Svensk kycklingnärings konkurrenskraft

Motion 2005/06:MJ225 av Agne Hansson och Lars-Ivar Ericson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka svensk kycklingnärings konkurrenskraft.

Motivering

Starka och livskraftiga företag är av avgörande betydelse för att vi i Sverige skall ha uthållig tillväxt. Utöver att driva en politik som skapar bra entreprenörsklimat, bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande och ett ökat företagande i allmänhet måste också varje närings speciella förutsättningar beaktas ur konkurrenssynpunkt. Svensk kycklingnäring är en sådan näringsgren som lever under särskilda konkurrensförhållanden.

Den svenska slaktkycklingnäringen är en viktig del av vår inhemska matproduktion. Inte minst viktig är den i södra Sverige, främst på Öland och i Skåne. Ur svenskt perspektiv sysselsätts direkt över 4 000 personer och indirekt minst 15 000 personer. Kycklingnäringen bidrar dessutom till att svensk åkerareal hålls öppen. Foderproduktionen för kycklingar motsvarar en öppen åkerareal i en omfattning som motsvarar halva Ölands yta.

Kycklingproduktionen kännetecknas av hög kvalitet, vilket bl.a. innebär god standard när det gäller djurskydd och smittskydd. Detta är också till stor fördel för konsumenterna. Tyvärr blir kycklingnäringen i Sverige lidande av att en hög import av kycklingkött sker där djurhållning och kvalitet eftersätts. Det drabbar inte enbart konsumenterna utan också näringen. Över en tredjedel av kycklingkonsumtionen i Sverige består av importerad kyckling. I och med att importerad kyckling inte lever upp till samma krav beträffande kvalitet och djurhållning som beläggningsgrad och salmonellakontroll kan priserna hållas nere. Konkurrenssituationen med den kvalitetsstarka och konsumentvänliga svenska produktionen blir orimlig och orättvis. Därför behöver svensk kycklingnärings konkurrenskraft stärkas.

EU-regler för skydd av slaktkycklingar

Förutom de allmänt hållna bestämmelserna i direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur finns inga särskilda EG-bestämmelser som täcker skyddet av slaktkyckling. EU-kommissionen har arbetat fram en rapport med utkast till förslag om särskilda regler för slaktkycklingarnas välfärd och på bl.a. denna rapport och på bestämmelser om hållandet av slaktkycklingar i vissa medlemsländer (främst Sverige och Danmark) har kommissionen nu lagt fram ett förslag. Förslaget innebär att gemensamma minimiregler för skydd av slaktkyckling införs. Förslaget innehåller även en artikel om märkning av kycklingkött.

Kommissionens förslag är inte tillräckligt för att snabbt stärka svensk kycklingnärings utsatta position. För det första kommer det att dröja minst två år innan ett märkningssystem kommer till stånd. En ursprungsmärkning bör omedelbart införas för såväl färska produkter som beredda. Dessutom bör restauranger och storhushåll vara skyldiga att informera kunderna om matens ursprung.

Beläggningsgraden vid uppfödningen som föreslås är för hög och ligger klart över de gällande svenska reglerna. Även reglerna om djurhållningen i stallarna är för generösa. Förslaget bör utformas som en förordning och inte som direktiv. Mer likvärdiga och tydliga krav för utfärdande av utbildningsintyg för personer som hanterar kycklingar bör skapas. Kortare mörkerperioder än vad som föreslås bör införas. En miniminivå för ljusintensiteten bör införas. Den föreslagna dödlighetsgränsen i förhållande till slaktåldern bör höjas. Regeringen bör verka för att de åtgärder som i motionen föreslås för att stärka svensk kycklingnärings konkurrenskraft genomförs. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 21 september 2005
Agne Hansson (c)	Lars-Ivar Ericson (c)