Stress och ohälsa i arbetslivet

Motion 2001/02:A330 av Christina Axelsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av egenmakt för att motverka stress och ohälsa i arbetslivet.

Motivering

Vad är stressande livssituationer? Listan skulle kunna göras lång, men det handlar både om samhällsrelaterade och individrelaterade faktorer och framförallt handlar det om livsvillkor och dess konsekvenser. Det är viktigt att invånarna i vårt samhälle känner sig och är delaktiga, lever i frihet och kan välja det liv de vill leva.

Stressande livssituationer är inte alltid påverkbara på individnivå. De får konsekvenser för individen, men behöver ofta åtgärdas på samhällsnivå för att åstadkomma varaktig förändring.

De kroppsliga stressreaktionerna som t.ex. påslag av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin förberedde våra förfäder för fysisk ansträngning. De skulle antingen slåss eller fly. Men dagens psykiska krav utlöser samma kroppsliga stressreaktioner trots att vi inte ska lösa dagens problem med vare sig kamp eller flykt.

En stark samhällsgemenskap som präglas av solidaritet människorna emellan är själva grunden för en god hälsa på lika villkor.

Vi har dock ett förhållningssätt, som ibland stänger ute vissa människor mer än andra. Det gäller allt från att ge möjligheter att delta, till att skapa eller bibehålla en kultur och en miljö som främjar ett visst beteende.

Många studier vad gäller stress fokuserar på sambandet mellan arbetets krav och de möjligheter till kontroll och påverkan som den anställde upplever sig ha. Allt vanligare är att människor är friska fysiskt men mår dåligt psykiskt. Stress och utbrändhet håller på att bli vår tids stora folksjukdom.

I undersökningen Liv och hälsa 2000, gjord i samverkan mellan Södermanlands län, Bergslagssamverkan i södra Dalarna samt Värmlands, Uppsala, Örebro och Västmanlands län, finns bl.a. följande statistik redovisad: I regionen uppger 14 % av kvinnorna och 8 % av männen att de har ett dåligt psykiskt välbefinnande. Dåligt hälsotillstånd har också visat starka samband med ekonomisk stress. Av personer som känner ekonomisk stress har 22 % uppgett sitt hälsotillstånd som dåligt, jämfört med endast 7 % av dem som inte känner ekonomisk stress.

Att upprätthålla en hög sysselsättning för att människor med eget arbete ska kunna försörja sig är basen i ett välfärdssamhälle. Intressant är att av dem som har högt inflytande över sitt arbete uppger endast 3 % dåligt hälsotillstånd jämfört med 11 % av dem som har lågt inflytande över arbetet. Av detta drar vi slutsatsen att mer inflytande och makt på arbetsplatserna får positiva konsekvenser inte enbart för individen utan också för samhället i stort.

Ordet egenmakt betyder både att ge makt och att ge möjlighet.

Oavsett karaktären på den stressande livssituationen innebär det för den drabbade att, på ett eller annat sätt, hitta lösningar på sina problem. Att genom kunskap och insikter om sin egen förmåga, samhällets strukturer och möjliga resurser få kraft att mobilisera sin egenmakt innebär ett första steg mot personlig livskvalitet och hälsa och förhoppningsvis ett hälsosammare samhälle på sikt.

Regeringen har redan uppmärksammat behovet av att skapa samsyn och samordna insatserna i strategin för att främja hälsa i arbetslivet genom 11-punktsprogrammet. Vi förutsätter att regeringen i sina kommande trepartssamtal med arbetsmarknadens parter kommer att ingående diskutera och vidta åtgärder för hur egenmakt och inflytande kan motverka stress och ohälsa i arbetslivet.

Stockholm den 2 oktober 2001
Christina Axelsson (s)
Christina Pettersson (s)	Elisebeht Markström (s)