Sveriges roll i EU och i världen

Motion 2003/04:U211 av Ana Maria Narti (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av folkbildning kring EU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kontinuerlig demokratisk dialog med ungdom kring EU.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handlingsplan för förstärkning av den demokratiska dialogen i samhället.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om strategi för förstärkt svenskt inflytande över EU:s globala politik.

Demokratins skapande dialog

Den nyligen avslutade kampanjen inför folkomröstningen om euron lämnade efter sig en samling bittra erfarenheter. Euro-motståndarnas ivrigt upprepade påståenden om en försvagad demokrati och ett elitprojekt blev ytterst förenklade under månaderna av diskussioner och möten. Slagord som ville vara slagkraftiga överdrev sina budskap över alla förnuftiga dimensioner. Debatternas intensitet gav upphov till oro, rädsla och heta aggressiva känslor. Många aktiva deltagare i Ja-sidans arbete stötte på föraktfulla och till och med hatiska stämningar. Allt detta kan bidra till att cementera en stämning av total misstro och avståndstagande gentemot EU, gentemot folk som arbetar inom den europeiska politiken och gentemot allt samröre med EU.

Vi behöver snabbt återgå till ett sunt klimat, nu när diskussionerna om unionens nya grundlag kommer i gång och när vi förbereder ett val till EU-parlamentet. Tendenserna att leda den politiska dialogen mot oförsonliga och intoleranta attityder bör avslöjas och stoppas. Vi behöver också fråga oss om det politiska samtalet inte skadas som följd av en stark obalans i människornas kunskap om EU:s funktioner och arbetsresultat. Det som inte fungerar i unionens vardagliga verksamhet verkar vara betydligt mera känt än det som trots alla fel och brister innebär förbättringar för människor i många länder på kontinenten – inklusive Sverige.

Mer än någonsin tidigare är vi idag i behov av starka insatser i folkbildningen om EU. Också samtalet med Sveriges ungdom måste fortsätta i skolor, ungdomsföreningar, vuxenutbildning och på alla mötesplatser där unga människor träffas. Egentligen borde vi ha en kontinuerlig kampanj ägnad att ständigt förstärka det demokratiska samtalets förutsättningar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Farliga onda myter

Det är också absolut nödvändigt att avslöja vissa myter kring EU – denna frivilliga sammanslutning av demokratier. Riksdagen bör bidra till en saklig bild av den union i vilken Sverige är medlem tillsammans med många andra sedan länge etablerade demokratier.

En sådan myt är myten om valutaunionen som elitprojekt och om dess anhängare som välbärgade högt avlönade grupper långt ifrån vanliga medborgare. Enbart genom att betrakta folkomröstningens siffror kan man se det orimliga i denna beskrivning: 42 procent av landets befolkning kan inte betraktas som en elit. Invånarna i Haparanda är inte heller någon privilegierad grupp på samhällets topp. Vid en analys av folkomröstningens resultat ser man snabbt att en stor del av invandrarbefolkningen röstade Ja, och det är helt omöjligt att beskriva massan av nya invånare i Sverige som elit.

Myten om en union och en valutaunion som enbart skänker fördelar till de rika grundar sig på ren okunskap. Övertygande argument för en helt annan uppfattning kan hämtas ur en dialog med kontinentens minst gynnade grupper. Ingen kan förstå Europeiska unionens betydelse för freden så lätt som en människa med rötter i ett f d kommunistiskt land. Hade kontinenten fortfarande varit delad i strängt åtskilda nationalstater när järnridån föll, hade gamla gränstvister kunnat komma upp till ytan och långvariga etniska konflikter kunnat växa sig starka. EU utövade starka påtryckningar för demokratisering, EU har varit den mest effektiva faktorn när det gäller positiva förändringar i öst.

Östeuropas folk dras nu till euron – människorna använder sig av denna valuta i vardagen på samma sätt som de tidigare använde D-mark och dollar, utan att invänta något politiskt tillstånd att göra det. Folk vill i händerna pengar ha de kan ha förtroende för, vilket inte alls är fallet med de pengar de har ärvt efter kommunismen. EMU är dessutom ett effektivt redskap att bekämpa ekonomisk oreda och korruption med. Stränga villkor om sanering kommer att ställas innan kandidatländerna får tillgång till den nya valutan. För folk som under så lång tid inte har kunnat tro på sina pengar, kommer den europeiska valutan att bekräfta den slutgiltiga befrielsen.

Samma bild kommer fram när man betraktar unionen och dess nya valuta ur migrationens synvinkel. Många invandrare ser positivt på EU, EMU och euron, säger flera undersökningar. Anledningen är tydlig. På samma sätt som nya gemensamma pengar underlättar vardagen för små företagare kan de intensifiera samarbetet mellan invandrarorganisationer över hela unionen. På en arena som omfattar flera hundra miljoner invånare kan de nya invånarna finna bättre arbetstillfällen, snabbare kommunikation, starkare egna internationella projekt och företag. Regeringen bör ta initiativ till en handlingsplan för förstärkning av den demokratiska dialogen i samhället.

EU och världens fattiga

En viktiga fråga som aktualiseras av folkomröstningens resultat har med Sveriges inflytande i EU och i världen att göra. Genom att helt gå in i det nya samarbetet skulle Sverige ha vunnit en stark position. Då kunde våra företrädare påverka hela unionens utveckling i positiv riktning. Sverige har stora ambitioner i detta sammanhang och det skulle ha varit lättare att nå resultat om samarbetet med EU:s alla arbetsgrupper hade förstärkts. Då skulle det t ex bli lättare att avskaffa de rika ländernas subventioner till det egna jordbruket, lättare att öppna hela den stora europeiska marknaden för de fattiga ländernas livsmedel och bomull, lättare att få fram nya och mer humana regler för flyktingpolitiken i hela unionen.

I och med folkomröstningens resultat har detta arbete försvårats. Nu gäller det att finna andra vägar till större makt i EU:s ställningstagande i viktiga globala frågor. Regeringen bör arbeta fram en tydlig strategi för att uppnå dessa mål.

Den kommunistiska internationalen har sjunkit i de döda visionernas jämmerdal. I praktiken närmar vi oss alltmer en motsatt international, de fria marknadernas international. Under Anna Lindhs tid som utrikesminister har Sverige agerat för att göra samverkan inom och utanför EU till redskap för att skapa en alltmer rationell, välstrukturerad och lagstyrd global marknad. Långt ifrån att bli skrämmande som i antiglobaliseringens profetior skulle den nya internationaliseringen kunna verka lugnande.

Det är helt naturligt att människorna vill leva gott och att de försöker komma överens om hur de ska bygga upp det goda livet tillsammans. EU och EMU kan bli den nya fredens nybyggare. Men för detta bör den svenska politiken vinna större inflytande över EU:s politik. Eliternas union? Tvärtom! Vi kan arbeta för att forma det utvidgade EU till en union som förbättrar vardagen för de ytterst fattiga.

Stockholm den 29 september 2003

Ana Maria Narti (fp)