Sysselsättningen i Jönköpings län

Motion 1992/93:A448 av Martin Nilsson m.fl. (s)

Bakgrund

I den socialdemokratiska motionen i anledning av prop.
1992/93:100 om den ekonomiska politiken utgör
sysselsättningen en viktig del. Med instämmande i vad som
föreslås i partimotionen vill vi anföra följande beträffande
sysselsättningen i Jönköpings län.

Arbetslösheten liksom lagda och utlösta varsel är ett
stort problem i Jönköpings län, som tenderar att bli än
värre. I denna motion vill vi peka på de faktorer som
påverkar situationen negativt just för Jönköpings län samt
lägga förslag som leder till en mer positiv utveckling.

Arbetslösheten i Jönköpings län uppgick i december
1992 till 5,3 %,
dvs. 10 030
personer. Detta innebär en ökning med nästa 2
procentenheter sedan december 1991. Arbetslöshetens
negativa effekter känner vi alla. Människor som inte har
någon högre önskan än att få försörja sig själva förvägras
denna möjlighet. Passivitet och känsla av onödighet blir
resultatet i det första ledet. I ett längre perspektiv blir
resultatet i samhällen med hög arbetslöshet också kända
konsekvenser såsom exempelvis missbruk, kriminalitet och
utslagning.

Den fulla sysselsättningen är det alltigenom
övergripande politiska målet för oss socialdemokrater.

Jönköpings län drabbas av den borgerliga politiken

Orsakerna till den allt djupare krisen i Jönköpings län är
bl.a. följande:

-- Industrin i Jönköpings län är ofta mer
konjunkturkänslig än genomsnittet i riket då en stor del av
sysselsättningstillfällena är lokaliserade inom företag som är
underleverantörer till exportföretag, exempelvis till den nu
så krisdrabbade svenska bilindustrin.

-- Småhus- och byggindustrin har fått stora och ökande
problem det senaste halvåret. Detta är dels orsakat av
avmattning i konjunkturen, men dels också av
regeringspolitiken. Den framtida bostadsfinansieringen har
lett till en osäkerhet kring om man ska våga satsa inför
framtiden och bygga nytt. De besked som har kommit från
regeringen innebär att bostadssubventionerna successivt
minskas och på längre sikt avskaffas. Detta leder till en
hämmande effekt på bostadsbyggandet. Jönköpings län
drabbas här extra hårt eftersom den absolut största delen
av den svenska småhusindustrin finns i länet. Inom denna
sektor har antalet anställda i det närmaste halverats på ett
år.

Samtidigt har byggandet av industrilokaler i det
närmaste upphört. Detta är oroande och bör motarbetas av
konjunkturpolitiska skäl. Avgörande för oviljan till
nybyggande av industrifastigheter är naturligtvis främst
lågkonjunkturen, men också det höga ränteläget.

Situationen är idag mycket allvarlig. Varsel förekommer
såväl inom de flesta branscher, som hos underleverantörer i
länet. Om inget görs kommer problemen att fördjupas
ytterligare.

-- De kommunala neddragningarna kommer att
innebära ökad arbetslöshet.

-- Jönköpings län är ett län med mycket
tillverkningsindustri och liten tjänsteproduktion. Hitills har
det varit främst industrisektorn som drabbats av
uppsägningar och varsel. Områden med liten
tjänsteproduktion inom den privata och offentliga sektorn
riskerar dessutom i framtiden att bli hårdare drabbade i
samband med en övergång till ''informationssamhället''.

Ett åtgärdsprogram för sysselsättning även i Jönköpings
län

En politik för sysselsättning måste grunda sig på det
faktum att det är bättre att folk får arbeta eller utbilda sig
vidare än att staten betalar ut ett passivt kontantstöd. Vi vill
därför satsa på en politik som i Jönköpings län innebär en
ökning av investeringarna inom byggandet, infrastrukturen
och kulturen. En politik som ger möjlighet till utbildning för
både ung och gammal. En politik som tillför de resurser som
behövs för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Satsa på en aktiv näringspolitik

För att klara sysselsättningsfrågan behövs en aktiv
näringspolitik som skapar goda grunder för möjlig
tillväxtökning. Det handlar om allt från att bereda svensk
industri god kunskapsnivå till att stimulera tillgången på
riskkapital. I den ekonomisk-politiska motion som
socialdemokraterna lagt fram presenteras de förslag vi vill
genomföra inom närings- och finanspolitiken för att
förbättra tillväxtmöjligheterna.

Det handlar bland annat om de förslag vi lagt i
partimotionen om utvecklandet av ett tvåårigt program för
kvalitet, kompetens och konkurrenskraft.

I Jönköpings län finns i dagsläget ett tilltagande
kvalitetsmedvetande inom näringslivet. I ett
länsteknikcentrum pågår exempelvis ett intensivt arbete för
att bland länets industrier sprida kvalitetsbegreppet ISO 9 000.
Detta är ett projekt och engagemang som är lovvärt
och ligger helt i linje med de krav som förs fram i den
socialdemokratiska motionen för att sprida kvalitet,
kompetens och konkurrenskraft. Syftet med programmet
ska vara att i ett skede av låg aktivitet genomföra en
kraftfull höjning av kompetensen i produktionen, så att
näringslivet står väl rustat inför de kvalitets- och
produktivitetskrav som nästa uppgång ställer oss inför.
Programmet bör genomföras i nära samarbete mellan staten
och parterna inom varje näringsgren.

I dagsläget är det stora problemet bristen på
certifieringsföretag. Detta har inneburit ökande kostnader
samt långa väntetider för de företag inom Jönköpings län
som vill skaffa sig certifikatet ISO 9 000.
Då dessa jobbar på uppdrag av Svedac bör
ytterligare ett par certifieringsföretag tillskapas. Ett bör
förläggas till Jönköpings län där det finns en gedigen
industri- och produktionskultur. Förutom att detta skulle
skapa jobb, skulle det skapa en närmare kontakt med och
uppmuntran till certifiering för de många industriföretagen
i Jönköpings län.

Vi vill också förstärka samspelet mellan näringspolitiken
och arbetsmarknadspolitiken. Den nya insatsen,
arbetslivsutveckling, ger ett starkare skydd mot
utförsäkring. De lokala projekt som nu kan komma till
stånd bör så långt som möjligt genomföras i samarbete med
företagen och i syfte att utveckla det lokala näringslivet. För
Jönköpings län innebär detta stora utvecklingsmöjligheter
som till viss del redan manifesterats genom det s.k. Nässjö-
projektet, där diskussioner pågår om lämpliga lokala
åtgärder.

Satsa på infrastrukturen

Runt om i Jönköpings län finns det ett stort behov av
upprustning av vägar och järnvägar.

I de planer som Vägverket och Banverket tagit fram
finns ett flertal projekt som snabbt skulle kunna ge både
sysselsättning och bättre kommunikationsmöjligheter. Ett
flertal av dessa står på kö i väntan på statliga resurser för
finansiering. Det är angeläget att flytta fram dessa planer så
att de kan komma igång snabbt. Totalt uppgår dessa
investeringar för 1992/93 till 166 miljoner kronor.
Därutöver finns investeringar i byggnader och infrastruktur
inom dessa och följande andra statliga verk;
Byggnadsstyrelsen, Luftfartsverket och SJ, motsvarande
ytterligare 94 miljoner kronor under budgetåret 1992/93.

Därutöver finns det i linje med den motion
socialdemokraterna från Jönköpings län presenterade
under den allmänna motionstiden anledning att rusta upp
järnvägssträckan Nässjö--Jönköping. Till detta kommer
upprustningsbehov på sträckan Jönköping--Falköping.

I de ekonomisk-politiska, arbetsmarknadspolitiska samt
näringspolitiska motioner som det socialdemokratiska
partiet lagt satsas stora resurser på infrastruktursatsningar.
Vi stöder denna åtgärd och poängterar de behov som är
tydliga i Jönköpings län.

Satsa på byggandet

Det föreligger behov av både nybyggnation och
renovering av det befintliga fastighetsbeståndet.

Framförallt behövs upprustning av det befintliga
bostadsbeståndet. Enligt Folk- och bostadsräkningen finns
det ca två miljoner lägenheter i Sverige byggda före 1960.
Endast ca en fjärdedel av dessa har renoverats. Dessutom
finns det stora behov av att förbättra den yttre miljön i de
s.k. miljonprogramsområdena. Stora områden utan
kontaktytor har ofta lett till främlingskap och sociala
problem. Nu finns utrymme och tillfälle att göra något åt
dessa problem. Ett nytt och kraftfullt ROT-program bör
därför inledas. Vi delar därmed den åsikt, som kommer till
uttryck i de socialdemokratiska partimotionerna om
ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik, om behovet av
ökade satsningar på ROT-verksamheten.

I den utbildningspolitiska motion som det
socialdemokratiska partiet lägger under allmänna
motionstiden 1993 framkommer en vilja att satsa 600
miljoner kronor på ett stimulansbidrag för förbättring av
skolans fysiska arbetsmiljö. Ytterligare 300 miljoner satsas
på upprustning av högskolans byggnader. Vi anser att minst
40 miljoner kronor av dessa bör tillföras Jönköpings län.
Tillsammans med insatser från respektive kommuner
innebär detta en kraftig förbättring såväl av skolmiljöer som
minskning av byggarbetslösheten.

Satsa på utbildningen

Det är nu en central uppgift att tillse att de som önskar
utbilda sig också får chansen. Under regeringens första år
har så inte varit fallet. Neddragningar av resurser till
komvux, det tredje året på gymnasieskolan samt inga nya
platser till de mindre högskolorna har länge varit
regeringens politik. Ibland har man under galgen tvingats
ändra sig men som helhet kan ändå konstateras att den
borgerliga utbildningspolitiken varit negativ för Jönköpings
län.

Med krisuppgörelsen korrigerades mycket av denna
politik. Satsning på utbildning blev åter viktigt. Det
handlade bl.a. om fler högskoleplatser (även till de mindre
orterna), komvuxplatser och folkhögskoleplatser via
arbetsmarknadspolitiska anslag samt en satsning på
kompetensutveckling i arbetslivet.

Alla dessa åtgärder är beslut som vi socialdemokrater
hett eftersträvat. Nu gäller det att inte stanna här.
Efterfrågan av utbildningsplatser är fortfarande betydligt
större än utbudet. Vid höstens antagning till högskolan fick
endast en tredjedel av de sökande plats i första
antagningen. Långsiktigt behöver ytterligare en årskull,
dvs. ca 100 000, befinna sig i utbildning jämfört med slutet
av 1980-talet.

Vi socialdemokrater presenterar därför i vår
utbildningspolitiska motion förslag om såväl utökning av
gymnasieskolan som komvux och högskolan.

Enligt denna motion bör kommunerna nu på allvar
stimuleras till genomförandet av det tredje gymnasieåret
samt till att få de som just avslutat tvååriga
gymnasieutbildningar att gå ettåriga
påbyggnadsutbildningar. För denna åtgärd föreslås att
bidrag utgår till 50 000
nya platser med ett bidrag på 30 000
kronor för varje plats.

Vi stödjer denna åtgärd som skulle innebära ytterligare
ca 2 000
nya gymnasieplatser i Jönköpings län.

Komvux bör enligt samma motion utökas med 20 000
platser och högskolan med 10 000
årsstudieplatser. Detta skulle för Jönköpings län
innebära 800 nya platser på komvux och 400 nya platser på
högskolan. Bland dessa platser bör särskilt utrymme
tilldelas den länge emotsedda sjukgymnastlinjen vid
Hälsohögskolan i Jönköping.

Det är vår mening att Jönköpings län bör tilldelas minst
dessa 3 200
nya platser om socialdemokraternas partimotioner
vinner riksdagens gehör.

Satsa på kommunerna

Som vi har angett ovan finns det ett starkt behov av nya
kommunala investeringar. Det kan t.ex. handla om
investeringar i fastigheter, VA-nät eller cykelbanor. Vid en
snabb kartläggning i våras framkom ett sammantaget behov
av investeringar inom länets gränser motsvarande 690
milj.kr.

I dag saknas kommunala resurser. Lågkonjunkturen
tillsammans med regeringens indragningar från
kommunerna har lett till ett allvarligt ekonomiskt läge.
Flera av länets kommuner tillhör landets förlorare.

Vi motsätter oss därmed de indragningar som endast
innebär att än fler av de grupper, kvinnor och ungdomar,
som i dag har det svårast blir arbetslösa.

Den av riksdagsmajoriteten under 1992 beslutade
indragningen av resurser från kommunerna innebär framför
allt ett slag mot kvinnorna. Det är mestadels kvinnor som
jobbar inom den offentliga sektorn. Det är mestadels
kvinnor som behöver exempelvis barnomsorg för att kunna
få möjlighet till ett självständigt yrkesliv. Dessutom ter sig
det grundläggande resonemang som regeringen anför för att
dra in resurser från kommunerna felaktigt. Indragningarna
innebär nämligen inte att den offentliga sektorn gör någon
besparing, bara att underskotten flyttas från stat till
kommuner. 1993 beräknas ytterligare 20 000
(enligt Kommun-aktuellt nummer 2-1993) förlora
sina jobb inom den kommunala sektorn. Kommunala
indragningar leder således till större arbetslöshet och
därigenom ökade kostnader för arbetslöshetsbekämpning.
Således blir resultatet inte besparing utan rundgång,
dessutom en rundgång med stora välfärdsförluster.

Vi kräver därför nu en parlamentarisk beredning med
uppgift att begränsa skadorna av rundgången.

Nya lokalisering

I den socialdemokratiska partimotionen, om
bekämpande av den ekonomiska brottsligheten, föreslås
inrättandet av sex nya regionala enheter. En av dessa
föreslås ligga i Jönköping. Ur sysselsättningspolitisk
synvinkel innebär detta att minst någonstans mellan 60 och
80 nya arbetstillfällen skapas. Vi stödjer detta förslag och
ställer oss bakom en lokalisering till Jönköping.

Bekämpa arbetslösheten

Det är således inte bristen på uppgifter som gör att
människor nu går arbetslösa i Jönköpings län. Det är
snarare oförmågan att släppa loss medel för
framtidsinvesteringar, utbildning och annan
välfärdsverksamhet. Resultatet blir att en stor del av dessa
medel i stället används som kontantstöd till arbetslösa.

Vi har med denna motion visat hur dryga 3 000
nya utbildningsplatser kan tillskapas i Jönköpings
län. Vi har visat på behovet av investeringar i skolmiljöer,
vägar, järnvägar och fastigheter. Resurser till dylika insatser
finns upptagna i den socialdemokratiska ekonomisk-
politiska motionen.

Vi föreslår också riktade anslag till upprustning av
skolorna som skulle ge Jönköpings län ytterligare cirka 40
milj.kr. Vi föreslår inrättandet av ett nytt regionkontor för
en statlig myndighet att placeras i Jönköping. Bara genom
dessa konkreta åtgärder kommer den öppna arbetslösheten
att minska ner emot 3 %.
Med följdverkningar i form av efterfrågeökningar på
grund av bygg- och infrastruktursatsningar finns anledning
att tro att sysselsättningseffekten blir än större. Därigenom
kan också behovet av kontantstöd och
arbetsmarknadspolitiska insatser komma att minska.

Vi anser att det finns ett val att göra och att riksdagen
borde välja den fulla sysselsättningen i Jönköpings län och i
övriga landet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid utarbetandet av förslag till
sysselsättningsskapande åtgärder,
sysselsättningsförhållandena i Jönköpings län särskilt
beaktas så att den öppna arbetslösheten kan bringas ned
under 3 % till slutet av 1993.

Stockholm den 26 januari 1993

Martin Nilsson (s)

Åke Gustavsson (s)

Catarina Rönnung (s)

Nils Nordh (s)

Allan Larsson (s)