Svensk författningsdomstol

Motion 1999/2000:K348 av Per Lager och Birger Schlaug (mp)

Svensk rättstradition

I samband med diskussionerna om lagprövningsrätten har ibland frågan
om inrättande av en särskild författningsdomstol med
lagprövningsuppgifter - en författningsdomstol - berörts. I den
proposition om ett förstärkande av de medborgerliga fri- och
rättigheterna som avlämnades våren 1976 förkastades ett system med
författningsdomstol. Ett sådant system ansågs vara helt främmande för
svensk rättstradition och lät sig dessutom svårligen förena med kravet att
en fri- och rättighetsreglering inte fick innebära att politisk makt förs
över till icke-politiska organ. (Utskottet avstyrkte en motion om
utredning av frågan p.g.a. att man ansåg att den saknade aktualitet.)
Argumenten mot en författningsdomstol upprepades i propositionen om
införande av lagprövningsrätten i regeringsformen.

Lagprövningsrätten

Domstolar och förvaltningsmyndigheter har i sin rättstillämpande verk-
samhet att pröva om en norm på lägre nivå strider mot en nivå på högre
nivå (lagprövningsrätt). Lagprövningsrätten var oreglerad fram till 1979,
då en regel infördes i RF 11:4. Enligt denna regel får domstolar eller
andra offentliga organ inte tillämpa en föreskrift som den finner stå i
strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning.
Inte heller får den tillämpa en föreskrift vid vars tillkomst stadgad
ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts. Om det är riksdagen
som beslutat föreskriften skall tillämpning dock underlåtas endast om
felet är uppenbart.

Man brukar vid lagprövning skilja mellan konkret och abstrakt norm-
kontroll. Den konkreta normkontrollen, som innebär en lägre norms förenlig-
het med en norm på högre nivå, prövas i samband med behandlingen av ett
ärende där den lägre normen ska tillämpas. Vid den abstrakta normkontrollen
sker lagprövningen utan anknytning till något konkret tillämpningsfall.
Sanktionen i detta fall är att den lägre normen ogiltigförklaras. I Sverige
förekommer endast konkret normkontroll.

Enligt förarbetena till lagprövningsrättens införande ska lagprövning
endast vara aktuell när normkonflikt åberopas som grund för ett yrkande. I
lagprövningsrätten ligger alltså inte någon automatisk skyldighet för myndig-
heterna att alltid undersöka om en normkonflikt föreligger.

Motioner i frågan

Riksdagen har flera gånger avvisat motioner om utredande av frågan om
inrättande av författningsdomstol. Konstitutionsutskottet har ansett att in-
rättandet av en sådan domstol skulle medföra risk för en icke önskvärd
förskjutning i det svensk politiska maktsystemet och skulle bryta mot
svensk författningstradition.

Den tyska författningsdomstolen

I Tyskland har författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht) tre
huvudtyper av ärenden. Det handlar om lagars och förordningars
överensstämmelse med grundlagen, om s.k. författningsbesvär, där
enskilda och vissa juridiska personer kan klaga över att de berövats
grundlagsenliga rättigheter, och om kompetenskonflikter mellan
förbundet och delstaterna.

Besluten är bindande för alla statliga organ såväl på förbunds- som på
delstatsnivå.

Behövs en svensk författningsdomstol?

Miljöpartiet har sedan lång tid tillbaka hävdat behovet av en författnings-
domstol för att sätta ljuset på hur våra grundlagar upprätthålls. Sedan
EU-inträdet har EG-rätten en överordnad roll och förhållandet mellan
rättssystemen finns också numera reglerat i RF 10:5. Vårt medlemskap i
EU innebär att vår egen rättstradition och rättskultur urholkas
allteftersom nya direktiv får giltighet i Sverige. Framför allt ser vi allt
oftare hur våra olika rättskulturer krockar. Detta medför osäkerhet och
missförstånd om vad som egentligen gäller. Vi ser också ett behov av
viss tröghet i systemet och en domstol som kan hävda, hålla speciell
uppsikt över och skydda våra fri- och rättigheter, men också andra delar
av grundlagen som kommer i fråga.

Vi anser därför att det är viktigt att utreda möjligheterna att införa en
författningsdomstol med uppgift att exempelvis påpeka konflikter mellan vår
egen grundlag och implementeringen av EG:s direktiv, men också att utgöra
domstol för enskilda och vissa juridiska personer vid "författningsbesvär".
Möjligen finns det fler uppgifter som en sådan domstol skulle kunna handha.
Utredningen bör utreda om så är fallet och vilka uppgifter det i så fall ska
vara.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning om inrättandet av en
svensk författningsdomstol.

Stockholm den 5 oktober 1999

Per Lager (mp)

Birger Schlaug (mp)