Sydsveriges utveckling

Motion 1989/90:A461 av Ingrid Sundberg m.fl. (m, fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A461

av Ingrid Sundberg m.fl. (m, fp)
Sydsveriges utveckling

Utvecklingen i Sydsverige har under senare efterkrigstid varit förhållandevis
ogynnsam, även om de senaste årens högkonjunktur inneburit att problemet
inte uppmärksammats särskilt mycket. Jämför man Sydsverige med övriga
landet kan man konstatera att 1987 inte något av länen Malmöhus, Kristianstad,
Halland, Kronoberg, Blekinge och Kalmar i inkomst per capita nådde
upp till riksgenomsnittet. Mest anmärkningsvärt är detta för Malmöhus län
som med rikets tredje största stad. Malmö, tidigare kunnat uppvisa betydligt
mer gynnsamma siffror.

En jämförelse mellan 1949 och 1987 visar också att Sydsverige (här de sex
ovan nämnda länen) tappat två procentenheter gentemot riket totalt vad gäller
just inkomst per capita.

Den regionalpolitiska kommittén utpekar också bl.a. sydöstra Sverige
som prioriterad landsdel.

Förutsättningar för utveckling

Erfarenheten visar att investeringar i infrastruktur såsom utbildning, forskning
och kommunikationer är av grundläggande betydelse för utvecklingen
i en region.

Den region i Sverige som kunnat uppvisa störst tillväxt och ekonomisk dynamik
är regionen kring Stockholm-Arlanda-Uppsala. Där finns många av
de förutsättningar som kännetecknar en modern expansiv region; en kunskapskreativ
miljö, kunskapshanterande företag, universitet och högskolor,
välutbildad arbetskraft, goda kommunikationer och ett rikt kulturutbud.

Det är främst dessa förutsättningar som numera är avgörande för företagens
nyetableringar och fortsatta satsningar. Arbetstillfällen skapas framför
allt på orter där dessa förutsättningar är uppfyllda.

Den regionalpolitiska kommittén fastslår i sitt slutbetänkande att det
främst är fem olika områden som är att betrakta som särskilt betydelsefulla
vid insatser för problemregioner. Dessa fem områden är

- utbildning och forskning,

- kommunikationer,

- miljö,

- energi och

- kultur

Ovanstående områden tillmäts alltså enligt kommittén stor betydelse när det Mot. 1989/90

gäller möjligheterna att inom en region skapa nya varaktiga arbetsplatser A461

och ekonomisk tillväxt.

Regioner där dessa förutsättningar inte är uppfyllda är oftast hänvisade till
verksamheter som av tradition funnits i området. Dessa är många gånger så
kallat mogna verksamheter utan större tillväxtmöjligheter. Antalet arbetstillfällen
inom dessa branscher har på grund av rationaliseringar dessutom
ofta minskat trots att produktionen kanske varit konstant eller ökat.

Obalans i de offentliga satsningarna

Sydsverige har på många områden varit missgynnat när det gäller offentliga
satsningar, detta inte minst i fråga om investeringar i interregionala transporter
och kommunikationer. Under åren 1975-1985 har investeringsandelen i
Sydsverige per capita legat betydligt under riksgenomsnittet. Det är inte heller
Norrland som har varit mest gynnat trots sina stora geografiska områden
och få invånare. Mest gynnad under perioden var istället Stockholmsregionen.
Motsvarande investeringar i denna region har, med något års undantag,
motsvarat avsevärt större andel av de totala satsningarna än vad befolkningsunderlaget
motiverar.

Den regionalpolitiska kommittén framhåller att det är ... av strategiskt
intresse, inte bara för regionalpolitiken utan för hela den ekonomiska politiken,
att utvecklingen sker i balanserade former. Till en sådan balanserad utveckling
hör, menar vi, att söka avlänka tillväxten inom den privata och offentliga
tjänstesektorn i Stockholmsområdet."

Sydsvensk samsyn

För att kunna åstadkomma en reell förändring av den bitvis dystra situationen
i Sydsverige krävs en gemensam syn och strategi. På de områden där
insatser behövs för att stärka landsändan måste en helhetssyn för största
möjliga nytta för hela Sydsverige vara vägledande.

Högre utbildning

Vikten av en väl fungerande högre utbildning har ökat och kommer, i takt
med den allt mer långtgående specialiseringen i samhället, att öka också i
framtiden. Det är därför viktigt för Sydsverige att det finns tillgång till goda
utbildningsmöjligheter.

Den högre utbildningen i Sydsverige domineras främst av Lunds universitet
och dess tekniska högskola. Det är av största betydelse att dessa utbildningsinstanser
i framtiden garanteras lika goda förutsättningar i form av anslag
som de övriga stora universiteten i landet. Någon nedskärning av antalet
utbildningsplatser vid Lunds universitet med dess tekniska högskola bör inte
heller komma ifråga.

För att förbättra utbildningssituationen i Hallands och Kristianstads län
bör möjligheterna granskas för högskolorna i Halmstad och Kristianstad att

i en nätverkskonstruktion med universitetet i Lund bedriva utökad undervisning
och egen forskning. 18

Möjligheten att i Växjö, Kalmar och Karlskrona skapa ett nätverksuniver- Mot. 1989/90

sitet för sydöstra Sverige bör noga prövas. Tillkomsten av ett sådant skulle A461

innebära en avsevärd förbättring av regionens attraktionskraft och möjligheter
att till regionen locka nya verksamheter.

Kommunikationer

En viktig del i en vitalisering av Sydsverige utgörs av en förbättring av kommunikationerna.
Sydsverige har med sina relativt sett korta avstånd och sin
närhet till kontinenten i detta hänseende goda geografiska förutsättningar.

Många kommunikationer är dock dåligt utbyggda och förtar, genom att restiderna
är långa, det faktum att avstånden är relativt ringa.

En avsevärd förbättring av järnvägstrafiken skulle uppnås med en utbyggnad
av Västkustbanan till dubbelspår med en tunnel genom Hallandsåsen.

Leds trafiken över Helsingborg kan en avsevärd förbättring av såväl interregionala
som lokala kommunikationer uppnås.

Vidare är, vilket den regionalpolitiska kommittén också föreslår, en upprustning
av den s.k. Kustbanan i sydöstra Sverige nödvändig för att minska
restiderna och förbättra järnvägens konkurrenssituation.

Även på vägsidan är det förbindelsen mellan Malmö och Kalmar genom
Blekinge, väg E 66, som främst är i behov av förbättringar. En sådan upprustning
har föreslagits av den regionalpolitiska kommittén och är av stor
betydelse för sydsvenska kommunikationer i öst-västlig riktning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sydsveriges situation och utvecklingsmöjligheter,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om garantier för Lunds universitet med dess tekniska
högskola till samma utveckling som övriga stora universitet i landet,1]

[att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att utreda förutsättningarna för inrättande av nätverksuniversitet
i syfte att stärka högskolorna i södra Sverige,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av västkustbanan mellan Göteborg och
Malmö till dubbelspår,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av kommunikationerna i södra
Sverige.2]

19

Stockholm den 25 januari 1990
Ingrid Sundberg (m)

Rolf Clarkson (m)

Knut Wachtmeister (m)

Bo Lundgren (m)

Per Stenmarck (m)

Anders Högmark (m)

Nic Grönwall (m)

Charlotte Branting (fp)
Bengt Harding Olsson (fp)
Siw Persson (fp)

Karl-Gösta Svenson (m)
Margitta Edgren (fp)

Wiggo Komstedt (m)

Sven Eric Lorentzon (m)

Rune Rydén (m)

Bertil Danielsson (m)

Ewy Möller (m)

Margit Gennser (m)

Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)

Margareta Fogelberg (fp)

Bertil Persson (m)

Sten Andersson (m)
i Malmö

Mot. 1989/90
A461

1 1989/90:Ub757

2 1989/90:T253

20