Strömsholms kanal

Motion 2009/10:T487 av Carin Runeson och Olle Thorell (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för en upprustning av Strömsholms kanal.

Motivering

Strömsholms kanal är en viktig angelägenhet för såväl kanalbolagets fyra delägarkommuner som båtfolket och den kultur- och historieintresserade allmänheten.

För 200 år sedan var Strömsholms kanal, från dalabruksorten Smedjebacken i norr till Borgåsund vid Mälaren i söder, den snabbaste och billigaste vägen mellan Bergsslagen och Mälaren. Den elva mil långa kanalen blev en nationalekonomisk succé, där den drog fram genom ett av Sveriges förnämsta bruksdistrikt.

Strömsholms kanalaktiebolag har funnits sedan 1770 med viktigaste uppgift att hålla farleden tillgänglig och säker för seglation. Nyttotrafiken på kanalen upphörde dock i mitten av 1900-talet.

Strömsholms kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medför särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar, att vårda kanalverk, bankar och byggnader. Längs hela kanalen har, trots ombyggnader och tekniska problem, trafiken pågått sedan 1795 och därmed varit en betydelsefull tillgång för många människors arbets- och livsmiljö.

Bolagets ekonomi har under alla år varit ansträngd, inte minst sedan nyttotrafiken upphörde, och bolagsstyrelsen har ständigt jagat samhällsbidrag och olika former av stöd till kanalens drift och underhåll. Utan driftsbidragen från delägarkommunerna skulle inte säkerheten för farleden och därmed kanaltrafiken upprätthållas.

Genom ett stöd från EG:s strukturfond har kanalbolaget under ett antal år givits bättre förutsättningar att förvalta det industrihistoriska arvet, dels genom kunskapsutveckling, dels genom nya infrastrukturella aktiviteter, som ett komplement till den ordinarie verksamheten.

Sedan EG-stödet upphörde 2007 har emellertid kanalbolagets arbete med att upprätthålla säkerhet och kvalitet, kanalanläggningens status och de omgivande industri- och kulturhistoriska miljöerna försvårats ytterligare.

Det är därför av största vikt att fler aktörer görs delaktiga i kanalens och kanalbolagets utvecklingsarbete och framtid.

Den gångna sommaren, då osedvanligt mycket regn föll över Dalarna och Norra Västmanland, medförde en mycket stor påfrestning för kanalen och slussarna. I och med att vattenståndet under ett par veckor steg nästan en hel meter, fylldes kanalen med så mycket vatten att all slussning och båttrafik upphörde under lång tid.

Det enorma vattentryck som rådde visar hur oerhört viktigt det är att kanalbolaget har resurser att hålla bl.a. slussportarna intakta för att inte orter söder om Smedjebacken och Barkensjöarna ska drabbas av stora översvämningar.

Det är också många historiska miljöer att värna och vårda längs Strömsholms kanal, och det finns utvecklingspotential när det gäller båttrafiken med tillhörande friluftsliv och ekoturism.

Kvarstår gör dock nödvändigheten av ett samhällsbidrag till Strömsholms Kanal AB för driftskostnader avseende säkerhet och främjandet av kanaltrafiken, en verksamhet väl värd att värna inte enbart av delägarkommunerna utan även i ett riksperspektiv.

Stockholm den 2 oktober 2009
Carin Runeson (s)	Olle Thorell (s)