Studieförbundens ekonomi

Motion 2004/05:Kr211 av Yvonne Andersson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning gällande studieförbundens ekonomi.

Motivering

De många studiecirklarna med cirka 2 miljoner deltagare per år är en av förklaringarna till svenskarnas internationellt sett höga och jämna bildningsnivå.

Studieförbundens cirklar tillsammans med föreningar och organisationer är grunden till att vi i Sverige har så många duktiga ledare inom idrotten, i våra politiska organisationer och i föreningslivet i stort. Folkbildningen anses vara en förklaringsfaktor till Sveriges relativt sett starka demokrati. Bakom allt detta står bland andra studieförbunden som idag bedriver folkbildning över hela landet.

Kommunbidragen står för 14 procent av studieförbundens intäkter. Den största delen är det statliga anslaget som är 33 procent. Men i takt med att kommunernas stöd har minskat har studieförbunden tvingats kompensera sig med höjda deltagaravgifter. Nu står studiedeltagarna själva för 31 procent av studieförbundens intäkter.

I en redan ansträngd ekonomisk situation för studieförbunden finns egentligen bara två alternativ, antingen att minska utbudet av studiecirklar och kulturarrangemang eller att höja avgifterna för deltagarna, i värsta fall en kombination av de båda. De som främst drabbas av en sådan utveckling är de som behöver folkbildning mest - de som på olika sätt har en utsatt situation i samhället; arbetslösa, långtidssjukskrivna, invandrare och funktionshindrade.

Kommunernas anslag till studieförbunden minskar årligen - nu sker den mest omfattande nedskärningen hittills, då anslagen minskar med 25,9 miljoner kr (-5,9 procent) jämfört med föregående år.

Det minskade folkbildningsstödet blir dyrt på sikt och drabbar våra medborgare och i slutändan även våra kommuner. Därför är det angeläget att utreda studieförbundens ekonomiska stöd för framtiden.

Stockholm den 20 september 2004

Yvonne Andersson (kd)