Svenskundervisning för invandrare

Motion 2004/05:Ub224 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av svenskundervisning för invandrare.

Språket är nyckeln

Nyckeln till framgång är språket. Syftet med undervisningen Svenska för invandrare måste vara att en individ skall få möjlighet att skaffa sig så goda kunskaper i svenska att hon/han kan fungera både i samhället och på arbetsmarknaden. Ett annat syfte skulle kunna vara att möjliggöra ett svenskt medborgarskap. Vore det så att det bland annat krävdes grundläggande kunskaper i svenska språket för att kunna erhålla svenskt medborgarskap skulle säkert fler mer aktivt delta i sfi-undervisningen.

Nyligen publicerade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) en undersökning som visade vilka effekter konkurrensen mellan kommunala skolor och friskolor har på undervisningens kvalitet. Undersökningen visade att konkurrens och mångfald gynnar elever såväl i den kommunala skolan som i friskolan.

På några decennier har Sverige gått från ett etniskt homogent samhälle till att bli ett av Europas mest mångkulturella. Många av de människor som kommit till Sverige har haft drömmar och ambitioner om ett bättre liv för sig själva och för sina barn. Ofta har de fått sina förhoppningar grusade. Alltför många lyckas inte ta sig in i det svenska samhället. En av barriärerna är språket. I dagens samhälle är det kunskap och kompetens som är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden och språket är nyckeln.

Resultaten från sfi visar att endast hälften av dem som genomgått utbildningen har uppnått godkänd nivå efter fyra år. Ytterst få klarar enkel vardagssvenska och många klarar inte ens att läsa en enkel tidningsartikel. De är i princip funktionella analfabeter. Svenska för invandrare erbjuds till alla men motivationen har många gånger varit låg. Utbildningens primära syfte är i dag språkinlärning. Den ger i allmänhet inte tillräckliga språkkunskaper för elever att efter avslutad utbildning kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Dessutom är invandrare med bristande språkkunskaper utestängda från aktivt deltagande i stora delar av samhällslivet.

För att säkerställa en god utbildning måste det finnas så många alternativ som möjligt. Utgångspunkten för undervisningen bör vara att den är individuellt anpassad efter personens förutsättningar och behov.

För att ge individen valfrihet att utforma sin svenskundervisning på det sätt som passar henne/honom bäst måste undervisningen konkurrensutsättas. Detta kan förverkligas genom ett nationellt peng- eller checksystem där individen själv väljer utbildning anpassad till hennes/hans speciella förutsättningar. Viktigt är att undervisningen inte begränsas till en viss kommun eller region då utvecklingen av de tekniska förutsättningar som finns i dag för personligt lärande är många.

Stockholm den 21 september 2004
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)	Inger René (m)