Sysselsättningsåtgärder (väckt med anledning av händelse av större vikt)
Motion 1995/96:A46 av Alf Svensson m.fl. (kds)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Arbetsmarknadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1996-05-29
- Bordläggning
- 1996-05-29
- Hänvisning
- 1996-05-30
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Inledning
Denna motion föranleds av att regeringen inte förmått att presentera sina förslag till åtgärder för att möta den ökande arbetslösheten. I avsaknad av regeringsförslag är det nödvändigt att riksdagen nu tar initiativ.
Statsrådsberedningen utgav den 22 januari en förteckningen över propositioner som avsågs att lämnas till riksdagen under våren 1996. Av denna förteckning framgår att regeringen i maj avsåg att presentera en proposition om sysselsättning och arbetslivsfrågor. Tidpunkten för propositionsavlämnandet har senare preciserats till den 28 maj. Efter detta har dock arbetsmarknadsminister Margareta Winberg i olika uttalanden hotat att inställa avlämnandet av propositionen om överläggningarna inom arbetsrättskommissionen havererade. Logiken i att straffa de arbetslösa för att parterna inte kan komma överens kan i och för sig ifrågasättas men detta är det besked som chefen för arbetsmarknadsdepartementet givit.
Idag står det klart att regeringen inte kommer att kunna samla sig till några förslag för att förbättra sysselsättningsläget i landet. Detta är ett svårartat haveri för ett parti som gick till val på sysselsättningsfrågan. Under valrörelsen spreds löftet om att arbetslösheten skall ner till 5 % under 1995. När det stod klart att detta inte skulle kunna uppfyllas hette det istället att den öppna arbetslösheten skulle halveras senast år 2000. Allt mindre talar för att detta ska kunna uppfyllas. Regeringens egen vårproposition förevisade siffror som klargjorde att med ett fullföljande av regeringens politik skulle man inte ens med mycket gynnsamma konjunkturbetingelser kunna uppnå målsättningen.
Regeringen saknar de verktyg som skulle kunna ge förutsättningar för nya jobb. I sin iver att vinna valet 1994 avfärdades just de åtgärder som kan bidra till ett bättre klimat för företag och företagande. Regeringen har ensidigt satsat på budgetsanering. Budgetsanering är nödvändigt men måste kombi- neras med åtgärder för att få fart på tillväxten. Den enögda kamrerspolitiken leder nu till en stigande arbetslöshet.
Enligt AMS var i april 1996 318 000 personer öppet arbetslösa. Det är en ökning med 11 000 personer i förhållande till april 1995. Bara den senaste veckan har kön av arbetssökande tillförts 3 000 personer. Det är mot denna bakgrund vi kristdemokrater tar till den ovanliga åtgärden att motionera i enlighet med Riksdagsordningens bestämmelse om motion med anledning av händelse av större vikt.
Kristdemokratisk politik för ökad sysselsättning
Insikten om att endast den privata sektorn kan skapa den expansion av samhällsekonomin och den ökning av det totala antalet arbetstillfällen som Sverige så väl behöver föranleder oss att förorda en kraftull tillväxtpolitik som bygger på strukturella och tillväxthöjande åtgärder. Den traditionella konjunkturorienterade tillväxtpolitiken måste ge plats för en politik som via djupverkande och långsiktiga insatser främjar de reella förutsättningarna för tillväxt.
Attityder till företagande
Attityderna till företagande måste bli bättre. Inställningen till företagande, företagsklimatet, är avgörande för benägenheten att starta företag. Politiker, skolor, företagare, organisationer med flera har ett gemensamt ansvar för detta. I skolundervisningen bör ingå moment om företagens betydelse och företagandets villkor. Företagargymnasier bör uppmuntras. Företagarprogram på gymnasienivå inrättas och kurser/utbildningar inriktade på företagande på universitetsnivå erbjudas. En särskild småföretagarminister med ett övergripande ansvar för frågor som rör småföretagande bör inrättas.
Minskad byråkrati
Känslan av "byråkratiskt krångel" hos den lilla företagaren måste minska. Detta avskräcker många från att starta företag och gör företagandet krångligare än det borde vara. Samordning av de olika verksamheterna som handhar företagarfrågor bör ske. En särskild instans för fortlöpande avreglering och förenkling bör tillskapas. Dit ska man också kunna vända sig med synpunkter omkring regelverk och förordningar.
Förenklad och moderniserad arbetsrätt
Arbetsrätten bör förändras så att den bättre speglar de förhållanden som gäller i dag. Kristdemokraterna beklagar att företrädarna för arbetsmarknaden inte kunnat nå enighet i arbetsrättskommissionen. Arbetsrätten är central för att öka antalet nya anställningar. Det finns idag en oro och besvikelse hos många företagare över den politik som regeringen bedriver. Åtta av tio småföretagare anser att företagarklimatet försämrats. Förutom att faktiskt underlätta anställningsförfarandet kan en förändring av arbetsrätten ge företagarna signaler om att regeringen menar vad man hävdade i vårpropositionen, nämligen att villkoren för företagarna måste förbättras.
Kristdemokraterna menar att beslut snarast måste fattas om en ny arbetsrätt. Beslut bör omedelbart kunna tas om att de regler som infördes av fyrpartiregeringen skall återinföras. Det handlar om rätten att undanta två personer från turordningsreglerna vid uppsägning, fackets vetorätt vid entreprenader avskaffas och förbud mot blockad av enmansbolag införs. Möjligheten till provanställning och visstidsanställning vid arbetsanhopning förlängs från sex till tolv månader. Regeringen bör under hösten återkomma med förslag om ytterligare åtgärder, bl a bör återanställningsrätten halveras från tolv till sex månader för viss arbetskraft, t ex för personer under 55 år, och visstidsanställning vid arbetsanhopning tillåtas upp till två år.
Bättre tillgång till riskkapital
Tillgången på riskkapital måste bli bättre. System med lokala börser skulle kunna minska transaktionskostnaderna mellan lokala investerare och lokala företag. Möjlighet till skattereduktion för investeringar i nyemitterade aktier i onoterade bolag bör finnas upp till en nivå på 300 000 kronor.
Bort med dubbelbeskattningen på risksparande
Risksparande ska inte beskattas hårdare än det helt riskfria banksparandet. En allvarlig effekt av dubbelbeskattningen är att de stora vinsterna i exportföretagen inte i tillräcklig utsträckning delas ut till de enskilda aktieägarna så att dessa enorma vinster kan strömma över till nya företag där de skulle kunna skapa investeringar och nya jobb.
Bättre investeringsklimat
Royalty på patenterade uppfinningar bör vara skattefri. Minst 1 % av all statlig teknikupphandling bör kanaliseras till små och medelstora företag. Nya rön inom FoU bör göras mer tillgängliga för småföretagen.
Kompetensutveckling och forskning
Vi vill pröva möjligheten att införa avdragsrätt för avsättningar till individuella utbildningskonton. Dessa ska kunna användas för att finansiera studieperioder. Utbytet mellan högskolor/universitet och näringsliv för att stimulera kommersialiseringen av forskning måste förbättras.
Återgång till gamla regler för momsinbetalningar
De nya reglerna för företagens momsinbetalningar som gäller nya redovisningsperioder och ny tidpunkt för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt måste rivas upp. Redan hårt trängda småföretagare tvingas nu agera bank åt staten. Många företag drabbas av stora likviditetsproblem på grund av dessa förändringar. Att behöva betala in moms till staten innan man själv som företagare fått betalt av sina kunder kan inte accepteras. Få löntagare skulle acceptera att betala in sin inkomstskatt innan man fått ut lönen.
Behåll dagens arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen
Regeringen föreslog i proposition 1995/96:150 att arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen skulle förlängas till fyra veckor och att arbetsgivarna endast delvis skall kompenseras för sina kostnader. Kristdemokraterna anser att förslaget inte skall genomföras. Genom att inte kompensera arbetsgivarna gör man dessa till försäkringsbolag. Förslaget är hämmande för tillväxten och ger fel signaler till företagarna om dess betydelse. Vi avvisar också förslaget av sociala skäl eftersom det kommer att försvåra för dem som inte har god hälsa att få anställning.
Se över företagsstöden med målet att minska dem
Företagsstöden är dåligt beskrivna och redovisade i Sverige. Under det senaste decenniet har företagsstöden i genomsnitt uppgått till drygt 50 miljarder kronor per år (i 1994 års priser). Detta kan jämföras med intäkter från företagens inkomstskatter på 20 miljarder kronor per år under perioden. Det kan också jämföras med företagens inbetalningar av sociala avgifter som legat på ungefär samma nivå som företagsstödet. Regeringen tillsatte hösten 1995 en kommitté för att göra en översyn av de statliga företagsstöden (dir. 1995:124). En sådan översyn är angelägen. Kommittén har nyligen lagt fram ett delbetänkande som dock måste betecknas som mycket tunt. Målet för översynen, menar vi, bör vara sänkta företagsstöd i utbyte mot sänkta skatter, till exempel arbetsgivaravgifter. En rättvisare konkurrens ska eftersträvas.
Stimulera tjänsteföretagande
Vartannat nystartat företag är ett tjänsteföretag och enligt SCB:s prognosinstitut kommer uppdragsverksamheten att vara den stora tillväxtsektorn fram till år 2015. Tjänstesektorn är arbetsintensiv. 1993 sysselsatte tjänstesektorn 70 % av arbetskraften och stod för 68 % av produktionen. Stimulanser för att påskynda utveckling av antalet tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på antalet nya jobb. Också ur resurshushållningssynpunkt är ett ökat utrymme för tjänstesektorn, till exempel när det gäller reparationer och underhåll, angeläget.
En slumrande bransch med stor potential är hushållssektorn. Cirka 45 % av allt arbete som utförs i Sverige utförs i hemmen. Enligt SCB la varje vuxen person i Sverige 1990 ner mer än 26 timmar per vecka på hushållsgöromål. Totalt innebär detta 3,7 miljoner heltidsarbeten. Det är lika mycket arbete som utförs i hela den privata och offentliga sektorn tillsammans. Personer med barn har, enligt samma källa, en total arbetsbörda på i genomsnitt 70 timmar per vecka. Samtidigt som allt fler går arbetslösa ökar arbetsbördan för andra genom dubbelarbete på jobbet och i hemmet. Genom de höga så kallade skattekilarna är dock marknaden för den typ av tjänster som går att utföra i egen-regi i stort sett utplånad. Den svarta delen av denna marknad är dock stor. Genom skattereformen 1990 infördes moms på hushållstjänster, vilket kraftigt fördyrade dessa.
Skatter slår in "kilar" mellan vad en vara eller tjänst är värderad till på marknaden och den ersättning som ges till den som producerar varan eller tjänsten. Skattekilarna medför att det utsatta priset inte speglar det värde man anser varan eller tjänsten har. Företag har ofta rätt att dra av moms när de gör inköp, vilket till en del minskar skattekilen. För privatpersoner finns i dag inte denna möjlighet. Skattekilarna för privatpersoner är i dag mellan 50 och 70 % (60-75 % om hänsyn tas även till moms). I praktiken slår skattekilarna dubbelt för privatpersoner. Först beskattas vår egen inkomst och belastas med sociala avgifter. Om vi sedan vill anlita någon att utföra arbete hos mig måste vi, med vår redan beskattade lön, betala denne persons lön och sociala avgifter samt moms. Effekten av dessa dubbla skattekilar blir att många privatpersoner upplever det som billigare att utföra vissa tjänster på egen hand eller köpa dem svart. Att minska dessa skattekilar i hushållssektorn skulle kunna ha stor stimulerande effekt för arbetstillfällen och nya företag.
Den danska modellen
Kristdemokraterna vill genom statliga direkta bidrag stimulera vissa tjänster till hushållen, enligt den modell som prövats i Danmark. En sådan modell innebär att det aktuella hushållet aldrig behöver lägga ut mer pengar än den del man i praktiken ska betala. I Danmark är denna summa 60 Dkr per timme. Resterande timpenning betalas av staten. Alla hushåll kommer alltså att kunna ha råd till hjälp med grundläggande hushållssysslor som städning, tvätt och trädgårdsarbete. Det danska exemplet visar på en nettoförtjänst för staten på 24 Dkr per timme.
Vi anser att den danska modellen har stor potential. Den möjliggör för alla hushåll, oavsett inkomst, att kunna anlita utomstående hjälp för de vanligast förekommande hushållsgöromålen. Möjligheten bör ges alla, även pensionärer som i dag har kommunal hemtjänst. De sysslor som har karaktären av egen-regi bör subventioneras med ett direkt statligt bidrag. Vi vill dessutom vidga kretsen av tillåtna sysslor till att även inbegripa privat barnomsorg och hälsovård. Den konkurrens som genom detta förslag uppstår med kommunal verksamhet ser vi inte som något problem. Den kommunala verksamheten är i dag långt mer subventionerad av skattemedel. Genom förslaget skapas ny konkurrens, vilket kan stimulera utvecklingen inom branschen.
System enligt ROT-modellen
Ett ytterligare sätt att stimulera tjänstesektorn är att bredda basen för subvention till andra tjänster som säljs till hushåll. Regeringen har i proposition 1995/96:229 föreslagit ett återinförande av de regler för skattereduktion som fanns för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus under åren 1993 och 1994. Kristdemokraterna har i en särskild motion ställt sig bakom regeringen i denna fråga. Vi har dock velat möjliggöra skattereduktion för fler tjänster än regeringen. Vi vill också inbegripa bilreparationer, större trädgårdsarbeten av och olika installationsarbeten av till exempel vitvaror och datorer. Genom en statlig subvention skulle man kunna reducera kostnaderna för vissa tjänster riktade mot hushållen och därmed stimulera till ökad sysselsättning och minskad svarthandel. Allt tyder på att nettoutfallet för staten snarare bli positivt än negativt. Vi föreslår en skattereduktion på 60 %, alltså att 60 % av den styrkta arbetskostnaden utgör skattereduktion. Därmed kan skattekilen för de flesta personer elimineras. Regeringens förslag ligger på 30 %.
Reformerad arbetsmarknadspolitik
Tillväxtåtgärder är det centrala för att få fler i arbete och därmed skapa bättre förutsättningar att få balans i svensk ekonomi. Men också arbetsmarknadspolitiken bör reformeras. Idag är just detta område ett av de mest genomreglerade med ett stort statligt verk som dirigent. Detta måste nu i grunden omprövas.
Kristdemokraterna har under det senaste året presenterat flera politiska rapporter och motioner som berört tillväxt- och arbetsmarknadspolitiken. Vi har i dessa betonat vikten av en ny arbetsmarknadspolitik. Exempel på detta har varit:
- dela upp arbetsmarknadsverket regionvis - utveckla arbetsförmedlingarna, - styr in arbetsmarknadsutbildningen till det reguljära utbildningsväsendet, - praktik/lärlingssystem för ungdomar, - ungdomsskattsedel för unga företagare - flexibla löner för ungdom, - praktiksystem för invandrare - stöd till start av exportkonsultföretag för invandrare, - se till att behålla lönebidragsnivåer för handikappade så att de kan fortsätta sina anställningar hos ideella föreningar, - samordnad rehabilitering, - sabbatsår för personer mellan 45 och 55 år som ger vikariatsplatser, - arbetsdelning inom offentlig verksamhet, - regionalpolitisk helhetssyn istället för flyttbidrag, - obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, - stödjande insatser för arbetslösa - stöd till start av kreativitetscentra.
Det är också nödvändigt att få en ny syn på den statliga arbetsmarknadspolitiken kontra kommunerna och deras ansvar för de arbetslösa. Kristdemokraterna vill verka för betydligt mer offensiva satsningar syftande till att ge kommunerna ökade möjligheter att verka för att få arbetslösa i sysselsättning. Regeringen visar genom sin begränsade försöksverksamhet en tvehågsamhet vad gäller lokalt contra nationellt ansvar för arbetsmarknadspolitiken. De erfarenheter som redan finns av lokal samverkan borde tas tillvara för att förbättra samarbetet och effektiviteten på arbetsmarknadspolitikens område.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om attityder till företagande, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att minska byråkratin för mindre företag i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar om en moderniserad arbetsrätt i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare förändringar av arbetsrätten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgång till riskkapital, 6. att riksdagen beslutar om enkelbeskattning på risksparande i enlighet med de regler som infördes av fyrklöverregeringen, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att förbättra investeringsklimatet i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar om återgång till den tidigare tidpunkten för företagens momsinbetalningar, 10. att riksdagen beslutar att dagens regler för arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen fortsatt skall gälla, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsstöd, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av arbetsmarknadspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 29 maj 1996
Alf Svensson (kds) Rolf Åbjörnsson (kds) Ulf Björklund (kds) Åke Carnerö (kds) Inger Davidson (kds) Dan Ericsson (kds) Rose-Marie Frebran (kds) Holger Gustafsson (kds) Göran Hägglund (kds) Ingrid Näslund (kds) Mats Odell (kds) Chatrine Pålsson (kds) Fanny Rizell (kds) Tuve Skånberg (kds) Michael Stjernström (kds)
Yrkanden (26)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om attityder till företagande
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om attityder till företagande
- Behandlas i
- 2att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att minska byråkratin för mindre företag i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 2att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att minska byråkratin för mindre företag i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslutar om en moderniserad arbetsrätt i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslutar om en moderniserad arbetsrätt i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 4att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare förändringar av arbetsrätten
- Behandlas i
- 4att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare förändringar av arbetsrätten
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgång till riskkapital
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgång till riskkapital
- Behandlas i
- 6att riksdagen beslutar om enkelbeskattning på risksparande i enlighet med de regler som infördes av fyrklöverregeringen
- Behandlas i
- 6att riksdagen beslutar om enkelbeskattning på risksparande i enlighet med de regler som infördes av fyrklöverregeringen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att förbättra investeringsklimatet i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att förbättra investeringsklimatet i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 8att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 8att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 9att riksdagen beslutar om återgång till den tidigare tidpunkten för företagens momsinbetalningar
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 9att riksdagen beslutar om återgång till den tidigare tidpunkten för företagens momsinbetalningar
- Behandlas i
- 10att riksdagen beslutar att dagens regler för arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen fortsatt skall gälla
- Behandlas i
- 10att riksdagen beslutar att dagens regler för arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen fortsatt skall gälla
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsstöd
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsstöd
- Behandlas i
- 12att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 12att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 13att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av arbetsmarknadspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 13att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av arbetsmarknadspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.