Stödet till skärgårdstrafiken

Motion 1988/89:T241 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:T241

av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c)
Stödet till skärgårdstrafiken

Under flera år har vi motionerat om behovet av en ny och sammanhållen
skärgårdspolitik i Sverige. I AU:s bet. 1987/88:13 skrev utskottet:

Utskottet vill i anslutning till de aktuella motionerna framhålla betydelsen
av att den regionalpolitiska utredningen ägnar särskild uppmärksamhet
åt utvecklingen i skärgårdsområdena. I detta sammanhang får också
prövas behovet av ytterligare myndighetssamordning. Vad utskottet ovan
anfört i anslutning till motionerna A405, A408, A410 och A454, den senare
i aktuell del, bör ges regeringen till känna. Det blev riksdagens beslut.

Det är vår förhoppning att den regionalpolitiska utredningen snabbt ska
komma fram med förslag till positiva åtgärder för att bevara och utveckla
levande skärgårdar och kustsamhällen runt om vårt land. I avvaktan härpå
återkommer vi i år med förslag till vissa andra beslut som behövs för att
åstadkomma just levande skärgårdar.

Om vi vill att människor även framgent skall kunna bo kvar och verka i
hela vårt land får vi acceptera att livsstilar och förutsättningar varierar.
Problemlösningar och samhällsinsatser måste vara flexibla och grundas på
sunt förnuft.

Vårt lands skärgårdsområden är och måste ses som en nationell tillgång.
Detta av flera skäl.

Ju mer befolkningen har samlats i tätorter desto större har behoven blivit
av fina rekreationsområden. Att hålla dessa områden, då ofta våra skärgårdar,
öppna och levande förutsätter en bofast åretruntbefolkning. Skärgårdsbefolkningen
har ofta varit de som först slagit larm om miljöförändringar.
De är också ett vakande öga ut över våra hav och farvatten.

Omvandling av permanentboende till fritidsfastigheter i
attraktiva skärgårdsområden

En förutsättning för en levande skärgård är att permanentboendet kan
bevaras och utvecklas. I dag råder uppenbara problem med detta.

Den stora efterfrågan av fastigheter i attraktiva skärgårdsområden gör att
många permanentbostäder omvandlas till fritidshus. Det innebär att stora
delar av ett skärgårdssamhälle blir tomt och ödsligt under stora delar av
året. Det bidrar till att ytterligare isolera kvarvarande permanentboende
skärgårdsbor och ökar kostnaderna för berörd kommun att upprätthålla
servicen.

En ytterligare faktor som belastar berörd skärgårdskommun är borttagandet
av den kommunala garantibeskattningen för fastigheter i annan
kommun än hemortskommunen.

En skärgårdskommun, som oftast också är en fattig glesbygdskommun, Mot. 1988/89

får genom denna förändring ett förhållandevis stort antal fastigheter som T241

inte inbringar inkomst till den service som kommunen har skyldighet att
hålla. Den inkomsten tillfaller i stället den fritidsboende fastighetsägarens
hemkommun.

För att förhindra en fortsatt omvandling av permanentbebodda fastigheter
till fritidsfastigheter har en av regeringen tillkallad enmansutredning
nu lagt förslag om att förvärvsprövning enligt en ny förvärvslagstiftning
skall införas.

Flera invändningar mot en sådan lösning kan resas. Bl.a. är förvärvsprövningen
tveksam utifrån den enskilda äganderättens huvudprincip. En bättre
ordning vore att med ekonomiska styrmedel försöka komma till rätta med
det här anförda problemet.

Därvid borde skatteinstrumentet prövas. En rätt för kommunen att ta ut
en kommunal fastighetsskatt på i kommunen belägna fastigheter som ej
bebos permanent och ägs av ej i kommunen mantalsskrivna personer borde
därvid övervägas.

Vi föreslår därför att regeringen avvaktar med att lägga fram proposition
på grundval av nu överlämnat förslag. Regeringen bör först också utreda
ovan föreslagna alternativ.

Taxering av permanentboendes fastigheter i skärgården

En hög efterfrågan på skärgårdsfastigheter framtvingar höga fastighetspriser
som också ligger som grund för taxeringen av fastigheterna i berört
skärgårdsområde.

För den permanentboende skärgårdsbon, som äger sin fastighet och inte
har för avsikt att flytta eller avyttra sin fastighet, innebär de en högre
boendekostnad än jämförbara fastigheter i andra glesbygdsområden än
skärgården.

Hög taxering med åtföljande reavinstbeskattning är motiverad vid försäljning.
Däremot är ett högt taxeringsvärde som ovan anförts till men för
den permanentboende. För att främja permanentboendet i skärgården och
stimulera till en levande skärgård året runt bör taxeringsvärdena för permanentbebodda
skärgårdsfastigheter vid taxeringen reduceras med en särskilt
fastställd lägesfaktor. En sådan ordning bör införas fr.o.m. nästkommande
fastighetstaxeringsomgång. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
ett förslag i linje med vad som anförts i motionen.

Ersättning till yrkesfiskare

Beslutet år 1982 att släppa handredskapsfisket fritt på ostkusten och i ett
antal stora sjöar har skapat betydande problem för många yrkesfiskare.

Problemen är i vissa fall en följd av en ökad konkurrens om fisket, men
handlar i ännu högre grad om skador på redskap och störningar i fiskets
utövande.

Vissa ersättningsmöjligheter infördes i samband med den nya lagstiftningen.
Det gällde påvisbara inkomstbortfall t.ex. för sålda fiskekort och

fiskearrenden. Andra typer av ekonomiska förluster ersätts däremot inte. Mot. 1988/89

Den situationen har därmed uppstått att fastighetsägare som inte själva T241

utnyttjat sina fiskevatten lätt kunnat få ersättning. Yrkesfiskare som använt
sina fiskevatten för sitt livsuppehälle får däremot ingen ersättning.

Ersättningsregler som tillgodoser mer eller mindre passiva fiskevattensägares
behov, men helt åsidosätter de aktiva yrkesutövarna, är naturligtvis
helt orimliga. Yrkesfiskarna har, enligt mångstämmiga rapporter, fått vidkännas
betydande skador. När det gäller stationära fiskbestånd, som t.ex.
gädda, har den ökade konkurrensen om fisket i vissa fall en påtaglig effekt.

Att fritidsfolk i större utsträckning rör sig i och omkring fiskevattnen innebär
dessutom ibland betydande hinder i yrkesfiskarens arbete. Till det
kommer den allvarliga ökningen av tjuvvittjning av redskap och skadegörelse,
som följt i det fria fiskets spår.

Eftersom de nuvarande ersättningsreglerna inte tillgodoser dessa behov,
krävs särskilda insatser. Ett lämpligt sätt kan vara att skapa en särskild fond
för ersättningar av det slag det här är fråga om. Denna fond skulle således
ha mer generösa regler men endast gälla personer som har fisket som en
viktig del av sitt uppehälle.

Skärgårdstrafik

Förr fanns ett anslag just till skärgårdstrafik. Det är tyvärr borttaget. I
Finland, som är ett föregångsland när det gäller skärgårdspolitik, ger staten
stöd till en utbyggd, regelbunden kollektivtrafik. Persontransporter i skärgården
upprätthålls i Sverige genom kompletteringstrafik med båt och
hydrokopter och i vissa fall med större båtar i regelbunden trafik.

Tillräckligt utbyggd är detta en dyr verksamhet i synnerhet som det
nästan över hela Sverige är de små, fattiga kommunerna som har de stora
skärgårdarna. Det är dock hos dessa kommuner kunskapen finns om hur
man på bästa sätt organiserar sin skärgårdstrafik. Därför föreslår vi att ett
nytt anslag införs: Stöd till skärgårdstrafik. Konstruktionen kan följa de
regler som fanns förr:

Statligt stöd till skärgårdstrafik med fartyg utgår till den länshuvudman
eller kommun som ansvarar för trafiken. Statsbidraget utgör högst 35 % av
bidragsgrundande kostnad. För skärgårdstrafik gäller detta för högst fyra
dagliga dubbelturer på vissa linjer respektive högst en förbindelse fram och
åter i veckan inom visst kompletteringstrafikområde.

Posten

Postverkets lantbrevbärare bör här ses som den fina tillgång de är. Det
borde finnas ytterligare möjligheter att nyttja denna tillgång. Exempel finns
där man har funnit samverkansformer mellan postdistribution/service,
gods- och varutransporter, social tillsyn av äldre osv.

För att nå fram till denna samverkansform har vägen ofta varit svår att
finna. Från samhällets sida behövs klarare besked och regler och krav på
samordning så att dessa frågor går att lösa. Det krävs nytänkande för att
skapa bättre regelsystem.

Hemställan Mot. 1988/89

T241

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

[att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att rätten
för kommunerna att få ta ut kommunal fastighetsskatt av icke permanentboende
ej i kommunen mantalsskrivna fastighetsägare utreds,1]

[att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder så att
taxeringsvärdena för permanentbebodda skärgårdsfastigheter vid
taxeringen reduceras med en särskild lägesfaktor,1]

[att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag
till en särskild fond för att ersätta personer som bedriver yrkesmässigt
fiske för skador och förluster som uppkommit i samband med
införandet av fritt handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar,2]

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt anslag
Statligt stöd till skärgårdstrafik,

2. att riksdagen uttalar att regeringen bör återkomma i kompletteringsproposition
med anslagsäskande till detta,

3. att riksdagen utalar att alla samverkansformer bör prövas för att
ge skärgårdens bofasta befolkning bättre postservice.

Stockholm den 24 januari 1989
Anna Wohlin-Andersson (c)

Pär Granstedt (c)
Agne Hansson (c)
Gunnar Björk (c)
Larz Johansson (c)

Sven-Olof Petersson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Elving Andersson (c)
Görel Thurdin (c)

1 1988/89:Sk417

2 1988/89:Jo425

8