedömning av detta stöd måste även beaktas
att Sverige på folkrättsliga grunder har skyldigheter att ge förutsättningar
för rennäringens fortbestånd och utveckling, eftersom denna näring anses
vara en förutsättning för den samiska kulturen.

Under anslaget Främjande av rennäringen (budgetprop., bilaga 11, B 8)
skall fr.o.m. kommande budgetår ej utgå prisstöd till rennäringen utan endast
övrigt stöd till denna näring. Prisstödet har som följd av riksdagsbeslutet
i våras uppförts under ett nytt anslag B 9 Prisstöd till rennäringen. I förhållande
till tidigare anslag för de ändamål som ligger kvar under punkten B 8
föreslår regeringen en ökning med 1 024 000 kr., varav 1 milj. kr. fordras
för att Sverige skall följa åtaganden beträffande byggande och underhåll av
riksgränsstängsel mot Norge enligt 1972 års renbeteskonvention.

Under detta anslag skall utöver riksgränsstängslet utgå anslag för bl.a.
stöd för fortsatt markanvändningsplanering och renbetesinventering samt
säkerställande av trygghetspaket för renskötare m.fl. Bl.a. i samerättsutredningens
huvudbetänkande Samerätt och sameting (SOU 1989:41) framgår
vikten av att arbetet med markanvändningsplaner och renbetesinventeringar
genomförs så snart som möjligt för att ge bättre underlag för bedömning av
rennäringens markbehov och möjlighet för näringen att få en saklig bedömning
vid konkurrens om marker med andra intressen.

Det finns därför starka skäl för att räkna upp detta anslag med 1 milj. kr.
i förhållande till regeringens förslag. Det bör uppmärksammas att lantbruksstyrelsen
i sin anslagsframställning yrkade på en ökning av anslaget med 3
milj. kr.

Hur det långsiktiga stödet till rennäringen skall utformas och vilken omfattning
det bör ha kan inte bedömas förrän riksdagen fått tillfälle att ta ställning
till de förslag om samepolitiken som vi utgår ifrån att regeringen - i
enlighet med vad som uppges i budgetpropositionen (bilaga 11, sid 6) - kommer
att framlägga med anledning av de förslag som framlagts av bl.a. samerättsutredningen
och rennäringskommittén under de senare åren.

Med anledning av bl.a. vår motion 1988/89:Jo220 beslöt riksdagen i våras
(1988/89:JoU12, res. 16) att uttala att formerna för förhandlingarna mellan
samernas och statens representanter om prisstödet till rennäringen borde
ändras.

Stödet till rennäringen

Mot.

1989/90

Jo232-238

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Jo232238

Enligt utskottet (res.) föreligger starka skäl för en återgång till den anslagskonstruktion
som gällde före budgetåret 1985/86 i fråga om prisstödet
och utskottet föreslår att regeringen i budgetpropositionen för budgetåret
1990/91 återkommer med förslag om prisstödet i enlighet med dessa synpunkter.

Regeringens i budgetpropositionen lämnade förslag om ett nytt anslag B 9
Prisstöd till rennäringen tillgodoser på så sätt det bakomliggande syftet att
det inte skall vara fråga om att fördela en redan beslutad medelsram på ett
vid tidpunkten för det beslutet okänt antal senare slaktade renar för vilka
prisstöd skall utgå. Ändock finns det avgörande invändningar mot regeringens
förslag. Grunden för riksdagens angivna beslut var att tidigare ordning
inte gav rennäringens företrädare möjlighet att föra reella överläggningar
med staten om nivån på prisstödet, eftersom anslagets totalbelopp är fastställt
genom riksdagsbeslut. Detta kommer inte att brytas genom den nu
föreslagna ordningen, då det av propositionen inte framgår att det skall föras
några överläggningar alls utan att regeringen i stället skall "fastställa pristillläggets
storlek och meddela de ytterligare föreskrifter som är erforderliga
för utbetalande av pristillägget. Genom konstruktion med ett förslagsanslag
innebär detta vidare att riksdagen undandras möjlighet att ta ställning
till utformningen av prisstödet. Av budgetpropositionen framgår inte nuvarande
nivå på pristillägget. Vi har inhämtat att statens jordbruksnämnd och
lantbruksstyrelsen tillsammans med Svenska Samernas Riksförbund (SSR)
vid årliga överläggningar har beräknat att slaktuttaget kommer att bli 95 000
renar innevarande budgetår för vilka ett pristillägg om 220 kr./ren skall utgå.
Sålunda innebär detta att det innevarande år skulle utgå 20 900 000 kr., dvs.
ett högre totalbelopp än det nu föreslagna, i och för sig förslagsvis beräknade,
beloppet, 19 033 000 kr.

Om det kan bli aktuellt med någon senare höjning av pristillägget redovisas
inte i propositionen. Det bör även uppmärksammas att en höjning av
detta stöd kan bli motiverat för att det skall följa utvecklingen av Norrlandsstödet
till jordbruket och helst ta igen den efterlöpning som enligt statistiken
uppstått sedan stöden infördes i början av 70-talet.

Vad gäller prisstödets omfattning bör även beaktas vikten av att det utvecklas
så att rennäringens ekonomi säkras. Vad vi anfört om prisstödet till
rennäringen bör riksdagen ge regeringen till känna.

Med anledning av den i propositionen lämnade redovisningen om tänkt
uppläggning av överläggningar och beslut om prisstödet bör riksdagen enligt
vår mening ge regeringen till känna vikten av att överläggningarna och beslutsfattandet
kommer att stå i överensstämmelse med riksdagens uttalande
och intentioner.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret
1990/91 anslår 1 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 9 593 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfattningen av prisstödet till rennäringen,

Mot. 1989/90
Jo232

2

I

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om formerna för överläggning mellan statens och samernas
företrädare om prisstödet till rennäringen och beslut därom.

Stockholm den 24 januari 1990

Martin Olsson (c) Karin Israelsson (c)

Mot. 1989/90
Jo232

3

Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1990/91 anslår 1 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 9 593 000 kr.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1990/91 anslår 1 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 9 593 000 kr.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av prisstödet till rennäringen
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av prisstödet till rennäringen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för överläggning mellan statens och samernas företrädare om prisstödet till rennäringen och beslut därom.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formerna för överläggning mellan statens och samernas företrädare om prisstödet till rennäringen och beslut därom.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.