Studiemedlets sammansättning och villkor

Motion 2013/14:Ub278 av Cecilia Brinck (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga att se över fribeloppet för studiemedel.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behandla studielån och studiebidrag som två separata studiemedel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga att se över storleken på studielånen.

Motivering

För att finansiera studier vid gymnasieskola, komvux, folkhögskola eller universitet har studenter rätt till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiemedlet är idag uppdelat på två delar: studiebidrag och studielån. Lånedelen är betydligt större än bidragsdelen. Studenten är efter avslutade studier återbetalningsskyldig till CSN när det gäller lånedelen. Studielånen är således en möjlighet för studenten att finansiera sitt uppehälle utan att ytterligare belasta skattebetalarna.

Idag är det inte möjligt att ta studielån utan att samtidigt ta studiebidrag, studielån kan bara betalas ut som en del av studiebidragen. Därför kan studenter inte finansiera sitt uppehälle under studietiden med studiemedel som inte belastar skattebetalarna. Detta är inte en rimlig ordning. Studenten bör frivilligt kunna avstå från studiebidraget. Studielån och studiebidrag bör behandlas som två separata studiefinansieringsformer.

Många studenter arbetar vid sidan av studierna. Det ger en extra inkomst och goda meriter för att söka arbete efter avslutade studier. Dessa studenter lägger sin fritid på att arbeta och väljer därmed bort andra fritidssysselsättningar. Dessutom betalar de skatt på inkomsten. Ändå leder arbetet till att de riskerar att tvingas betala tillbaka hela studiemedlet, lån och bidrag, om inkomsten överstiger det så kallade fribeloppet.

Fribeloppet, den bruttoinkomst studenten kan uppbära innan studiemedlet begränsas, har höjts i flera steg och föreslås i höstens budget att höjas till 172 400 kronor per kalenderår. Grundtanken bakom fribeloppet, att bidrag ska behovsprövas, är god. Lån, däremot, ska betalas tillbaka och det bör stå var och en fritt att låna pengar, under förutsättning att lånen betalas tillbaka.

Vidare bör det övervägas att se över storleken på studielånen. Om studenten av olika skäl inte har rätt till eller inte önskar bidrag bör de kunna ersättas med större studielån.

Stockholm den 1 oktober 2013

Cecilia Brinck (M)