Svenskt bistånd genom folkrörelserna

Motion 1988/89:U216 av Lars Svensson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U216

av Lars Svensson m.fl. (s)

Svenskt bistånd genom folkrörelserna

Sverige är i flera avseenden ett föregångsland när det gäller internationell
solidaritet och stöd till tredje världens länder. Genom Förenta nationerna
verkar vi för att öka de rika ländernas stöd till och förståelse för situationen i
den fattigare delen av världen. Genom vårt eget bistånd medverkar vi till att
stödja utvecklingen i tredje världen. Genom en omfattande folklig mobilisering
deltar många människor, såväl unga som gamla, i ideellt biståndsarbete
inom biståndsorganisationer eller genom andra folkrörelser med utvecklad
biståndsverksamhet.

Större delen av världens samlade bistånd går mellan de olika staterna, från
myndighet till myndighet eller motsvarande. Detta är en naturlig modell som
oftast fungerar bra. I vårt land har vi emellertid inte nöjt oss med detta utan
parallellt utvecklar ett relativt omfattande bistånd också mellan människorna
i olika länder, från folkrörelse till folkrörelse. Folkrörelsebaserat bistånd är
naturligtvis ingen okomplicerad verksamhet, men det har visat sig ha många
fördelar, som är värda att uppmärksamma och ytterligare utveckla.

I mottagarländerna finns åtskilliga exempel på hur folkrörelsebaserat
bistånd bidragit till en utveckling i landet utöver det rent materiella. Genom
t.ex. internationellt kooperativt samarbete, bl.a. stöd till jordbruks-, arbetsoch
konsumentkooperativ har människor i tredje världen praktiskt delgivits
svenska och internationella erfarenheter om hur en organisation fungerar,
hur arbete och ansvar inom en sådan enhet fördelas och hur folkrörelsen som
idé kan engagera människor i ett lands utvecklingsfas. Stöd genom folkrörelserna
blir därmed hjälp till självhjälp.

I vårt eget land har folkrörelsebaserat bistånd inneburit en möjlighet för
många människor att själva praktiskt delta i internationellt solidaritetsarbete.
Genom att hundratusentals elever i Sverige med några års mellanrum
deltar i Operation dagsverke grundläggs en internationell solidaritet redan i
skolåldern, och elever får utlopp för sin vilja att stödja jämnåriga i fattigare
länder. Genom de s.k. 20/80-projekten som SIDA godkänner och stödjer
kan biståndsvolymen totalt sett öka. Genom människors personliga engagemang
får svensk biståndspolitik en fast grund att stå på genom en kraftigare
folklig förankring.

Det finns enligt vår mening anledning att uppmärksamma det folkrörelsebaserade
biståndet ytterligare från regeringens och myndigheternas sida.
Med bibehållande av dagens krav på kvalitet i biståndsarbetet bör övervägas
möjligheterna att överföra en större andel av det svenska biståndet till
bistånd genom folkrörelserna.

Hemställan Mot. 1988/89

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs U216

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om betydelsen av bistånd genom folkrörelserna samt värdet av
en fortsatt ökning av den andel av det svenska biståndet som går
genom folkrörelserna.

Stockholm den 24 januari 1989

Lars Svensson (s)

Björn Ericson (s) Lahja Exner (s)

Lennart Pettersson (s) Sylvia Pettersson (s)

12