Studieförbundens verksamhet

Motion 1988/89:Ub322 av Göran Åstrand och Lars Ahlmark (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Ub322

av Göran Åstrand och Lars Ahlmark (båda m)
Studieförbundens verksamhet

Vi instämmer i den uppfattning som SÖ framfört i rapporten Studieförbunden
inför 90-talet angående de nuvarande statsbidragsreglernas negativa
verkningar. Åtgärden att besluta om oförändrad bidragsgivning i vad
avser antalet högschablontimmar under de närmaste tre budgetåren ger ett
välbehövligt utrymme för undersökningar och försöksverksamhet. Det
finns dock anledning att klart markera att staten inte skall styra och leda
statsbidragen i viss riktning. Vi vill därför understryka vikten av att bidragsgivningen
utformas så att den ger studieförbunden största möjliga frihet att
själva utforma sin verksamhet. För att ge eftertryck åt denna uppfattning
föreslår vi att reglerna för tilläggsbidragen förändras redan för budgetåret
1989/90.

De tilläggsbidrag som för närvarande utbetalas för verksamhet i glesbygd
(15 kronor per timme) och för verksamhet för handikappade (30 kronor per
timme) bör behållas oförändrade, då de utgör en kompensation för de höga
kostnader som är förknippade med de ovan nämnda verksamheterna.

När det gäller tilläggsbidragen för studiecirklar i svenska, matematik och
samhällsinriktade ämnen (30 kronor per timme) föreslår vi att dessa i fortsättningen
ställs till studieförbundens förfogande utan att staten anvisar
särskilda ämnesområden. Stödet bör vara enhetligt per studietimme och det
finns därför ingen anledning att ge t.ex. engelska mer än franska eller matematik
mer än fysik. Det får ankomma på varje enskilt studieförbund att
själva besluta om vilka verksamhetsområden man vill främja genom en
förstärkt bidragsgivning. En anordning av det slag som vi här förordar
skulle ge studieförbunden ökade möjligheter att ge uttryck för de grundläggande
idéer som de och deras medlemsorganisationer står för. Det må också
ankomma på det enskilda studieförbundet att utforma regler för den tekniska
dispositionen av bidragsmedlen, varför någon övre bidragsgräns per
timme etc. inte bör anvisas av staten. Härigenom ökas väsentligt möjligheterna
att nå markerade resultat, som understryker de olika förbundens intresseinriktning.
Tilldelningen av medel bör baseras på det under budgetåret
1987/88 genomförda antalet timmar med tilläggsbidrag enligt UFM-nytt
1988:134§ 26. 2 026 428 timmar x 30:- = 60 792 840. Fördelningen mellan
studieförbunden bör ske med samma procenttal som gäller för fördelningen
av de högre schablonbidragen. Härigenom åstadkommes önskvärd enhetlighet
och förenkling i tillsynsmyndighetens handläggning.

I samband med den långsiktiga översynen av bidragsgivningen till studieförbunden
bör enligt vår uppfattning särskilda studier utföras rörande
gränsdragningen gentemot den kommunala vuxenutbildningen i syfte att

begränsa den senares utomordentligt kostnadskrävande tillväxt. Vi anser
att ett betydande antal av de aktiviteter som arrangeras av Komvux med
fördel i form av inte minst betydande kostnadsbesparingar kan överföras
till studieförbunden.

Ett annat område som enligt vår mening bör studeras och bli föremål för
försöksverksamhet är hemspråksundervisningen. Studieförbunden bör enligt
vår mening i samarbete med invandrarnas egna organisationer kunna
utföra stora insatser på detta område. Vi menar att hemspråkundervisningen
härigenom bättre skulle kunna anpassas till de olika invandrargruppernas
ambitioner och behov.

Det bidrag som utges till studieförbunden från statens kulturråd för genomförande
av kulturarrangemang har enligt vår mening i hög grad tjänat
sitt syfte. Inte minst har tillkomsten av bidraget skapat nya arbetstillfällen
för yrkesverksamma konstnärer och artister. Det nuvarande kostnadsbaserade
fördelningssystemet innebär dock stora påfrestningar på studieförbundens
ekonomi. Vi anser i anledning härav att det vore mer ändamålsenligt
att tilldela varje studieförbund en kostnadsram.

Även här kan med fördel procentsatserna för tilldelning av högre schablonbidrag
tillämpas. En sådan förändring skulle ge bättre planeringsmöjligheter
och verka för att de olika förbunden kunde framhäva sin på ideologiska
grunder vilande särart och inte som nu tvingas till i första hand ekonomiska
överväganden.

En på kostnadsramar baserad fördelning skulle även bidra till att staten
på ett mera verkningsfullt sätt skulle kunna styra kostnadsutvecklingen på
detta område.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om studieförbundens frihet att själva utforma sin
verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om den principiella inriktningen av statsbidrag
till studiecirklar,

3. att riksdagen begär att regeringen att låter göra en analys av
studieförbundens engagemang i hemspråkundervisningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om bidragen till studieförbundens kulturverksamhet.

Stockholm den 25 januari 1989

Mot. 1988/89
Ub322

Göran Åstrand (m)

Lars Ahlmark (m)

18