Stress

Motion 2000/01:A277 av Maria Larsson m.fl. (kd)

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stress bör behandlas ur ett bredare perspektiv än bara
relaterat till arbetslivet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stress bör uppmärksammas i folkhälsoarbetet.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett barnvänligt arbetsliv.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om flexibel arbetstid och förändring i semesterlagen med
möjlighet till förkortad arbetstid.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildningskonto.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om belysning av de särskilda problemen med ohälsa i offentlig
sektor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgång till snabba insatser med rehabilitering vid
arbetsrelaterad ohälsa.3

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Arbetsmiljöverket som aktiv rådgivare kring stressrelaterad
sjukdom och förnyelse av internkontrollen.
9.
1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.

2 Yrkande 5 hänvisat till SkU.

3 Yrkande 7 hänvisat till SfU.

Inledning

Den fysiska hälsan i Sverige är god medan den psykiska
hälsan tenderar att försämras. Detta konstateras också i
Nationella folkhälsokommitténs delbetänkande. Hälsa på lika
villkor. Hög materiell levnadsstandard till trots rapporteras
återkommande om ökad psykisk ohälsa hos befolkningen.
Människan behöver hälsofrämjande strukturer för både kropp
och själ.

Ett rikt socialt nätverk är viktigt för att motverka rotlöshet, ensamhet och
utanförskap. Goda sociala relationer med familj, släkt och vänner är positiva
trygghetsfaktorer både under uppväxttiden och i vuxenlivet.

Samhällets strukturer är viktiga för människors hälsa. Utgångspunkten i de
politiska besluten måste vara omtanken om den enskilda människans
välbefinnande. Ett gott samhällsklimat bidrar till att människor känner sig
delaktiga i ett sammanhang. Det goda arbetslivet består i en arbetsmiljö där
människor kan uppleva trivsel, arbetsglädje och har möjlighet att utvecklas.

Stress som fenomen kan upplevas såväl positivt som negativt. Positiv
stress uppkommer när den enskilde som befinner sig i en krävande
livssituation med pressande arbetsuppgifter dock har möjlighet att påverka
och styra sin tillvaro. Negativ stress uppstår då den enskilde på liknande sätt
har en betungande och krävande livssituation men inte har makt och
möjlighet att i samma utsträckning påverka till förändring. I det följande är
det begreppet negativ stress som åsyftas.

Frågan om ökad stress och ohälsa har kommit att nästan uteslutande handla
om arbetstidens längd. Stressforskaren Maggie Miller visar dock att stress
inte är enbart arbetstidsrelaterad utan också ekonomi-, kunskaps- och
tillitsrelaterad. Det framgår klart i Millers resultat att enbart förkortad
arbetstid inte skapar mindre stress för den enskilde. Stressfaktorerna är många
och för att leva ett gott liv måste vi bemästra dem på många olika sätt. Såväl
problemen med stress och ohälsa som lösningarna på desamma måste ses i ett
bredare perspektiv än att bara betraktas som en arbetstidsfråga.

Arbetsmiljölagens syfte är, förutom att förebygga ohälsa och olycksfall i
arbetet, också att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Den nya och
modernare lagen tillkom under 1960- och 1970-talen och ökade
arbetstagarens inflytande genom partssammansatta grupper på
arbetsplatserna. Arbetsmiljölagen är tämligen övergripande och gäller i
princip alla verksamheter som förekommer i arbetslivet.

Arbetsmiljöarbetet har under hela industrialismens epok fokuserat på den
yttre miljön. Det har handlat om sådant som att förebygga dammrisk, att
skydda anställda från att få fingrar avklippta i maskiner eller ramla ner från
tak. Idag ser arbetslivet ganska annorlunda ut, både vad gäller arbetsmiljö,
anställningsformer och arbetstidsförläggning.

Stress visar sig som ett allt större problem i samhället, inte bara i Sverige
utan i hela Västvärlden. Stress kan vara en positiv drivkraft vilket är en
tillgång vid en extra ansträngd situation. Men långvarig stress leder snabbt
till
att människor slits ner.

Under våren 2000 har det rapporterats frekvent om att stress och
utbrändhet på jobbet ökar i omfattning. Sjukskrivningarna ökade med 50
procent åren 1998-1999 och det är de långa sjukskrivningarna som ökat. Två
tredjedelar av alla som är långtidssjukskrivna p.g.a. psykiska orsaker har
arbetsrelaterade problem eller är utbrända, enligt en stor undersökning vid
Karolinska institutet.

Professor Lennart Levi vid Karolinska institutet konstaterar att hälften av
alla som har arbete i Sverige tycker att de har alldeles för mycket att göra på
jobbet. Över en tioårsperiod har andelen män med s.k. "spända jobb" ökat
från 14 till 23 procent och andelen kvinnor med denna typ av arbeten har ökat
från 21 till 35 procent.

Ett flertal utredningar är verksamma, såsom Sjukförsäkringsutredningen
och Utredningen om arbetslivsinriktad rehabilitering. Mona Sahlin samverkar
med tre andra statsråd i en arbetsgrupp. Till denna grupp knyts
forskningsprojekten Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting,
Utbrändhet inom kommuner och landsting samt Arbetslivsinstitutets och
Arbetarskyddstyrelsens forskning om riskerna för utbrändhet. Det är
uppenbart att regeringen är ivrig att visa handlingskraft i denna fråga. Det är
dock viktigt att påpeka att regeringen missar möjligheten att vidta rätt
åtgärder om man enbart relaterar problemet med stress till arbetslivet.

Stress i ett EU-perspektiv

Arbetsrelaterad stress som fenomen förekommer i alla EU:s
medlemsstater. Detta framkommer i Europeiska
kommissionens Handledning om arbetsrelaterad stress,
utgiven på svenska i augusti 2000. Mer än hälften av EU:s
147 miljoner arbetstagare uppger att de arbetar i mycket högt
tempo och under stor tidspress. Mer än en tredjedel kan inte
påverka arbetsuppgifternas ordningsföljd och mer än en
fjärdedel kan inte påverka sin arbetsrytm.

Bland arbetstagarna uppger 45 procent att de har monotona
arbetsuppgifter, 44 procent har ingen arbetsrotation och 50 procent utför korta
repetitiva arbetsuppgifter. Arbetsrelaterade stressfaktorer av detta slag har
förmodligen bidragit till den nuvarande mångfalden av sjukdomar och besvär:
13 procent klagar över huvudvärk, 17 procent klagar över muskelvärk, 20
procent klagar över trötthet, 28 procent klagar över stress och 30 procent
klagar över ryggsmärtor.

En försiktig uppskattning av de kostnader som arbetsrelaterad stress
orsakar ger vid handen att det rör sig om cirka 20 miljarder euro årligen, d.v.s
170 miljarder svenska kronor.

Enligt EU:s ramdirektiv är arbetsgivaren "skyldig att svara för att
arbetstagarens säkerhet och hälsa tryggas". Dessutom anger direktivet att
arbetsgivaren har skyldighet att "utveckla en sammanhängande övergripande
policy för det förebyggande arbetet".

Stressfaktorer i arbetslivet

"Man måste brinna för att kunna bli utbränd", säger Lennart
Hallsten på Arbetslivsinstitutet. Det är ofta duktiga och
engagerade personer som riskerar att bli utbrända, när de
upplever att målen inte är möjliga att uppnå. Den drivna
sjuksköterskan som aldrig får tillräckligt med tid att ta hand
om patienterna. Eller den idealiska arbetsförmedlaren som
tvingas konstatera att ett ledigt arbete saknar sökande eller
som inte har något jobb att förmedla till den arbetslöse.

Forskarna är överens om att de främsta orsakerna till stress är att inte ha
inflytande över det egna arbetet eller livssituationen. Detta kommer till
uttryck bl.a. på följande områden i arbetslivet:

Arbetstid

Förespråkarna för en generellt förkortad arbetstid har tidvis
argumenterat utifrån att det skulle lösa problemen med stress
och ökad ohälsa. Enligt vissa forskare riskerar den
arbetsrelaterade stressen att öka vid förkortad arbetstid, då
lika mycket arbete måste uträttas under färre antal timmar.
Och i historiens ljus kan vi ju klart se att lediga lördagar och
40 timmars arbetsvecka inte gjort vår tillvaro mindre stressig
än den var förr.

En generell arbetstidsförkortning skulle inte lösa de problem som idag
existerar på arbetsmarknaden för den enskilde individen vad beträffar ökad
ohälsa. Det viktiga är att individen har möjlighet att påverka förläggningen av
sin arbetstid, för att samordna den med fritiden på bästa sätt.

Vi ser dock mycket positivt på möjligheten för enskilda människor att
korta sin arbetstid. Individen ska ha stora möjligheter att i förhandling byta
ökad lön mot kortare arbetstid. Arbetstiden ska kunna variera under en
livscykel.

Platta organisationer

På många arbetsplatserna sker idag en förändring från
regelstyrning till målstyrning. Människor arbetar i större
utsträckning i projekt och s.k. platta organisationer i vilka ett
stort egenansvar förekommer. De platta organisationerna
tenderar ibland att innebära ökade krav, oklara gränser, dåligt
personalstöd och krympande resurser. Men platta
organisationer kan också medföra större arbetsglädje, större
utvecklingsmöjligheter och större delaktighet. Allt beror på
hur väl organisationen fungererar och vilka resurser den
förfogar över. Många välkomnar denna förändring men en
del har också drabbats hårt när projekt misslyckats eller när
målen varit orealistiska.

Det är viktigt att tillgodose varje människas behov av tillitsrelaterade
strukturer i arbetslivet. Ansvar och befogenheter måste gå hand i hand och en
god arbetsinsats ska uppmärksammas och belönas.

Ny teknik

När kompetensen för att klara av en arbetsuppgift saknas,
ökar riskerna för stress. Den teknikutveckling vi sett på
flertalet arbetsplatser de senaste åren har lett till att många
arbetstagare idag upplever sig sakna tillräcklig kunskap för
att ha kontroll över sina arbetsuppgifter. Dessutom kan det i
de platta organisationernas spår uppstå situationer där
arbetstagare saknar nödvändigt stöd och möjlighet att fråga
om råd.

Varje arbetsgivare måste ge tillgång till kompetensutveckling som svarar
upp mot den teknikutveckling som sker inom verksamheten. Dessutom vill
kristdemokraterna inrätta utbildningskonton där såväl arbetstagare som
arbetsgivare avsätter pengar på ett konto som kan disponeras för
återkommande studieperioder under livet. Kunskap på exempelvis
teknikområdet har en snabb halveringstid som nödvändiggör återkommande
fortbildning under ett arbetsliv.

Utbrändhet och vägen tillbaka

Alexander Perski, docent i medicinsk psykologi, är ansvarig
för Stressmottagningen på Karolinska institutet. Han menar
att stressen idag har tilltagit som ett samhällsproblem, därför
att många människor saknar möjligheter att klara av
samtidens krav.

Den utbrända människan drabbas av sjukdomar, exempelvis hjärt-
kärlrelaterade sjukdomar, men utöver det finns två olika grupper av symptom.
Dels kan den utbrända människan få svårigheter i vardagen, såsom nedsatt
syn, sämre minne och koncentrationssvårigheter. Även små motgångar kan
öka stressen och skapa ångest. Dels kan man drabbas av trötthet,
sömnproblem och utmattning som det inte går att vila upp sig från.

Alexander Perski skiljer ut tre faser i arbetet med att tillfriskna. I den
första
fasen behövs akut vård med mänskligt omhändertagande och kanske
medicinering. Sedan kommer en uppbyggnadsfas där det kan behövas
samtalsterapi och träning för att bygga upp psyke och fysik igen. Den tredje
fasen består i habilitering tillbaka till livet och arbetslivet igen.

Vägen till utbrändhet är plågsam och vägen tillbaka likaså. Vi måste
gemensamt se till att skapa en tillvaro där utbrändhet inte existerar. Stress
kan
förebyggas.

Kristdemokraternas grundsyn på ett
hållbart arbetsliv

Människan måste betraktas ur ett helhetsperspektiv på
tillvaron. För att människan ska må bra måste samhället
formas utifrån begrepp som gemenskap, lojalitet, delaktighet
och solidaritet. Har vi ömsesidig tillit till och respekt för
varandra i ett bostadsområde och på en arbetsplats så skapar
det trygghet. Den som vet att omgivningen ställer upp när det
blir problem i livet blir i mindre utsträckning sårbar för
påfrestningar.

Stress uppkommer när konflikt uppstår mellan arbetsliv och privatliv, när
individ och arbetsuppgifter inte passar ihop och när vi inte har kontroll över
vårt eget arbete eller vårt liv. Stress påverkar inte bara våra känslor utan
också
vår förmåga till empati och vår kreativitet. Stress är inte enbart en
arbetsmarknadsfråga. Det handlar om helheten i livet, om att få balans i
tillvaron mellan arbete, hem- och familjeliv.

Förändringar av teknologi och marknader har medfört att livet tycks röra
sig i allt snabbare takt. Nationella gränser suddas ut och konkurrensen
hårdnar. Företag, organisationer, egenanställda och arbetstagare tvingas till
ökad flexibilitet. De börsnoterade bolagen har aktieägare som kräver
avkastning på sina satsade pengar. För den enskilde luckras gränsen mellan
arbetstid och fritid upp när allt fler tar jobbet med sig hem. Vi är ständigt
uppkopplade, nåbara och tillgängliga. Priset för detta är ofta en ohälsosam
stress som leder till olika sjukdomar. Inte bara individen utan också företagen
och samhället i stort betalar ett högt pris för att stress slår ut friska,
arbetande
individer.

Den enskilda människans ansvar

Varje människa har ansvar för sitt eget liv, för sig själv, men
också för andra. Alla måste ställa frågan vad som är viktigt i
livet och tillåta svaret på frågan att forma tillvaron. Man
måste ta vara på livet så man orkar arbetslivet ut.

En människa som upplever stress måste fråga sig om stressen kommer
inifrån henne själv eller utifrån omvärlden. Är det arbetsliv eller privatliv
som
utgör största stressfaktorn? Alla måste ta ansvar för sin egen hälsa. För att
skapa balans i tillvaron måste man våga säga nej till vissa saker. När
yrkeslivet tenderar att bli alltmer gränslöst gäller det att skapa egna gränser
för sig själv och för andra.

Viktiga åtgärder för att skapa en hög trivselnivå i livet är att:

- främja balansen mellan arbete och fritid

- vårda relationer med släkt och vänner

- främja medmänsklighet, tillit, tolerans, trygghet och arbetsglädje på
arbetsplatsen

- framföra klagomål till den det berör

- utföra arbetet så att man kan vara stolt över det

- se till att du har en arbetsbeskrivning som du förstår

- vara delaktig på arbetsplatsen och komma med förbättringsförslag

- ta tid för sammanhängande återhämtning med tillfälle till miljöbyte och
vila.

Arbetsgivarens ansvar

"All vinst börjar med trivsel på arbetsplatsen", sa en före
detta NK-direktör. Arbetsgivaren har ett ansvar att skapa ett
arbetsliv där människor kan behålla hälsa och arbetsglädje
trots snabba förändringar och högt tempo. Arbetet måste
organiseras så att människor inte slits ut. Strävan måste vara
hela människor i ett helt företag.

Viktiga åtgärder är att:

- främja medmänsklighet, tillit, tolerans, trygghet och arbetsglädje på
arbetsplatsen

- ställa rimliga krav och ge varje arbetstagare en tydlig arbetsbeskrivning

- införa flexibel förläggning av arbetstid utifrån verksamhetens behov och
de anställdas önskemål

- informera om rutiner när det gäller framförandet av klagomål

- uppmuntra och bevilja tjänstledighet för både mammor och pappor, för
vård av barn

- göra anställda delaktiga och ta vara på deras idéer för att utveckla
verksamheten

- uppmuntra och belöna goda arbetsinsatser och goda idéer

- hålla utvecklingssamtal med varje anställd och att nyttja samtalen som
underlag för kompetensutveckling.

Om personalen har goda arbetsvillkor och känner delaktighet
i verksamheten så blir personalrekrytering ett mindre
problem. Tillväxt och lönsamhet kan baseras på personalens
välbefinnande och medinflytande. Det är bekymmersamt att
konstatera att sjukskrivningar och utbrändhet är störst inom
den offentliga sektorn.

Samhällets ansvar

Politiken måste självfallet använda sig av aktuell forskning
som underlag för beslut som kan skapa ett uthålligt och gott
arbetsliv.

Politikens uppgift är att:

- ge goda förutsättningar för ett sunt företagande

- ge goda förutsättningar för ett salutogent, d v s friskt, arbetsliv såväl i
offentlig som privat sektor

- ge goda möjligheter för ökad rörlighet i arbetslivet, parat med god trygghet

- ge goda förutsättningar för folkhälsoarbetet

- möjliggöra vinstdelningssystem för arbetslivet

- ge goda förutsättningar för kompetensutveckling i arbetet.

Kristdemokraternas förslag för ett
mänskligt och uthålligt arbetsliv

Folkhälsoarbete

Den fysiska hälsan i Sverige är god medan den psykiska
hälsan tenderar att försämras. Arbetslöshet, dålig ekonomi,
låg utbildningsnivå och andra kända faktorer räcker inte alltid
som förklaring till den psykiska ohälsan. Även under
materiellt goda förhållanden förekommer ohälsa på det
psykologiska planet. Detta innebär att det inte alltid är
materiella faktorer som orsakar ohälsa eller att mer pengar är
lösningen på problemen. Människan är en helhet där både
kropp och själ behöver vårdas.

Människans behov av gemenskap och trygghet kan inte ersättas, utan
måste tillfredsställas redan från födseln. Otrygghet grundad i barndomen
följer ofta individen upp i vuxen ålder och denne får ofta bära med sig
otryggheten resten av livet.

De immateriella värdena måste beaktas som viktiga hälsofaktorer och ges
ett större utrymme i det framtida folkhälsoarbetet.

Folkhälsoarbete måste bedrivas på alla nivåer i samhället; nationellt,
regionalt och framförallt lokalt. Kommuner och landsting har ett viktigt
uppdrag att våga arbeta förebyggande. Goda exempel finns som visar att
kommuner som har satsat utifrån ett salutogent (friskhets-) perspektiv och har
avsatt resurser på friskvård, har minskat antalet sjukdagar per anställd trots
att
kommunerna i övrigt bevittnar en ökning av sjukfrånvaron.

Mer tid för barnen i ett barnvänligt arbetsliv

En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha
möjligheten att utvecklas i sin yrkesroll och samtidigt kunna
fungera i den viktiga föräldrarollen, är att vi kan skapa ett
barnvänligt arbetsliv, alltså en arbetsmiljö där det ses som en
kompetenshöjning och en viktig samhällsuppgift att vårda
och fostra sina barn. Detta gäller både män och kvinnor.

Att det föds allt färre barn i Sverige idag, snart bara 1,5 barn per kvinna, är
en varningssignal. Mycket tyder på att en ökad förvärvsfrekvens, högre tempo
i arbetslivet och ökad arbetslöshet med därtill ökad rädsla för att förlora
jobbet, försvårar föräldraskapssituationen. Det är förödande för en nation om
den inte skapar utrymme för barn att födas och för vuxna att vara föräldrar.

En familjepolitik som tar sin utgångspunkt i att barnen får en trygg och
harmonisk uppväxt, där föräldrar och barn får mer tid med varandra, kommer
att motverka de stressymtom som nu ökar. Folkhälsokommittén skriver i sitt
delbetänkande att "även i skolåldern är föräldrarnas insatser avgörande för
barnens hälsa". Det bekräftar kristdemokraternas uppfattning att det är genom
att stödja föräldrarna som man bäst hjälper barnen, inte genom styrda bidrag.
Regeringens förslag om maxtaxa går i motsatt riktning. Genomförs förslaget
kommer det sannolikt att medföra att de minsta barnen kommer att vistas
längre tid från hem och föräldrar och stressen för både föräldrar och barn
kommer att öka.

Vi förespråkar istället att ansvar och resurser ges till föräldrarna. Ett sätt
är
att anförtro föräldrarna ansvaret att själva utforma sin vardag och kunna välja
den barnomsorgsform som de anser bäst. Barnomsorgskontoreformen som
kristdemokraterna, moderaterna, folkpartiet och centern föreslår, ger
föräldrarna denna viktiga valmöjlighet. De ekonomiska villkoren för att ta
hand om barn måste vara gynnsamma. En generös föräldraförsäkring,
möjlighet till föräldraledighet i åtminstone 3 år med tillgång till
barnomsorgskontot, tillgång till god barnomsorg av olika slag som kan väljas
efter barnets och föräldrarnas önskemål, är viktiga inslag för kombinationen
föräldraskap och arbetsliv.

Skolan står inför stora utmaningar inte minst med tanke på den
problematiska arbetsmiljösituation som råder på många skolor. För stora
klasser med få lärare, mobbning och andra problem, bidrar på flera håll till att
skapa en skolmiljö som orsakar ökad förekomst av stress. Om detta
kombineras med långa dagar för eleverna, med långa vistelser borta från
hemmet utan tillräcklig tid för vila, ökar riskerna för stress. Allt fler barn
uppvisar olika stressymtom och detta fenomen sprider sig allt längre ner i
åldrarna. Fritidsverksamhet för skolbarn, den s.k. skolbarnomsorgen, sker ofta
i skolans lokaler, med samma kamrater. Arbetsdagarna för många barn blir
över åtta timmar. Föräldrars möjlighet till flexibel förläggning av arbetstiden
skulle därmed öka möjligheten att minska barnens dagliga vistelsetid i
skolrelaterad miljö.

Föräldrar önskar en mer flexibel arbetstid, inte kortare. Detta i första hand
för att kunna förena föräldraskap och arbetsliv. Det visar en undersökning
som Hem och Skola gjort. 39 % anser att flexibel arbetstidsförläggning är
bästa botemedlet mot ansvarskrockar. Det ökar möjligheten att också ha mer
tid för sina barn när de nått skolåldern eller behöver föräldrastöd som
tonåringar. Det möjliggör för föräldrar att följa med både till tandläkaren och
simhallen.

Distansarbete utförs oftast från hemmet och kan ibland kombineras med en
helt fri förläggning av arbetstiden till vilka av dygnets timmar som helst.
Genom att ha kontakt med sin arbetsplats via dator, har nya möjligheter
öppnats för distansarbete. Många föräldrar finner denna kombination vara
utmärkt. Då kan man ägna sig åt barnen under deras vakna timmar och arbeta
när barnet sover eller befinner sig i skolan. Man minskar också restiden. Idag
distansarbetar 200 000 människor i landet.

Vi ser också positivt på s.k. job-sharing, där två parter med likartad
kompetens delar på ett jobb för att klara till exempel barnomsorg på ett
familjenära sätt. Arbetstidsförläggning som går väl att förena med familjeliv
är en angelägenhet för framtidsinriktade arbetsgivare.

Underlätta dubbelarbetet

Stress är som tidigare nämnts inte enbart en
arbetsmarknadsfråga. För många kvinnor är stressen utanför
jobbet det stora problemet. De flesta män uppger situationen
på arbetsplatsen som den främsta källan till stress. För
kvinnor är livet utanför jobbet en minst lika viktig
stressfaktor, menar professor Kristina Orth-Gomér som
arbetar med kvinnor med stressrelaterade sjukdomar. Studier
gjorda i slutet av 1980-talet och mitten av 1990-talet visar att
kvinnor generellt sett har större utsöndring av stresshormonet
noradrenalin. Sett över dagen stiger kvinnans adrenalinhalt
kraftigt klockan fyra på eftermiddagen och når sin topp vid
åttatiden. Då har mannens stresshormon lagt sig tillrätta efter
en liten topp vid sextiden. En studie på 300 kvinnor, som
vårdats för akut kranskärlssjukdom i åldern 30-65 år, visade
att den stress som var förknippad med familjelivet utgjorde
den största faran för hälsan. Många män i den yngre
generationen har en situation som mer liknar kvinnans, tror
Kristina Orth-Gomér. Dock finns det inga studier som
undersökt detta.

Kristdemokraterna anser att stressen måste minska också i hemmen.
Möjligheten att köpa privata tjänster såsom städning, tvätt, trädgårdsskötsel,
fönsterputsning, bilvård o.s.v., måste öka. Det ger möjlighet för familjer att
frigöra tid för fri användning istället för att, som nu, producera alla dessa
tjänster själva. Sänkt skatt på hushållsnära tjänster skulle ge lägre priser och
ett antal nya jobb. Det skulle möjliggöra även för låg- och
medelinkomsttagare att kunna välja bort arbetsuppgifter i hemmet, till förmån
för andra aktiviteter alternativt vila.

För många människor, främst kvinnor och småbarnsföräldrar, är
dubbelarbetet mest påfrestande - inte arbetstidens längd i sig. På grund av
våra höga skatter lägger vi i Sverige ned mycket tid på sådant som man köper
i andra länder. Om vi vill lätta på arbetsbördan är det bättre att skapa
förutsättningar för alla att köpa hushållstjänster än att sänka arbetstiden för
alla. Det kan ske genom att hushållsnära tjänster berättigar till en
skattereduktion på 50 procent av arbetskraftskostnaden. En sådan reform
skulle förbättra förutsättningarna för den vita marknaden för hushållstjänster.
Det skulle öka jämställdheten, eftersom det fortfarande ofta är kvinnorna som
har huvudansvaret för hemmet och barnen. Genom vårt förslag tror vi att fler
kommer att köpa hushållstjänster och därmed också underlätta för både män
och kvinnor att förena yrkesarbete med föräldraskap och fritid. Vidare skulle
vårt system öka sysselsättningen och göra många svarta jobb vita.

Flexibel arbetstid

Ett gott arbetsklimat kännetecknas av ett stort medinflytande
för personal. En av de allra viktigaste faktorerna för den
enskilde är att få påverka omfattning och förläggning av
arbetstider. Ett ökat utrymme av självvalda arbetstider ger
också en positiv inverkan på arbetsklimatet och minskar
stressfaktorn.

Enligt SCB:s statistik anser 60 procent av alla anställda att de har
inflytande över arbetstidens förläggning. Andelen har ökat markant de senaste
åren. Detta system gynnar alla parter på arbetsmarknaden. Sju av tio företag
tillämpar idag en flexibel förläggning av arbetstiden. Arbetstagaren har
önskemål om att få påverka arbetstidens förläggning. Arbetsgivaren har
önskemål utifrån verksamhetens behov. Givetvis kan konflikter i önskemålen
uppstå. Dessa kan bara lösas med hjälp av dialog och med stor öppenhet för
nya arbetstidsmönster.

Försök med olika slag av flexibel arbetstid pågår runtom i Sverige, såväl
inom offentlig som privat verksamhet. Timbanker, tvättstugescheman,
poängmodellen, med flera, har alla det gemensamt att de tar hänsyn till varje
anställds enskilda önskemål om förläggning av arbetstiden.

Arbetstidslagstiftningen måste utformas så att arbetsgivare och
arbetstagare i ökad utsträckning lokalt kan fastställa arbetstiden efter sina
behov och önskemål. Vi ser positivt på regler som skapar goda förutsättningar
för parterna att i kollektivavtal finna väl balanserade lösningar mellan
verksamhetens och de anställdas krav.

För arbetstagaren är det positivt att, utifrån verksamhetens behov och
arbetslagets möjligheter, kunna förlägga arbetstiden på ett sätt som gör det
möjligt att kombinera arbete med exempelvis studier, tid med barnen eller
fritidsaktiviteter. Obekväm arbetstid kan exempelvis för småbarnsföräldrar
vara tidpunkten för hämtning på daghem, för andra tidig morgon och för
ytterligare andra kan det vara kvällar.

Även arbetsgivaren gynnas av en friare användning av arbetstiden.
Möjlighet till säsongs- eller efterfrågeanpassad arbetstid ökar chansen att
behålla arbetskraften i en konjunktursvacka eller vid minskad orderingång.
Då kan den totala arbetslösheten pressas ner och antalet sysselsatta öka.
Undersökningar visar också att de anställdas engagemang och ansvarstagande
för verksamheten ökar när inflytandet över arbetstidens förläggning ökar.

Forskning visar att stress kan vara positiv under begränsad tid, men att
risken för utbrändhet vid långvarig stress ökar. Det är därför nödvändigt med
en längre sammanhängande ledighet för återhämtning. Idag föreskriver
semesterlagen (SFS 1977:480) rätt till tjugofem semesterdagar. Vi föreslår att
fyra veckor av den semester som utgår ska regleras enligt nuvarande lag, med
uttag av hela dagar och sammanhängande perioder. Betald semesterledighet
utöver de fyra veckorna ska kunna förläggas efter den enskildes önskemål och
verksamhetens behov. Denna del blir då möjlig att ta ut också som
arbetstidsförkortning per dag, per vecka, per månad eller att spara till en
riktigt lång semester. För att öka individens frihet vill vi i detta avseende
förändra semesterlagen med ett tillägg i 10 §, andra stycket, så att betald
semester utöver fyra veckor ska kunna tas ut som arbetstidsförkortning.

Utbildningskonto

Den kompetensrelaterade stressen i arbetslivet uppkommer
då människor upplever att de inte har nödvändig kompetens
för sina arbetsuppgifter. Det handlar ofta om att ny teknik
eller en ny organisation har införts. Nya fackbegrepp lanseras
ideligen samtidigt som informationsflödet ökar totalt.
Språkliga svårigheter drabbar förstås på ett särskilt sätt våra
nya svenskar.

Den tid är förbi när man skaffade en utbildning som sedan räckte för ett
helt yrkesliv. Halveringstiden för kunskap accelererar och nödvändiggör för
många att kontinuerligt uppdatera och uppgradera sin kunskap.

Arbetsgivaren har ansvar att tillse att erforderlig kunskap ges i samband
med att ny teknik introduceras. Certifiering av olika slag har medverkat till en
omfattande kompetenshöjning på många företag. Arbetstagaren har ett ansvar
att se till att anställningsbarheten inte minskar.

Idag är det få människor med fast arbete som ser det som ekonomiskt
möjligt att ta ledigt för studier. Ett individuellt utbildningskonto ger den
enskilde möjlighet att ta ansvar för sitt eget liv och sitt eget lärande. Det
ligger naturligtvis i den enskilda människans intresse att genomgå
utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det underlättar också för
äldre arbetstagare att konkurrera med yngre människor som har en mer
aktuell utbildning, något som visat sig bli allt svårare i dagens arbetsliv.

För arbetsgivaren ger utbildningskontot tillgång till personal med
uppdaterade kunskaper och större engagemang. Det ger möjlighet att utnyttja
tider med låg arbetsbelastning för studier och att trots detta behålla personal.
En självklar effekt blir att produktiviteten ökar och att de anställdas trygghet
förbättras.

Kristdemokraterna föreslår att såväl arbetsgivare som arbetstagare kan
avsätta högst 5 procent av bruttoinkomsten. Pengarna blir avdragsgilla och
ska beskattas först vid uttag.

Medlen på utbildningskontot kan placeras på valfritt sätt. Arbetstagaren
bestämmer själv över inriktningen på studier för egenhändigt avsatta medel.
Överenskommelse mellan båda parter sker vid nyttjandet av arbetsgivarens
pengapott.

Kompetensutveckling i alla former stärker individen för att klara
arbetslivets krav. Studier blandat med arbete ger andningshål i tillvaron.

Arbetsrelaterad ohälsa i offentlig sektor

Offentlig sektor toppar statistiken över såväl antalet
långtidssjukskrivna som korttidsfrånvaron på arbetet. En
särskild genomlysning bör göras av den offentliga sektorns
speciella problem. Hur uppnås ökade möjligheter till
delaktighet och inflytande i offentlig sektor? Hur kan staten
och kommunerna svara upp mot den kompetensutveckling
som krävs för att framtiden ska bli hanterlig för personalen?
Den offentliga sektorn har redan idag stora
rekryteringsproblem inom skola, vård och omsorg. Det är
viktigt att Sveriges största arbetsgivare tar sitt ansvar på
allvar. Erbjudande om trygga jobb, med möjlighet till flexibel
arbetstidsförläggning och rik möjlighet till
kompetensutveckling, är några viktiga faktorer för framtidens
personalpolitik inom offentlig sektor.

Rehabilitera snabbt

Tendensen att de långa sjukskrivningarna ökar, indikerar att
det tar alltför lång tid från det att sjukdom bekräftats tills
rehabiliteringsåtgärder sätts in. Den kaotiska situation som
råder, med långa köer på många vårdinstitutioner, spolierar
människors möjligheter till snabbt återhämtande.
Rehabiliteringstiden förlängs väsentligt ju längre man tvingas
vänta på vård.

Det är misshushållning med mänskliga och samhälleliga resurser då
människor är sjuka längre än nödvändigt. Kristdemokraterna menar att fler
platser och mer resurser behövs inom vården.

Aktivera Arbetsmiljöverket

Det nyinrättade Arbetsmiljöverket måste självfallet arbeta på
ett aktivt sätt med såväl fysisk som psykisk ohälsa.
Arbetsmiljöverket bör fungera som en närvarande och
uppsökande samarbetspartner för de företag, organisationer
och offentliga förvaltningar som vill ha råd och stöd i arbetet
med fysisk och psykisk ohälsa. Arbetet med arbetsrelaterad
stress bör ske med det breda perspektiv som angivits i denna
motion.

Internkontrollen är ett underskattat redskap i arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöverket borde förnya denna kontroll till form såväl som namn och
tillse att den blir ett verksamt instrument på varenda arbetsplats i Sverige.

Stockholm den 4 oktober 2000

Maria Larsson (kd)

Stefan Attefall (kd)

Harald Bergström (kd)

Annelie Enochson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Göran Hägglund (kd)

Helena Höij (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Per Landgren (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Mats Odell (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

nger Strömbom (kd)