Svensk rymdverksamhet

Motion 2013/14:Ub400 av Désirée Pethrus (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av att fortsätta att satsa på svensk rymdverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur den ska följa Riksrevisionens rekommendation att följa upp styrningen av svensk rymdverksamhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att styrningen av myndigheten Rymdstyrelsen bör förbättras i syfte att i högre grad dra nytta av de svenska investeringarna.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ha en bättre helhetssyn med bättre samordning mellan olika områden av svensk rymdverksamhet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bättre återrapportering till riksdagen behövs för att riksdagen ska ha en bättre möjlighet att följa utvecklingen inom rymdverksamheten.

6. Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att Rymdstyrelsens kapacitet måste förbättras i syfte att uppnå målen med sitt uppdrag.

Motivering

Sverige har investerat i rymdverksamhet i 50 års tid. Syftet med de statliga investeringarna är att den ska utgöra en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov. Rymdverksamhet såsom uppskjutning av satelliter är viktig för bland annat miljöövervakning men även för telekombranschen. Genom rymdverksamheten kan vi också se tv i direktsändning från hela världen. Satellitnavigering i segelbåtar, bilar och till och med när man är ute och går har blivit vardag för många. Meteorologerna har länge varit beroende av data från satelliter för sina väderprognoser. Även svenska myndigheter och företag har stor nytta av olika rymdtillämpningar.

Sverige har, för sin storlek, en omfattande rymdverksamhet, dvs. forskning i och om rymden, rymdteknisk utveckling och en kommersiell rymdindustri. Sverige satsar en miljard kronor per år i statliga anslag på rymdverksamheten och merparten av anslagen kanaliseras via European Space Agency (ESA) där vi är medlemmar och via EU-avgiften tillbaka till svensk rymdindustri i form av industrikontrakt.

Beslut om rymdverksamhet fattas på såväl internationell nivå, en rad departement inom Regeringskansliet och ett antal myndigheter, vilket gör beslutsstrukturen komplex.

Rymdforskningen fokuseras alltmer på utveckling av rymdtjänster på jorden, till skillnad från tidigare års forskning som handlade mer om att utforska yttre rymden. Att rymdverksamhet har ett växande betydelse för samhället är väl erkänt och regeringen deklarerade år 2012 att en nationell strategi för rymdverksamheten är prioriterad. Därför är det av vikt att Sverige är drivande i att framföra sina prioriteringar i de internationella fora som vi deltar i.

Under år 2013 har Riksrevisionen för första gången sedan 1990-talet gått igenom huruvida regeringen genomför och följer upp svensk rymdverksamhet i enlighet med riksdagens intentioner. Inriktningen på granskningen har utgått från att helhetssyn och effektivitet är av betydelse med tanke på rymdverksamhetens komplexitet. Att Sverige ytterligare kan förbättra förutsättningarna för att få en än mer effektiv rymdverksamhet står klart i rapporten.

Genom förbättrade personalresurser till Rymdstyrelsen, den myndighet som handhar rymdfrågor, skulle det leda till att de underlag som denna tar fram får bättre djup och omfattning. Vidare visar rapporten att Regeringskansliets dokumentation brister vilket i förlängningen är sammanlänkat med att riksdagen även får sämre insyn i svenska rymdprioriteringar.

Enligt Riksrevisionen formuleras rymdpolitiken i hög utsträckning genom prioriteringar av svenskt deltagande i ESA- och EU-program. Till skillnad från EU-frågor finns i ESA-frågor ingen särskild rutin för information till riksdagen. Riksrevisionen menar att det är rimligt att riksdagen får ökad insyn i dessa frågor.

Vidare förklaras att:

Hantering av rymdfrågor sker till stor del i internationella förhandlingar vilket leder till att europeiska prioriteringar blir svenska.

Att Sverige fortsätter att ha en strategi för sin rymdverksamhet är av vikt för att stärka både den svenska forskningen och industrin. Sverige måste fortsätta ha tillgång till information och kompetensutveckling på detta område.

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 2 oktober 2013

Désirée Pethrus (KD)