Studiestöd

Motion 1997/98:Ub715 av Margitta Edgren m.fl. (fp)

Sammanfattning

• Folkpartiet är mycket kritiskt till att regeringen dröjer med nytt förslag om studiefinansiering, det som nu finns är både orättvist och godtyckligt

• Folkpartiet avvisar inskränkningar i möjligheterna att med studiemedel läsa utomlands

• Folkpartiet anser att fler aktörer än CSN skall kunna hantera studiemedel

• Folkpartiet förordar utbildningskonto för att finansiera vidareutbildning.

Inledning

Det är en av välfärdsstatens främsta uppgifter att se till att alla människor ges likvärdiga möjligheter till en god utbildning. Syftet med studiestödet måste vara att ge enskilda individer ekonomisk möjlighet att förverkliga sina utbildningsambitioner. Det fyller därmed en viktig funktion som en del av utbildningspolitiken.

Även om det finns goda argument för att höja bidragsnivån i studiemedlen, medger inte det statsfinansiella läget det i dag.

Folkpartiet liberalernas vision om 50 procent i bidrag och 50 procent i lån vid eftergymnasiala studier kvarstår dock.

Det finns flera skäl till varför det under en lång tid i Sverige varit så att en förhållandevis låg andel av befolkningen gått vidare till en högre utbildning. En orsak är att högre studier kommit att löna sig för dåligt. Det är inte alla som vill skuldsätta sig utan att veta att den investering man gör för lånade pengarna även ger en hygglig ekonomisk utdelning i form av att man får en högre lön med utbildning än utan.

Naturligtvis finns även andra skäl för utbildning än högre lön. Men om det ekonomiska utfallet av en vidareutbildning är noll eller rent av negativt blir det färre som kan och vill ta steget. Ofta förbigås en nog så viktig aspekt på detta problem, nämligen skattesystemets utformning. En viktig princip är att det skall löna sig att utbilda sig och att man skall ha hälften kvar av en löneökning. Den socialdemokratiska regeringen har urholkat denna princip genom att höja marginalskatten genom värnskatten.

För många akademiker tillkommer dessutom återbetalning av studiemedel, som i praktiken innebär ytterligare marginaleffekter. Högre utbildning har bara genom denna förändring i beskattningen blivit mindre lönsam.

Folkpartiet liberalerna föreslår därför i sin ekonomiska motion att värnskatten ska avskaffas. För att kunskapsförsörjningen i Sverige skall kunna möta framtidens krav, krävs att lönebildningen, skattesystemet, de olika bidragssystemen m.m., ges en sådan utformning att kunskap och kompetens premieras, dvs det måste löna sig att studera för den enskilde.

Dagens studiemedelssystem är godtyckligt och orättvist

För det första leder de olika studiefinansieringssystemen till orättvisor och godtycke. Studerande vid samma utbildning kan ha helt olika ekonomiska villkor beroende på vilket studiefinansieringssystem de tillhör.

För det andra finns inte heller någon direkt koppling mellan den enskildes utbildningsbehov och bidragsnivå. Den som måste börja sin vidareutbildning med att komplettera grundskolans kunskaper måste få högre bidrag än den som startar på en högre nivå.

För det tredje finns inte heller någon klar gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildning, sysselsättning för arbetslösa och reguljär utbildning med avseende på studiemedel.

Detta medverkar till en olycklig tendens hos studenterna att utnyttja studiemedelssystemet maximalt eftersom det är en spridd uppfattning att återbetalningen inte kommer att klaras av innan avskrivningen vid 65 års ålder. Förutom att detta innebär fel incitament och orättvisor mellan studenter, riskerar det också skapa höga kostnader för staten när andelen avskrivningar ökar i framtiden.

Regeringen tillsatte i december 1995 en utredning med syfte att arbeta fram ett reformerat studiemedelssystem, vilken lämnade sitt slutbetänkande Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:30) i juni 1996. Utredningen presenterade också ett förslag till ett mer generellt och sammanhållet studiemedelssystem, som skulle komma till rätta med en stor del av de brister dagens system är behäftat med.

Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte lämnat riksdagen förslag i frågan. Och än mer anmärkningsvärt är uttalanden om att inget förslag kommer förrän efter år 2000. Orättvisorna, godtycket, oklarheterna och riskerna kvarstår. Det är Folkpartiets uppfattning att regeringen snarast lägger förslag i enlighet med de principer som fastslogs av utredningen.

I avvaktan på en mer omfattande reformering av de olika studiemedelssystemen, föreslår Folkpartiet att några av de mest uppenbara och lättast åtgärdade bristerna undanröjs. Dessa förslag redovisas i denna motion.

Internationella studier

Folkpartiet avvisar regeringens förslag om att begränsa möjligheterna för studier utanför Norden. Vi slår vakt om studerandeutbytet mellan länder. Med utgångspunkt i detta konstaterande är det mycket svårt att förstå att regeringen föreslår denna drastiska neddragning.

NT-utbildningar

Folkpartiet anser att studiemedelssystemen ska gå i riktningen mot att bli mer sammanhållna och generella. Vidare anser vi att studiemedelssystemets roll i första hand ska vara till för att möjliggöra individuella studieambitioner och inte rekryterande. Mot bakgrund av detta avvisas det särskilda studiestödet till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, de s k NT-utbildningarna.

Högre fribelopp

Det finns inget fel i att människor som vill och kan drygar ut sina studiemedel genom arbete. För många är detta också en förutsättning för att klara av sin försörjning under studietiden. Arbete måste alltid löna sig, även för studenter. Fribeloppet vid heltidsstudier är för närvarande 150 procent av basbeloppet per år. Folkpartiets principiella uppfattning är att fribeloppsgränserna på sikt ska försvinna.

Barntillägget

Det särskilda vuxenstudiestödet har gjort det möjligt för många människor att via komvux läsa in grund- och gymnasieskolan. Inte minst gäller detta kvinnor. Barntillägget i vuxenstudiestödet har varit särskilt viktigt för ensamstående föräldrar med barn. När en majoritet i riksdagen avskaffade barntillägget hävdades det att studiemedelssystemet inte bör hantera försörjningsfrågor av denna karaktär. Vi anser dock att regeringens fördelningspolitik på ett orimligt hårt sätt drabbat just ensamstående med barn. Vi vill därför återinföra barntillägget i svux/svuxa. Vi redogör för detta i vår motion om vuxenutbildning.

CSN

Det bör, så långt det är möjligt, råda konkurrens även i hanteringen av
studiemedel. Efter det att en student beviljats studielån, bör möjligheten öppnas för fler än CSN att hantera utbetalningsförfarandet. Även om det troligtvis inte finns några stora ekonomiska vinster att göra för t ex banker och försäkringsbolag, kan det finnas ett intresse av att knyta nya kundkontakter bland de studerande. En utveckling av servicetjänsterna till gagn för låntagarna skulle också kunna vara tänkbar.

Individuellt val av lånenivå

Folkpartiet anser att det är viktigt att varje student vid ansökningstillfället erhåller grundlig information från CSN om villkoren för återbetalning av erhållna studielån. Det ska klart framgå att studielån ska återbetalas. Det är också viktigt att studenten själv ges möjlighet att ange önskat lånebelopp upp till maximal nivån. I bästa fall kan detta bidra till att studenten inte av slentrian ansöker om högsta tillåtna lånebelopp, utan gör ett mer medvetet val av lånenivå.

Utbildningskonton

Ett helt nytt system behövs för att människor skall kunna finansiera bl a vidareutbildning. Ett sådant system kan kallas utbildningskonton. Det innebär att människor skulle ges en möjlighet att på gynnsamma villkor spara själv men också låna pengar för att vidareutbilda sig. En anställd skall kunna finansiera sin kompletterande utbildning även på andra sätt än dem som arbetsgivaren är beredd att räkna som personalutbildning. Dessutom borde det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet kunna breddas till ett pensions- och utvecklingssparande där det blir möjligt att upp till en viss gräns ta ut pengar före pensioneringen för att möjliggöra bl a utbildning. Det avdragsgilla maxbeloppet höjs till ett basbelopp per år. Om de fackliga organisationerna vill bredda avtalspensionerna på samma sätt, möjliggörs det genom regeländringar. Individer mellan 30 och 55 år bör ges möjlighet att låna av det allmänna pensionssystemet för att använda till kompetensutveckling eller att starta ett eget företag. Förslagsvis kan man få ta ut 60 % av sin årslön. I gengäld reduceras individens ålderspension med motsvarande belopp. Den som tagit ut ett pensionsår i förväg kan återvinna denna pensionsrätt genom sparande, antingen i en privat pensionsförsäkring eller genom ökade avgifter till det reformerade ATP-systemet.

Som studier avses heltidsstudier vid universitet, högskolor, gymnasium och komvux och folkhögskola. Motsvarande gränser tillämpas redan av CSN i dagens studiestödssystem.

Förändringar i budgetanslagen

I detta avsnitt redogörs för de förändringar som tekniskt berör utgiftsområde 15 Studiestöd i prop. 1997/98:1. De besparingar som föreslås nedan innebär att vi kan genomföra satsningar på utbildning inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Dessa satsningar argumenterar vi för i vår motion om högre utbildning.

Vi säger nej till regeringens besparing om 26 miljoner kronor som innebär minskade möjligheten till utlandsstudier. Anslaget A 2 påverkas också genom att vi satsar på 20 000 platser inom sommaruniversitet. Vi säger dessutom nej till fler studieplatser inom SLU vilket minskar anslaget A 2 med motsvarande för studiemedel. Det särskilda studiestödet för YTH-utbildningarna anser vi skall tas bort vilket motsvarar 64 miljoner kronor. Vidare anser vi att det s k basårsstipendiet (10 miljoner kronor) inom komvux skall utgå. Anslaget A 3 minskas därför med 64+10 miljoner kronor. Barntillägget i svux och svuxa skall återinföras. För detta ändamål tillskjuter vi 205 miljoner kronor till anslaget A 3. Vi har tidigare avvisat det s k NT-arvodet. Regeringens föreslår nu att ytterligare antagning av studenter med det s k NT-arvodet skall ske 1998. Detta avvisas av folkpartiet liberalerna. Anslagsposten A 7 utgår därför.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för att göra ett medvetet val av lånenivån för studiemedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetens- och utbildningskonton för ett livslångt lärande,

4. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt följande uppställning:

Anslag	Regeringens förslag	Anslagsförändring
A 2 Studiemedel	9 904 570	+26 000
		+110 000 - 25 000
A 3 Vuxenstudiestöd	8 624 280	+205 000
		-10 000
		-64 000
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar	517 371	-517 371
Summa för utgiftsområdet	21 333 755	-275 000

Stockholm den 5 oktober 1997
Margitta Edgren (fp)
Ola Ström (fp)	Siri Dannaeus (fp)