Sysselsättningen i Kalmar län

Motion 1992/93:A415 av Agne Hansson m.fl. (c, fp)

I denna motion tar vi upp åtgärder för att främja
utveckling och sysselsättning i Kalmar län.

Goda förutsättningar

Kalmar län har goda förutsättningar för att kunna
utvecklas. Länet har en fin naturmiljö. Småföretagandet är
ett utmärkande drag och småföretagarandan är väl
förankrad i länet. Turismen är en framträdande näring som
drar uppmärksamheten till länet. Bostadssituationen är bra
och ett marknära boende kan erbjudas i förträffliga
boendemiljöer med fina rekreationsmöjligheter.

Kalmar län är en del av Östersjöområdet som öppnar
utomordentliga utvecklingsmöjligheter i ett internationellt
perspektiv i takt med att utvecklingen fortskrider i
Östeuropa.

Utvecklingstendenser

Kalmar län är en miniatyr av Sverige med relativa
tillväxtområden och regionala problemområden.

Befolkningsutvecklingen är ogynnsam. Befolkningstalet
har varit konstant de senaste hundra åren. Under större
delen av 1980-talet har länet noterat årliga, negativa
befolkningsförändringar. Såväl födelse- som flyttnettot har
oftast uppvisat negativa siffror. Befolkningsutvecklingen
har varierat mycket inom länet med kraftiga minskningar i
norra delen och ökningar i södra. Andelen pensionärer är
bland den högsta i landet. I länet finns drygt två pensionärer
fler per hundra invånare jämfört med hela riket.
Ungdomsutflyttningen är följaktligen hög. I åldersgruppen
16--24 år har Kalmar län årligen under perioden 1980--1991
förlorat i genomsnitt 360 ungdomar.

Kalmar län har en mycket hög andel av de sysselsatta
inom basnäringarna. År 1990 sysselsatte
tillverkningsindustrin och jordoch skogsbruket tillsammans
36,5% av länets yrkesverksamma. Motsvarande tal för riket
var 25%. Basnäringarnas procentuella andel i Kalmar län
överträffar flertalet andra län.

Den privata tjänstesektorn är klart underrepresenterad
vilket gör att det grundläggande servicebehovet är svårt att
uppfylla. Länet har låg andel statliga arbetstillfällen där
förändringar har medfört ytterligare minskningar. Enbart
under 1991 minskade antalet statligt anställda med 115.
Nyetableringar av företag ligger bland de lägsta i landet.

Inkomstutvecklingen är jämförelsevis låg. Andelen
högskoleutbildade ligger klart under riksgenomsnittet inom
alla branscher. Detta är särskilt markant i de
högteknologiska grupperna. Andelen forsknings- och
utvecklingsårsverken av den totala sysselsättningen är bland
de absolut lägsta i landet.

Regionalt fempunktsprogram

Den regionala problembilden kräver omfattande
insatser för att ta vara på de positiva utvecklingsmöjligheter
som finns i länet. I en särskild framställning till regeringen
har länsstyrelsen pekat på fem åtgärdspunkter som samlat
arbetats fram i länet. De fem punkterna omfattar:

1. ''Dammsugarprojektet'' -- inventering av
industriföretag i länet med potential för utveckling.

2. Yrkande till regeringen att de fyra nordliga
kommunerna utses som tillfälligt stödområde.

3. Yrkande till regeringen om bidrag till
Hultsfred/Vimmerby Flygplats AB för täckande av
driftunderskott.

4. Sysselsättningsobjekt på vägar, järnvägar och
flygplatser i Kalmar län.

5. Förslag till insatser inom kompetensutveckling och
utbildning i Kalmar län.

Arbete och sysselsättning

De senaste två åren har näringslivsstrukturen i länet
ändrats radikalt. Lågkonjunkturen har slagit mycket hårt
mot Kalmar län. Främst har den drabbat
sysselsättningsindustrin. Under 1990 arbetade 28% av de
totala antalet sysselsatta inom industrin, medan den idag
sysselsätter ca 24%.

Arbetslösheten stiger nu snabbt. För närvarande går 8
378 personer arbetslösa i länet. Det är en ökning med 5 515
jämfört med samma tid förra året. Antalet personer i olika
former av arbetsmarknadsåtgärder är 6 272, vilket innebär
att nära 15 000 länsbor står utanför ordinarie
arbetsmarknad. 3 041 av dessa är ungdomar som innehar
ungdomspraktikplatser. Hot om nedläggning av Volvo-
Kalmarverken med 810 anställda skulle förvärra situationen
ytterligare med den bieffekt det skulle få för övriga
underleverantörsföretag i länet.

Framförallt har krisen inom byggbranschen slagit hårt
mot länet med en mycket hög andel av sysselsättningen
baserad på träindustri som t ex fönster och
småhustillverkning. Från att tidigare ha haft tre ledande
småhustillverkare i länet finns nu ingen trähustillverkning
igång sedan Hultsfreds-Hus och Gullringshus lagts i
malpåse. En av landets ledande fönstertillverkare
Elitfönster i Vimmerby har också lagts ner. Krisen inom
bygg- och bostadssektorn slår särskilt hårt mot norra
länsdelens kommuner. Eftersom hustillverkningen lagts i
malpåse och industrierna finns kvar intakt kan
sysselsättningen snabbt komma igång igen om efterfrågan
på byggtjänster kommer igång.

Mot den bakgrunden borde biståndsmedel tillsammans
med arbetsmarknadsmedel kunna användas till att bygga
trähus i Baltikum och Östeuropa. Med en sådan inriktning
skulle meningsfull sysselsättning kunna bevaras och skapas
i länet samtidigt som värdefulla och nödvändiga
biståndsinsatser på ett eftersatt och angeläget område i
Baltikum och Östeuropa kunna genomföras. Även andra
åtgärder på byggsidan skulle snabbt få effekt för
sysselsättningen och ge en mereffekt om dessa industrier
kunde starta upp igen. Detta blir svårare ju längre tiden går.

Meningsfulla jobb

Regeringens arbetsmarknadspolitik utgår ifrån att
arbetslinjen skall gälla. Det innebär att meningsfullt arbete
skall väljas så långt det är möjligt framför passivt
individstöd. I rådande statsfinansiella läge med ett
gigantiskt budgetunderskott fungerar inte traditionella
utbudsstimulerande åtgärder om effekten blir ökade
underskott. Ett ökat budgetunderskott tränger ut
nödvändigt utrymme för välfärds- och trygghetssystemen
som gör att de svaga drabbas än hårdare. Lösningar måste
därför finnas inom nuvarande budgetram.

Alla åtgärder som ger meningsfulla jobb framför passivt
arbetsmarknadsstöd måste därför tas tillvara. Åtgärder som
skapar jobb som ger inkomster i form av skatt till
statskassan och som inte kräver insatsvaror från utlandet
som driver upp inflationen måste då prioriteras. Insatserna
måste också inriktas mot att bygga oss starkare för att möta
nästa högkonjunktur. Till sådana åtgärder hör
infrastrukturen med satsningar på vägar, järnvägar och
utbildning. Dit hör också åtgärder inom byggsektorn som
reparation och upprustning av skolor och andra offentliga
lokaler såväl som att underhålla och reparera vårt
bostadsbestånd.

Åtgärder för reparation, ombyggnader, tillbyggnader
och underhåll av fastigheter ger hög sysselsättning i
förhållande till kapitalinsatsen. Det skapar många jobb väl
spridda genom att det oftast är små projekt som snabbt kan
startas. Därmed följer att denna typ av åtgärder också ger
en omedelbar sysselsättningseffekt. Eftersom materialet till
övervägande delen också är inhemskt och kan framställas
och levereras inom länet ger det en multiplikatoreffekt på
sysselsättningen samtidigt som en hög andel insatsvaror från
utlandet kan undvikas.

Projekt

En rad projekt finns i länet på ombyggnads- och
reparationssidan som snabbt kan ge meningsfulla jobb
framför kontant passiv arbetslöshetsersättning. Länets
samtliga kommuner står väl förberedda. En samlad
inventering av sådana projekt har gjorts. Med reservation
för att en del redan kan vara påbörjade och slutförda gäller
det t ex följande:

Om- och tillbyggnad av Rälla skola, Borgholms
reningsverk och reningsverk i Rälla i Borgholms kommun.

Nytt F-hus vid Stålhagsskolan, Lindblomsskolans kök,
upprustningsåtgärder i Lindblomsskolan, Albäcksskolan,
Stålhagsskolan, Venhagsskolan i Vena, Emådalsskolan
Mörlunda, Silverdalens skola och Järnforsens skola,
upprustning av barnstugor i Virserum, Målilla, Mörlunda
och Hultsfred, upprustning av campingplatsen vid Hulingen
och ändrad sträckning på vandringsleden vid Lönneberga i
Hultsfreds kommun.

Gymnastiksalsbygge i Långasjö och skolbygge i
Emmaboda i Emmaboda kommun.

Ombyggnad av bibliotek vid Stångådalens gymnasium,
nya klassrum vid Södra Vi skola och nytt daghem i
Gullringen i Vimmerby kommun.

Ombyggnad av Norra Högstadiet, idrottshallen vid
Bökensved, upprustning av Loftahammarsskolan,
Annagården, Tjusthemmet, Gamleby sjukhem,
Överumsskolan och Blackstad skola i Västerviks kommun.

Nybyggnad av ålderdomshem och gymnasieskola samt
ny- och ombyggnad i samband med integration förskola-
skola-fritidshem i Torsås kommun.

Skolupprustningar vid Rödsleskolan och
Vallhallaskolan, fönsterbyte vid Kristdala skola, om- och
tillbyggnad av simhallen och fönsterbyte vid Solbacka samt
upprustning av idrottsanläggning i Oskarshamn, va-
upprustningar i Oskarshamn i Döderhultsdalen, Svalliden,
Rödsle, Figeholm, Bockara, Solstadsström och Vånevik i
Oskarshamns kommun.

Om- och tillbyggnad av Orrefors skola och va-
upprustning i Gullaskruv i Nybro kommun.

Reparation av Ottenby Kungsgård, tillbyggnad av
Torslunda försöksstation, va-upprustning Runsbäck etapp 5
och 6, anläggningsarbeten i Degerhamn och Färjestaden i
Mörbylånga kommun.

Byggnads- och vvs-arbeten Allégården, förbättrad
brandsäkerhet i ålderdomshemmen, byggnads- och
ventilationsarbeten vid Krungårdsskolan och
Ljungnässkolan samt ombyggnad av kulturbyggnader i
Mönsterås kommun.

Ombyggnad av Stagneliusskolan, in- och utvändigt
underhåll vid Oxhagshemmet i Kalmar kommun samt
Kriminalvårdsverkets investeringar vid fängelset i Kalmar i
Kalmar kommun.

Va-upprustningar i Långemåla, Ruda och Högsby och
Kvillegården servicehus och ombyggnad av vårdflygel i
Högsby kommun.

Vi föreslår att insatserna för arbetslösheten inom
budgetens ram prioriteras på ett sådant sätt att dessa
projekt kan genomföras. Det skulle snabbt lindra
arbetslösheten, ge meningsfulla jobb, stärka de offentliga
finanserna och vara en rustning för att möta nästa
högkonjunktur i länet.

Jord- och skogsbruket

Jord- och skogsbruket spelar en viktig roll för länets
näringsliv och för sysselsättningen. Tillsammans med
livsmedelsindustrin svarar den för en betydande del av
sysselsättningen. Näringen baseras på de många
familjeenheterna med vallodling och mjölkproduktion med
besättningar på i genomsnitt 30--40 kor.
Animalieproduktionen är den gren som hävdar sig bäst ur
närings-, miljö-, natur- och sysselsättningssynpunkt i dessa
skogs- och mellanbygder. Det innebär att sårbarheten blir
betydande om inte denna inriktning kan behålla bärbar
lönsamhet fram till ett EG-inträde, men också därefter.

De konkurrensnackdelar som ligger i denna form av
inriktning måste utjämnas genom särskilt regionalpolitiskt
stöd baserat på djurhållning och areal. För att behålla
inriktningen på jordoch skogsbruket och basen för
sysselsättningen i länet måste regeringen i förhandlingarna
om ett EG-inträde hävda kravet på att länets
jordbruksnäring med dess speciella inriktning och
förutsättningar blir berättigad till regionalpolitiskt stöd i
EG.

Det är också viktigt att resurser kan avsättas och
åtgärder inriktas på att behålla en levande landsbygd i
Kalmar län och så att en omställning av jordbruket kan ske
med bibehållen lönsamhet och sysselsättningsgrad för de
som skall övergå till alternativ produktion och satsning på
alternativ inhemsk förnybar energiproduktion.

Övriga åtgärder

Andra viktiga åtgärder för att främja utvecklingen i
Kalmar län är bl a:återupprättande av färjeförbindelser
mellan Gotland och Västervik och Öland,åtgärder för en
levande skärgård,förbättringar av läkarförsörjningen i
länet,etablering av fler statliga arbetstillfällen i länet,
en utbyggnad och anpassning av gymnasieutbildningen till
länets näringsliv, behovet av arbetskraft och ungdomarnas
önskemål om utbildning,en utbyggnad av den privata
tjänstesektorn,särskilda resurser för uppbyggnad av
särskilda mottagningsoch utvecklingsenheter som stöd och
service åt kvinnor som är beredda att starta eget eller som
redan har startat eget,åtgärder mot försurningen i länet,
bl a vattenbrunnarna och skogen,en utveckling av
förbindelserna med Östeuropa och Baltikum,aktivt
deltagande i miljövårdsarbetet i Östersjön, satsningar på en
livskraftig fiskerinäring i länet och en levande skärgård.

Länsanslaget för utvecklingsinsatser

I det regionalpolitiska arbetet som i utvecklingsarbetet i
övrigt spelar länsstyrelsen en viktig roll som initiativtagare,
samordnare och utredare. En förutsättning för att
länsstyrelsen skall nå framgång i sin roll är betydande
länsanslag för regionalpolitiska insatser.

En ökning av länsanslaget för utvecklingsinsatser är
nödvändigt. En ökning av anslagsdelen till Kalmar län
ligger också väl i linje med riksdagens tidigare uttalade mål.
I riksdagens regionalpolitiska beslut har länet klassats som
regionalpolitiskt problemområde tillsammans med
Bergslagen och Norrlands inland.

Mot bakgrund inte minst av försämringen på
arbetsmarknaden bör länets anslag höjas för budgetåret
1993/94. Vi föreslår mot ovan angiven bakgrund att länet
tilldelas ett anslag för regionalpolitiska insatser om minst 35
milj kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att öka
sysselsättningen genom reparation, ombyggnad,
tillbyggnad och underhåll av fastigheter och va-projekt i
Kalmar län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen under rubriken övriga åtgärder anförts om
regionalpolitiska utvecklingsinsatser för Kalmar län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om länsanslaget för
utvecklingsinsatser i Kalmar län.

Stockholm den 22 januari 1993

Agne Hansson (c)

Christer Lindblom (fp)

Marianne Jönsson (c)