Studielön

Motion 1988/89:Sf409 av Rune Backlund m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sf409

av Rune Backlund m.fl. (c)
Studielön

Riksdagen beslöt våren 1988, med anledning av en regeringsproposition,
om en rad förändringar i studiemedelssystemet. Man höjde totalbeloppet
till 170 % av basbeloppet. Bidragsdelen knöts till basbeloppet och fastställdes
till 50 % av detsamma. Förbättringarna på tilldelningssidan finansierades
genom skärpta återbetalningsregler och ny konstruktion för uppräkningen
av låneskulden. För statsbudgetens del innebar beslutet att lånedelen
lyftes ut och att endast den verkliga subventionen till de studerande
redovisas på kostnadssidan. De nya reglerna trädde i kraft vid årsskiftet.

Centerkritik

Från centerns sida ställde vi upp fyra punkter som vi ansåg skulle ligga till
grund för en reformering av studiemedelssystemet.

1. Skuldbördan efter studietiden måste kraftigt lättas. Detta är enligt alla
undersökningar den viktigaste åtgärden för att trygga rekryteringen till
högre studier och minska den sociala snedrekryteringen.

2. Studiemedlen ska ge drägliga levnadsförhållanden under studietiden.
Totalbeloppet måste höjas så att den studerande garanteras en rimlig
levnadsstandard under studietiden.

3. Systemet ska konstrueras så att subventionen i systemet lyfts fram. Merparten
av subventionen skall läggas på en stor bidragsdel.

4. Studiemedelssystemet skall skapa så lite byråkrati som möjligt och vara
enkelt och överskådligt.

Riksdagsbeslutet innebar att två av dessa fyra punkter helt eller delvis tillgodosågs.
Vi välkomnar förbättringarna på tilldelningssidan och man lyfter
fram statens subvention på ett tydligare sätt i systemet.

Däremot löste man inte som vi ser det huvudproblemet i studiemedelssystemet
skuldbördan. Även med den nya modellen kommer en normalutbildning
på tre år att ge studieskulder på över 100 000 kr. För de längre
högskoleutbildningarna blir skuldbördan mellan 140 000 och 200 000 kr.

Det förhållandet i kombination med det nya inkomstrelaterade återbetalningssystemet,
och på det sätt som skulden årligen räknas upp, kommer att
skapa problem för många studiemedelstagare. Störst problem får de grupper
som har lång utbildningstid och en förhållandevis låg inkomst. Flera av
dessa grupper finns idag inom den offentliga sektorn, t.ex. bibliotekarier,
socionomer, präster samt vissa lärargrupper. De kommer att få se sin studieskuld
växa under 2030 år trots att man årligen amorterar fyra procent av

sin inkomst. Av signalerna från finansministern att döma har de inga avgö- Mot. 1988/89

rande förbättringar att vänta när det gäller löneutvecklingen framöver. Sf409

Vissa grupper kommer aldrig att kunna återbetala sin skuld. Riksdagen
har konstruerat en skuldfälla för den som har en studieskuld som är större
än ingångslönen och där lönen utvecklas långsammare än skulduppräkningen.
Detta är en uppenbarligen orimlig effekt av modellens konstruktion.
Det visar också vilken betydelse det samlade skuldbeloppet har i systemet.
Effekter av det här slaget stimulerar inte flera till högre studier och
minskar inte den sociala snedrekryteringen.

I den nya modellen valde man efter vissa justeringar att behålla systemet
med fribeloppsregler. Många studerande har upplevt det som stötande, att
man valt att ta ut reduceringen av studiemedel på grund av egen inkomst, i
första hand på bidragsdelen. Man kan på det sättet inte genom eget arbete
påverka den egna skuldsättningen.

Dessutom har man valt att införa ett speciellt ungdomsbostadsstöd med
särskilda regler. Sammantaget ger det ett för den studerande svåröverskådligt
system med kraftiga marginaleffekter.

Inför beskattad studielön

Sorn vi tidigare konstaterat ger det studiemedelssystem som gäller från nyåret
effekter som motverkar en ökad rekrytering till den högre utbildningen
och därmed minskad social snedrekrytering. Som tidigare påpekats har
man inte löst huvudproblemet, d.v.s. den stora skuldbördan och man har
heller inte gjort systemet särskilt enkelt och lätt överskådligt.

Centerpartiet anser att man genom att införa en beskattad studielön kan
åstadkomma ett studiefinansieringssystem som stimulerar fler till en längre
utbildning. I vår modell erhåller den studerande en studielön på 100 % av
basbeloppet (1989, 27 900 kr.). Denna studielön kompletteras med statsgaranterade
lån på upp till 80 % av basbeloppet. Genom att studielönen blir
beskattningsbar kan fribeloppsreglerna i sin helhet avskaffas. Det blir också
möjligt att införa avdragsrätt för litteraturkostnader och andra materialkostnader
som idag är betungande på vissa utbildningar. På så sätt utjämnas
kostnaderna mellan olika linjer.

En studielönemodell skulle väsentligt minska studieskulderna, vilket gör
det möjligt att kombinera modellen med ett inkomstrelaterat återbetalningssystem
och den form som nu gäller för uppräkningen av skulden.

Genom kopplingen till beskattningssystemet och slopandet av fribeloppsregler
blir marginaleffekterna i systemet inte större än vad som gäller
för motsvarande inkomster i samhället i övrigt. En studielön gör det också
möjligt att inordna de studerande i grundtrygghetssystemet utan särlösningar,
t.ex. vid sjukdom.

Kostnaderna för en studielön kontra dagens studiemedelssystem är svåra
att exakt beräkna beroende på den långa tid under vilken systemen verkar.

Det står dock klart att en studielön på sikt ger lägre samhällskostnader
eftersom behovet av avskrivningar på skulder minskar samt att räntesubventionen
blir lägre på grund av den totalt lägre lånesumman. Till det kan 3

1 * Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Sf408-416

läggas de samhällsvinster som uppstår genom att fler skaffar sig en längre Mot. 1988/89

utbildning och att effektiviteten i utbildningssystemet höjs. Sf409

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt studiemedelssystem
i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1989
Rune Backlund (c)

Ulla Tillander (c) Rosa Östh (c)

Karin Israelsson (c) Göran Engström (c)

Roland Larsson (c) Marianne Jönsson (c)

Kersti Johansson (c)

4