Svampinfektion som anmälningspliktig sjukdom

Motion 1989/90:So477 av Siw Persson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: So477

av Siw Persson (fp)

Svampinfektion som anmälningspliktig sjukdom

Smittskyddslagen (1988:1472) omfattar i princip alla smittsamma sjukdomar
hos människor. De flesta bestämmelserna i lagen gäller dock bara de sjukdomar
som utgör det allvarligaste hotet mot människors hälsa. Enligt smittskyddslagen
ska samhällsfarliga sjukdomar och vissa av de övriga smittsamma
sjukdomarna anmälas enligt närmare föreskrift i lagen. Sådana sjukdomar
kallas anmälningspliktiga sjukdomar och anges genom uppräkning i
en bilaga till lagen. Bland andra anmälningspliktiga sjukdomar som är samhällsfarliga
nämns legionärsjukan och infektioner, orsakade av atypiska mykobakterier.

Både i Skandinavien och interntionellt finns det en mängd vetenskapliga
fakta att tillgå, som talar för att Aspergillos bör vara en anmälningspliktig
sjukdom. 1 dagens samhälle finns det många människor som finns i riskzonen
på grund av cancer, organtransplantationer och aids. Dessutom har vi alla
allergibarn och äldre människor som får allergi. Allergiutredningen har pekat
på det oroväckande stora antal människor som idag har allergi eller är
överkänsliga. Det är omöjligt att kunna få en uppfattning om dessa infektioners
utbredning eftersom det i dag inte går att på ett effektivt sätt samla in
information om hur utbredda svampinfektioner är.

Det finns ett hundratal s.k. apatogena Aspergillus, som inte är aktuella.
Här gäller det de s.k. termotoleranta arterna av Aspergillus. På liknande sätt
finns det en mångfald arter av Legionella och atypiska mykobakterier, som
inte heller är sjukdomsalstrande. Legionella och atypiska mykobakterier
finns med i smittskyddslagen som anmälningspliktiga sjukdomar.

Aspergillus-mögel är allmänt förekommande i naturen. Detta gäller även
Legionella och atypiska mykobakterier. De patogena Aspergilusarternas
ekologi överensstämmer med Legionella. Smittvägen för Aspergillus är via
inandning och så är det även för Legionella och atypiska mykobakterier. Inte
heller uppkommer smitta genom överföring från person till person.

Förutsättningarna för uppkomst av Aspergillus-infektion är densamma
som uppkomst av infektioner orsakade av Legionella och atypiska mykobakterier.
Exponering av Legionella och atypiska mykobakterier är endast känd
för att orsaka infektioner medan exponering för Aspergillus även kan orsaka
allergiska reaktioner och hos känsliga personer förgiftningar. Frekvensen för
Aspergillus-infektioner är två personer per 100 000 medan när det gäller Legionella
är det bara 0.25 per 100 000.

Det finns effektiva antibiotika och enkla och snabba behandlingsmetoder
för både Legionella och infektioner orsakade av atypiska mykobakterier.
Däremot saknas det i dag effektiva antibiotika, antimykotika, för behandling
av Aspergillus. Tillgängliga medel finns i dag men dessa är mycket
toxiska och ger svåra biverkningar. Behandlingen är komplicerad och kräver
oftast kompletterande kirurgisk behandling.

I proposition 1988/89:5 ny smittskyddslag om just sjukdomar som är anmälningspliktiga
säger statsrådet: Också jag anser att det finns ett antal
smittsamma sjukdomar som inte utgör ett lika stort hot mot befolkningens
hälsa som de samhällsfarliga men där det är angeläget att man epidemiologiskt
kan följa deras utbredning, variation m.m. i samhället.

Nu satsas det stora resurser på organtransplantationer, att rädda cancerpatienter
och aidspatienter men man ser samtidigt inte till att minimera dessa
utsatta gruppers stora risk för att bli angripna av svampsjukdomar.

Man måste alltså på olika sätt se till att de många människor som i dag på
olika sätt har lätt för att få svampinfektioner får en realistisk möjlighet till
adekvat behandling. Ett sätt är att göra svamporganismer till anmälningspliktig
sjukdom i smittskyddslagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svamporganismer som anmälningspliktig sjukdom i
smittskyddslagen.

Stockholm den 24 januari 1990

Siw Persson (fp)

Mot. 1989/90
So477

4