Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)

Motion 2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 25

2 Inledning 26

3 Förslag till riksdagsbeslut 26

4 Låt Skogsstyrelsen genomföra skoglig haveriutredning 27

5 Få ut virket ur skogen 28

5.1 Använd militär överskottskapacitet 28

5.2 Ge dispenser för virkestransporter 29

5.3 Effektivitet i virkestransporterna på järnväg och till sjöss 29

6 Hoppa över onödigt paragrafrytteri 29

7 Extra arbetskraft 30

8 Se den enskilde skogsägarens perspektiv 31

8.1 Regeländringar för skogskonto/skogsskadekonto 31

8.1.1 Större andel bör kunna avsättas till skogskontot 31

8.1.2 Utöka tidsgränsen för skogsskadekontot 31

8.1.3 Generösare beloppsgränser för skogsskadekonto 32

8.1.4 Ingen skatt på skogsskadekontot 32

8.2 Statligt ”skördeskadeskydd” för skogsägare 32

8.3 Inför tillfälligt stormskogsavdrag 32

8.4 Sveaskogs roll 33

9 Mildra de ökade transportkostnaderna 33

9.1 Statligt transportbidrag 33

9.2 Sänkt dieselskatt för jord- och skogsbruk och virkestransporter 33

10 Inför en ”katastrofparagraf” i skogsvårdslagen 34

11 Bevarande av den biologiska mångfalden 34

12 Se över befintliga lagar och ersätt kommunerna 34

13 Uppvärdera det civila samhället 35

14 Se den enskilde elabonnentens perspektiv 35

15 Ökat nationellt ansvar för säker telefoni 36

16 Ökad säkerhet för fungerande radiosändningar 36

2 Inledning

Den storm som drabbade södra Sverige 8–9 januari saknar motstycke i modern tid. Skogsstyrelsen uppskattar att omkring 80 miljoner kubikmeter träd fällts av stormen. Det motsvarar nästan hela den totala årliga avverkningen i hela Sverige, som förra året var 83 miljoner kubikmeter. Det ekonomiska värdet av den stormfällda skogen beräknas till 30–40 miljarder kronor. Lokalt motsvarar stormfällningarna upp till 30 årsavverkningar. Åtskilliga enskilda skogsbrukare har fått se sitt livsverk spolierat. Samtidigt har hundratusentals hushåll drabbats av strömlöshet, varav tusentals av dessa i skrivande stund, sexton dagar efter stormen, fortfarande är utan el. Även telefonförbindelserna har slagits ut. 13 människor har hittills dödats till följd av stormen. Detta sammantaget gör det befogat att tala om en verklig katastrofsituation. Därför har Kristdemokraterna beslutat att väcka en motion med anledning av händelse av större vikt jämlikt 3 kap. 13 § riksdagsordningen.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av såväl de akuta som de långsiktiga konsekvenserna för skogsnäringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att använda Försvarsmaktens materiel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om generösa dispenser för virkestransporter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslagen till enskilda vägar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om effektivisering av virkestransporterna på järnväg och till sjöss.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om onödig byråkrati.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta kemiska bekämpningsmedel i skogen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätt till tjänstledighet för skogsarbete för anställda i offentlig sektor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätt till tjänstledighet för hemvärnsmän.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelverket kring att anlita utländsk arbetskraft.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändringar i skogskontolagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett ”skördeskadeskydd” för skogsbrukare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tillfälligt stormskogsavdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sveaskog.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett statligt transportbidrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om trafikbeskattningen.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av en ”katastrofparagraf” i skogsvårdslagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den biologiska mångfalden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en balanserad ansvarsfördelning mellan stat och kommun vad gäller de ekonomiska kostnaderna för naturkatastrofer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reducerad elskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättning till strömlösa hushåll.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättning till strömlösa företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en analys av de totala samhällskostnaderna för katastrofen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättning till telefonlösa hushåll.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lokalradions betydelse i krissituationer.

4 Låt Skogsstyrelsen genomföra skoglig haveriutredning

Kristdemokraterna föreslår att regeringen omgående ger i uppdrag till Skogsstyrelsen att snabbt utreda de sammantagna konsekvenserna för skogen och skogsbruket. Såväl de ekonomiska, praktiska, sociala, infrastrukturmässiga som de ekologiska konsekvenserna behöver sammanställas. Utredningen bör göra en bedömning av behovet av stöd från samhället, praktiskt, ekonomiskt och psykosocialt. Det kan till exempel handla om kostnader för att hyra in externa maskiner och arbetskraft. Det kan också handla om att staten via Sveaskog tillsammans med marknadens aktörer samordnar avverkning och leveranser av timmer och massaved så att i första hand små skogsbrukare inte drabbas i så stor utsträckning. Utredningen bör dels inom kort ge förslag till åtgärder för att hantera den akuta situation som uppkommit (ett halvårs sikt), dels ge förslag på mer långsiktiga åtgärder för att förbättra beredskapen för denna typ av stormkatastrofer.

Det behövs också en genomgång av gällande regelverk på det skogliga området. Vilka regler behöver ändras tillfälligt eller permanent till följd av stormkatastrofen? Ytterligare åtgärder kan behövas längre fram för att hantera de mer långsiktiga konsekvenserna, liksom för att skapa en bättre beredskap nästa gång något liknande inträffar.

Utredningen bör arbeta kortsiktigt med att snabbt göra en sammanställning av nu kända fakta samt dra slutsatser av dessa, men också mycket långsiktigt under flera år. Efter stormen 1969 fick man exempelvis under elva år därefter särskilt arbeta med att bekämpa skadeinsekter i de värmländska skogarna. Vilken roll spelade det civila samhället? Hur påverkades infrastrukturen? Hur utvecklades det småskaliga skogsbruket? Hur förändrades förutsättningarna för regionens näringsliv och försörjningsstruktur? Det är alltså nödvändigt att en haveriutredning fortsätter att dokumentera vad som händer i katastrofens spår också när den akuta situationen är över, för att kunna föreslå rätt avvägda långsiktiga åtgärder som kan vara till hjälp vid nästa storm.

Uppdraget bör inte begränsa sig till att hjälpligt bistå dem som drabbats och att rusta för framtida upprepningar. Det bör också innebära att analysera och fortlöpande följa och påvisa följder och även ge förslag till insatser till följd av den storm som varit. Utgångspunkten bör vara att landsbygden och Smålands inland även fortsättningsvis skall vara en plats för boende och trygghet. Stormen och samhällets attityder till dess verkningar är styrande för hur människor väljer att bo, arbeta och investera! Samhället har här ett ansvar för att möjliggöra medborgarnas frihet att välja sin livsmiljö.

5 Få ut virket ur skogen

En översiktlig bedömning ger vid handen att flaskhalsen i uppröjningsarbetet blir att få ut virket från skogen till bilväg. Företrädare för skogsnäringen uppger att Europas samlade kapacitet av skogsmaskiner kanske inte är tillräckligt för att få ut träden innan sommaren. Nu måste regeringen på alla sätt bistå, bland annat genom att utnyttja sina internationella kontakter för att snabbt uppbåda skogsmaskiner från våra grannländer. Även om det står klart att allt virke inte kommer att kunna räddas i tid måste samhället göra vad det kan för att så mycket som möjligt av timret kan tas till vara. Detta innebär också att skogsnäringen måste hantera de långsiktiga konsekvenserna i form av bl a expanderande insektspopulationer till följd av att fallen skog ligger kvar i markerna.

5.1 Använd militär överskottskapacitet

Det militära överskottsmateriel som Försvarsmakten förfogar över i form av terränggående fordon, kranbilar m m bör kunna komma till användning.

5.2 Ge dispenser för virkestransporter

Vägverket måste vara generöst med dispenser för ökade totalvikter på berörda vägar under tiden uppröjning efter stormkatastrofen pågår. Belastningen på enskilda vägar av tunga transporter kommer att leda till ökade underhållsbehov framöver. De enskilda vägarna är de som kommer att förstöras ojämförligt mest. Renoveringsbehoven för de enskilda vägarna kommer att få täckas av vägsamfälligheternas medlemmar, vilka ofta redan drabbats av katastrofen på olika sätt. Därför är det av vikt att anslagen till enskilda vägar förstärks i berörda områden.

5.3 Effektivitet i virkestransporterna på järnväg och till sjöss

Regeringen bör uppdra åt Järnvägsstyrelsen att se till att tillgång på järnvägsvagnar fungerar effektivt för timmertransporterna. Timmertransporter bör ges förtur bland godstransporterna på järnväg.

Egenhantering i hamnar måste tillåtas och stuverimonopolet tillfälligt upphävas så att transportarbetet kan löpa friktionsfritt och med största effektivitet. Det är viktigt att den ökade hanteringen av timmer i hamnarna fungerar effektivt. Därför måste självlastning och -lossning tillåtas i större utsträckning. Under en period bör regeringen även öppna för cabotage för fartyg utanför EU-området förutsatt att det inte handlar om undermåliga fartyg med s k svart flagg. Stormvirke bör klassas som lågvärdigt gods och befrias från farledsavgift vid båttransport.

6 Hoppa över onödigt paragrafrytteri

I ärenden där det är praxis att nästan alltid bevilja tillstånd bör temporärt kravet på tillståndsplikt slopas. Kvarstående krav på tillstånd och dispenser bör endast gälla där det är nödvändigt av uppenbara miljö- eller säkerhetsskäl. Detta bör gälla såväl hanteringen av timret i skogen som inom industrin.

För det virke som ändå inte hinner transporteras ur skogen före 1 juli måste dispens i skogsskyddsbestämmelserna ges. Dispenser måste också ges för att kunna lagra virke på land under bevattning och även lagring av virke i vatten. Det är positivt att regeringen i detta avseende visat stor öppenhet.

Ett exempel på orimlig byråkrati är fasthållandet vid kravet på dispensansökningar för att avverka stormfälld skog. Skogsägaren måste ansöka om dispens från skogsvårdsstyrelsen för att få börja avverka sin skog utan att först behöva vänta sex veckor efter ansökan. Dessa regler är i nuvarande situation uppenbart orimliga.

För att rädda så mycket som möjligt av de ekonomiska värdena är det nödvändigt att uppröjningsarbetet startas omedelbart. Det skall därför räcka med en enkel anmälan, som kan inkomma också i efterhand, om att avverkning med anledning av stormen kommer att ske.

Ett annat exempel är miljöministerns besked om att bekämpningsmedel endast kommer att få användas vid uppsamlingsplatserna, inte ute i skogen. Men eftersom det inte finns några praktiska möjligheter att få ut alla träd till uppsamlingsplatserna, blir det nödvändigt att använda bekämpningsmedel även ute i skogen där träden fallit. Annars kommer granbarkborren att orsaka stora skador. Olika ministrar har gett olika besked om bekämpningsmedel. Nu måste regeringen snabbt skapa klarhet om vad som gäller.

Katastrofsituationen kan komma att kräva att såväl idag förbjudna bekämpningsmedel som förbjudna spridningssätt av desamma kan komma att behöva användas. Ett intensivt undersökningsarbete pågår just nu för att utröna bästa medel och metod. Kristdemokraterna menar att inga dörrar får stängas på förhand för att på bästa sätt kunna hantera den uppkomna situationen med stora mängder vindfälld, ej upparbetad skog i markerna.

7 Extra arbetskraft

För närvarande råder brist på skogsarbetare. Samtidigt vet vi att det finns personer som arbetar inom andra yrken som besitter nödvändig kompetens för att delta i röjningsarbetet. Kristdemokraterna föreslår att anställda i offentlig sektor skall ges rätt till tjänstledighet för att hjälpa till i uppröjningsarbetet.

Vid större stormskador, som den inträffade, kan det uppstå plötslig brist på skogsarbetare. Då är det nödvändigt att de regler som finns för att ta in utländsk arbetskraft, också utanför EU-området, är flexibla. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ge förslag på hur regelverket kring att anlita utländsk arbetskraft skall utformas så att den inhemska arbetskraftens villkor inte försämras, men som vid plötslig arbetskraftsbrist möjliggör tillfälligt anlitande av utländska skogsarbetare utan byråkratiska hinder.

I krisberedskapsarbetet som utförts har ett stort antal personer deltagit ute i kommunerna, inte minst från Hemvärnet, vars insatser haft stor betydelse. Dessa deltar på frivillig basis och med godkännande från sina respektive ordinarie arbetsgivare. Endast vid ofred har hemvärnsmän tjänsteplikt. Den situation som nu råder får betraktas som snarlik detta, där insatser kan behövas ytterligare månader framåt i vissa kommuner. Det vore olyckligt om hemvärnsmän måste avstå från frivilligt deltagande i katastrofinsatserna på grund av bristande samtycke från ordinarie arbetsgivare. Kristdemokraterna anser att regeln om tjänsteplikt vid extraordinarie katastrofsituationer bör kunna tillämpas för arbetsgivarens del även om deltagande är frivilligt från arbetstagarens sida.

8 Se den enskilde skogsägarens perspektiv

Merparten av skogen i Götaland ägs av enskilda markägare. Ofta saknar dessa försäkringar mot stormskador. Efter stormen 1969 fick inga skogsägare ut något på sin försäkring med hänvisning till ”force majeure”, vilket säkert kan ha bidragit till att så många nu var oförsäkrade.

I dagsläget är det oklart hur försäkringsbolagen kommer att ersätta. Men klart är att för många innebär stormkatastrofen en personlig tragedi och ekonomisk ruin. Nyblivna skogsägare med stora lån har inte ekonomiskt utrymme att klara den uppkomna situationen. Den skog som sparats för att möjliggöra ett generationsskifte på gården har blåsts omkull. Möjligheterna för det småskaliga skogsbruket har över en natt förändrats drastiskt. Även förutsättningarna för den regionala och svenska skogsnäringen i stort har förändrats.

Skogsägaren står inför stora praktiska och ekonomiska problem. Det gäller att ta tillvara de fällda träden innan sommaren, då insektsangreppen kan bli påtagliga. Stora transportproblem och transportkostnader väntar eftersom det nu finns ett överflöd av timmer i Götaland medan de flesta skogsindustrierna ligger i Svealand och Norrland. Det stora virkesutbudet innebär att virkespriset pressas ned. Priserna kommer att vara fallande i takt med att timret kommer ut ur skogen och sågverks- och massaindustrin överhopas. Kostnader för återplantering tillkommer. Bra skogsplantor kommer att utgöra en bristvara. Detta är bara några av de konsekvenser som kan förutses för skogsägaren.

I denna katastrofsituation är det viktigt att staten tar ansvar för att lindra den ekonomiska situationen för dessa småbrukare. Det behövs bl a skattelättnader och ändrade regler för användning av skogskonto/skogsskadekonto samt införande av någon form av statligt ”skördeskadeskydd”. Även Sveaskog bör kunna utnyttjas för att i vissa fall kunna byta mark med markägare som förlorat en stor del av sitt skogsinnehav. Det är viktigt för ägarstrukturen, det lokala näringslivet och landsbygdsutvecklingen att ett småskaligt skogsbruk även fortsättningsvis bedrivs i de drabbade områdena.

8.1 Regeländringar för skogskonto/skogsskadekonto

Kristdemokraterna föreslår att regeringen återkommer till riksdagen med nedanstående ändringar i reglerna kring skogskonto/skogsskadekonto.

8.1.1 Större andel bör kunna avsättas till skogskontot

Begränsningen av hur stor del av intäkterna från avverkning av stormfälld skog som kan avsättas till skogskontot eller skogsskadekontot bör avskaffas.

8.1.2 Utöka tidsgränsen för skogsskadekontot

Tidsgränsen för hur länge skogsskadekontot får utnyttjas bör utökas från idag 20 år till 40 år.

8.1.3 Generösare beloppsgränser för skogsskadekonto

Den nedre beloppsgränsen för avsättning till skogsskadekontot bör sänkas till 20 000 kronor. Detta skulle främst hjälpa de mindre skogsägarna som fått delar av sin skog nedblåst.

8.1.4 Inge n skatt på skogsskadekontot

Behållningen på skogsskadekontot skall vara skattebefriad vid försäljning och arvsskifte.

8.2 Statligt ”skördeskadeskydd” för skogsägare

Staten bör ha ett övergripande ansvar vid större naturkatastrofer. Erfarenheten från bl a 1969 års stormfällning var att naturkatastrofer av det nu aktuella slaget inte omfattades av kommersiella försäkringar.

Det finns idag kommersiella skogsförsäkringar som omfattar såväl stormskador som skador vid brand, insektsangrepp och liknande. Skogsförsäkringarna började säljas efter stormarna 1969. Omkring 30–40 procent av de nu drabbade skogsägarna uppges ha en sådan skogsförsäkring. Dessa innehar 50–60 procent av den drabbade arealen. För att försäkringen skall falla ut måste minst ett hektar sammanhängande skog blåsa omkull. Försäkringsbolagens kostnader för de försäkrade skadorna uppges preliminärt hamna någonstans kring 1 miljard kronor.

Kostnaderna för de skogsskador stormen åstadkommit överstiger vida de belopp försäkringsbolagen räknar med att betala ut. Det är rimligt att staten i denna katastrofsituation, tillsammans med enskilda och skogsbranschen, står för en del av de resterande kostnaderna. Utformandet av någon form av statligt ”skördeskadeskydd” bör därför övervägas. I detta bör även merkostnader för inhyrda maskiner och arbetskraft räknas in. För Kristdemokraterna är det personliga ansvaret centralt, därför är det viktigt att en eventuell statlig skogsskadeersättning utformas så att den blir neutral i förhållande till de skogsägare som försäkrat sin skog och de som avstått från försäkring.

8.3 Inför tillfälligt stormskogsavdrag

De drabbade skogsägarna drabbas av sjunkande fastighetspriser, vilket kan innebära ökade amorteringar. För att fastighetsägaren skall kunna finansiera sina amorteringar bör skatten på virkeslikvider och försäkringsersättningar kunna skjutas upp till dess att fastigheten säljs. Skatt bör då endast betalas på vinsten om fastigheten säljs till ett högre pris än vad köparen en gång betalat. En sådan lösning bör snabbutredas.

8.4 Sveaskogs roll

Det är rimligt att särskilda krav ställs på Sveaskog som statligt bolag i en katastrofsituation. En särskild bedömning bör göras av hur Sveaskogs ställning och resurser kan användas för tillvaratagande, lagring och transport av virke. Sveaskog bör kunna utnyttjas för att i vissa fall kunna byta mark med markägare som förlorat en stor del av sitt skogsinnehav. Det är viktigt för ägarstrukturen, det lokala näringslivet och landsbygdsutvecklingen att ett småskaligt skogsbruk även fortsättningsvis bedrivs i de drabbade områdena.

9 Mildra de ökade transportkostnaderna

9.1 Statligt transportbidrag

Virke kommer stora mängder att behöva transporteras från södra till mellersta och norra Sverige. Kristdemokraterna anser att staten har ett ansvar vid en naturkatastrof av denna omfattning, därför bör staten utforma någon form av transportbidrag. De juridiska omständigheterna kring detta bör snarast klarläggas. Om det krävs en lagändring för att betala ut ett transportbidrag, bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett sådant lagförslag.

9.2 Sänkt dieselskatt för jord- och skogsbruk och virkestransporter

Förutsättningarna för de nödvändiga virkestransporterna har försämrats av regeringens höjningar av drivmedelsskatterna i 2005 års budget. I Kristdemokraternas budgetförslag för 2005 sänktes dieselskatten med 30 öre per liter, vilket sammantaget skulle ge 1 miljard kronor i skattelättnader för den hårt prövade åkerinäringen.

Skogs- och åkerinäringens villkor hotas att än mer försämras av de förslag som Vägtrafikbeskattningsutredningen lämnat i betänkandet ”Skatt på väg” (SOU 2004:63) och som innebär att dieselbränslet kan komma att beskattas med ytterligare cirka 2 kronor per liter. De nya väg- och energiskatter som utredningen har föreslagit ökar skogsnäringens kostnader med 1,8 miljarder kronor årligen, enligt beräkningar från LRF Skogsägarna, Skogsindustrierna och Sveriges Åkeriföretag. Det kommer att slå hårt mot skogsägare i främst inlandet, där transportavstånden är stora. Den av Kristdemokraterna föreslagna skattereformen beräknas kunna sänka deras nettointäkter med så mycket som 50 procent. Det är olyckligt att skogs- och åkerinäringen i denna akuta situation vad gäller transportbehov också har en stor osäkerhet hängande över sig i form av en möjlig radikal skatteomläggning.

Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att en omläggning av trafikbeskattningen i enlighet med förslagen från Vägtrafikbeskattningsutredningen skall åtföljas av ett system för återbetalning av den höjda dieselskatten för åkerinäring, jord- och skogsbruk samt övrig yrkestrafik.

10 Inför en ”katastrofparagraf” i skogsvårdslagen

Ett antal krav på lättnader av restriktioner inom skogsbruket och skogsindustrin har framförts i stormens efterdyningar. Det finns ett behov av att regeringen och dess myndigheter skall kunna agera snabbt i sådana här krissituationer. Vi föreslår därför att en särskild ”katastrofparagraf” införs i skogsvårdslagen. Regeringen eller den myndighet regeringen utser bör ges bemyndiganden att fatta de beslut som krävs för att hantera en katastrof. I lagen bör det tydligt framgå att bestämmelserna i skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen tillfälligt kan upphävas i en katastrofsituation. Regeringen bör lägga fram ett förslag till ”katastrofparagraf” för riksdagen.

11 Bevarande av den biologiska mångfalden

Det behövs en bedömning av vilka åtgärder som nu behöver vidtas för att bevara den biologiska mångfalden i de drabbade områdena och minimera skadorna på ekosystemens långsiktiga återhämtningsförmåga. Hur kan exempelvis stormfällda frötallar kompenseras? Vilka konsekvenser får det faktum att så mycket av trädridåer och andra träd som sparats av naturvårdsskäl har blåst ner? Vad innebär detta för fågellivet och annan fauna? En särskild sammanställning bör göras över de skyddsvärda områden som eventuellt förstörts och hur de kan ersättas.

Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda dessa frågeställningar närmare.

12 Se över befintliga lagar och ersätt kommunerna

Den nya räddningstjänstlagen har nu prövats i en katastrofsituation. Erfarenheterna bör tas tillvara för att bedöma om lagen i något avseende behöver förändras för att fungera på ett optimalt sätt i en krissituation, såväl nationellt som regionalt och kommunalt. Otydligheter har kunnat identifieras mellan räddningstjänstlagen och lagen om extraordinära händelser. Det finns ett glapp mellan lagarna som inte tydligt definierar vem som har det ekonomiska ansvaret för många av de insatser som skett i samband med stormkatastrofen. Det bör därför i dessa lagar tydligt definieras i vilka delar staten vid en katastrofsituation tar ett nationellt ekonomiskt ansvar. Kommunerna kan inte förväntas stå för hela notan vid den här typen av naturkatastrofer. Istället behövs en väl avvägd balans mellan statens och kommunens kostnadsansvar.

13 Uppvärdera det civila samhället

I såväl katastrofen orsakad av flodvågen i Asien som stormen i vårt eget land har det visat sig vilken betydelse det civila samhället har för att hantera människors utsatthet. På samma sätt som nu berättelserna från de som var med i tsunamins spår tas tillvara i den statliga utredning som tillsatts, bör berättelser om medmänniskors insatser i stormkatastrofen uppmärksammas och tillvaratas. Vikten av de frivilligas insatser bör erkännas. Det handlar exempelvis om olika organisationer, kyrkor och företag som ställt upp på olika sätt. Samtidigt borde detta ge en tankeställare kring hur denna medborgaranda och det frivilliga engagemanget tas till vara under mer normala omständigheter.

14 Se den enskilde elabonnentens perspektiv

Att bli utan elförsörjning får stora konsekvenser i ett samhälle där sårbarheten är stor. För det enskilda hushållet innebär det att vatten och värme försvinner i huset. Varar detta under några timmar blir det inga stora problem men när det handlar om veckor och kanske i vissa fall månader blir vardagen mycket svår och tungarbetad. De som har egen brunn och en alternativ värmekälla eller som har investerat i eget reservelverk klarar sig hjälpligt men med större arbetsinsats för att klara de vardagliga sysslorna. Men också de drabbas av förstörd mat i frysen, mer av restaurangbesök, kort sagt fördyrade levnadsomkostnader. För de som saknar alternativ värmekälla eller brunn blir tillvaron outhärdlig, direkt hälsovådlig och mycket belastande ekonomiskt.

För den som driver ett företag blir de ekonomiska konsekvenserna än större. Mjölkbonden som kanske får handmjölka för att sedan hälla bort mjölken eftersom mjölkbilen inte kommer fram drabbas av stora förluster. För företag med anställda som inte kan utföra sina vanliga sysslor utan får städa eller friställas är de ekonomiska konsekvenserna oöverblickbara. Konkurser är troliga i spåren av strömlösheten.

Det är naturligtvis orimligt att ett samhälle som är totalt beroende av sin elförsörjning skall lamslås i månader till följd av en katastrof när det finns sätt att bygga större säkerhet. Elbolagen som njutit stora vinster de senaste åren har ett stort ansvar för att skynda på nedgrävning av kablar där detta är praktiskt möjligt.

Skälen till att vi nu och även framöver riskerar att drabbas av stora elavbrott i främst skogsområden är många. Nätbolagen har monopol varför de ej alltid tänker utifrån kundnytta. Dessutom är många nätbolag små utan de stora ekonomiska resurser som de stora elleverantörerna, som debatten ofta handlar om, besitter.

Den snabba förnyelsen av det svenska elnätet har låtit vänta på sig. Reducerad elskatt under 5–10 år i hårt drabbade områden i västra och södra Sverige kan snabba på processen och hålla elpriset oförändrat för elkunderna trots de betydande investeringar som krävs av elbolagen med risk för åtföljande taxehöjningar. Riksdagen måste fastställa kraven på nätbolagen i form av risknivå och leveranskvalitet samt skadeståndsplikt för utebliven leverans.

För att skapa incitament för och möjlighet till att utöka takten för elbolagen att höja leveranssäkerheten bör således såväl skadeståndsplikten utökas som elskatten sänkas. Skadeståndsplikten bör relateras till de drabbades faktiska merkostnader, t ex via traktamentsliknande schabloner enligt arbetslivets och skattelagstiftningens modell. Plikten skall självklart inte baseras per abonnent utan per person i hushållet.

De totala samhällskostnaderna för stormkatastrofen bör analyseras. Många företag har drabbats av kostnader till följd av stillestånd i produktionen. Det handlar dels om kostnader för produktionsbortfall, dels om kostnader till följd av straffklausuler i leveransavtal. Elleverantören bör i lagstiftningen ges ett tydligt ansvar för dessa kostnader. Ersättning bör även här utgå i förhållande till de faktiska merkostnaderna.

15 Ökat nationellt ansvar för säker telefoni

Under stormens första timmar försvann såväl fast telefoni som mobiltelefoni i de värst drabbade områdena. Dessutom slutade SOS-numret 112 att fungera, vilket innebar att den som satt i en stuga inte överhuvudtaget kunde sätta sig i kontakt med omvärlden. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. En utredning bör visa hur 112 kunde sättas ur funktion samtidigt som övrig telefoni föll ur och hur säkerheten kan höjas för framtiden.

Också teleoperatörer bör vara skadeståndsskyldiga gentemot den enskilde när de ej kan leverera vad de lovat. Detta bör fastställas i lag.

16 Ökad säkerhet för fungerande radiosändningar

Lokalradion har visat sig vara en viktig informationsbärare i kristid. I flera län har dock lokalradion för svaga utsändningar för att nå ut på ett tillfredsställande sätt i hela länet. Detta måste åtgärdas i samtliga län så att utsändningarnas styrka ligger på tillräckligt hög nivå för att nå hela länet.

Stockholm den 25 januari 2005
Göran Hägglund (kd)
Maria Larsson (kd)	Mats Odell (kd)
Stefan Attefall (kd)	Inger Davidson (kd)
Johnny Gylling (kd)	Helena Höij (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Sven Gunnar Persson (kd)