Telefrågor

Motion 1990/91:T803 av Rolf Clarkson m.fl. (m)

Telekommunikationens betydelse i det moderna
samhället kan knappast överskattas, och den tekniska
utvecklingen under de närmaste åren kan förväntas bli ännu
snabbare än hittills.

Gränserna mellan tal-, bild- och dataöverföring
försvinner med den nya digitala tekniken, och överföring i
optiska kablar ger större kapacitetsökning till lägre kostnad
än konventionell koppartråd.

Det svenska Televerket har under åren varit mycket
framgångsrikt i sitt arbete med att bygga ut nätet, och
Sverige har idag ett modernt telenät samtidigt som våra
teletaxor är låga jämfört med andra länder.

Fram till 1981 hade Televerket ett faktiskt monopol på
verksamheten i landet och kunde därigenom styra
utbyggnad och taxesättning utan att behöva ta hänsyn till
andra aktörer på marknaden.

I och med att anslutningsmonopolen nu är borta är detta
ändrat. Verket måste nu anpassa sina kostnader och taxor
till andra företags prissättning.

Den nya tekniken med digital överföring i optokabel
innebär kraftigt sänkta kostnader för långa avstånd.
Relativt sett ökar alltså kostnaden för det lokala nätets
drift. Samtidigt innebär Televerkets taxa låga kostnader för
lokala samtal och höga för riks- och utlandssamtal. Denna
skevhet i taxan snarast förstärks genom de allmänna mål för
verksamheten som riksdagen tidigare har fastställt. Det är
därför rimligt att en översyn nu åter görs av denna
målsättning. Därvid skall hänsyn tas även till de regionala
problem som den nu avslutade Post- och Teleutredningen
har pekat på.

Tredjepartstrafik

Den tekniska utvecklingen ger i dag möjlighet för andra
företag än Televerket att etablera förbindelser via kabel,
satellit eller radiolänk mellan vissa orter med stark trafik.
Exempelvis kommer kabeltevebolagen och banverket att ha
nät som kan användas för bland annat telefontrafik. Denna
utveckling kommer att ske i direkt konkurrens med
Televerket.

Inget annat företag kommer dock att kunna bygga ett
eget heltäckande nät, och i de flesta fall kommer andra
telefonbolags trafik att till någon del utnyttja Televerkets
förbindelser. Det är då viktigt att taxor och regler för
tredjepartstrafik utformas så att verklig konkurrens uppnås,
samtidigt som tillgången av ett nationellt sammanhängande
nät bibehålles.

Upphandlingsregler

Sverige är, och har varit, ett föregångsland för
telefonteknik. Den i Sverige tillämpade AXE-tekniken har
utvecklats av Ericsson som även haft stora framgångar
internationellt. Genom ett förvärv och en
marknadsuppdelning under förra året har Televerkets
upphandling av växlar helt kommit att styras till ett
gemensamt dotterbolag och någon konkurrens av
upphandlingen sker ej.

Televerket är i dag en av Sveriges största investerare och
det är givetvis angeläget att de regler som gäller för offentlig
upphandling i Sverige även tillämpas av Televerket.

I samband med en kommande EG-anslutning kommer
kraven på offentlig upphandling att skärpas, och en översyn
av gällande upphandlingssystem bör därför ske.

Mobiltelefon

Tekniken för mobiltelefoni har utvecklats kraftigt och
när det Europagemensamma GSM-systemet nu införs kan
en ytterligare kraftig trafikökning förväntas. På
mobilmarknaden finns redan ett par företag etablerade i
konkurrens med Televerket Radio. Vid införandet av NMT-
900-systemet skedde en diskriminering av
frekvenstilldelningen som gjorde det omöjligt för något
annat företag att fungera.

Frekvenstilldelningen måste nu föras bort från
Televerkets affärsområde och bli en egen myndighet så att
misstanke om otillbörlig konkurrens ej uppstår.

Krav på särredovisning av Televerket Radios
verksamhet måste också ställas för att hindra
konkurrenssnedvridande överföring av intäkter mellan
olika grenar av Televerket.

Fristående operatörer måste garanteras anslutning till
Televerkets nät på samma villkor och med samma taxor som
gäller för Televerket Radio. Detta får dock inte innebära att
avgifterna sätts avsiktligt för högt, och att Televerket Radio
sedan kompenseras genom interna överföringar.

Teleinvestgruppen

Denna del av Televerket drivs som ett dotterbolag med
ett stort antal egna döttrar med de mest skiftande
verksamheter. Ursprungligen tillkom verksamheten för att
finansiera bl.a. kontorsväxlar som då alla ägdes av
Televerket.

I och med att anslutningsmonopolet har upphört har
också grunden för Teleinvests verksamhet som finansbolag
upphört, och de kunder som nu investerar i telefonväxlar
kan finansiera dessa genom normala bankförbindelser.

Teleinvests många dotterbolag bedriver de mest
skiftande verksamheter, med ofta mycket mediokert
resultat. Som exempel kan nämnas Tele Nova AB:s
mikrodatorbaserade system. Med en omsättning av 78
miljoner kronor lyckades bolaget 1989 göra en förlust på 42
miljoner. Motiven för statligt engagemang i denna typ av
verksamhet kan ifrågasättas. En översyn bör göras av hela
Teleinvestgruppen och målsättningen för fortsatt statligt
engagemang klart definieras.

Soliditet

Det av Riksdagen fastställda soliditetsmålet för
verksamheten är 65 procent, vilket skall uppnås 1992. Med
den justering för pensionsskuld som bör göras vid
jämförelse med aktiebolag motsvarar detta 37 procent.
Detta soliditetskrav är ovanligt högt och kan vara en
belastning för Televerket när nu konkurrensen med andra
företag blir mer intensiv.

Avkastningskrav

Televerket har till staten årligen inlevererat cirka 460
miljoner kronor, vilket motsvarar en förräntning på 10,2
procent av totalt kapital. Detta är ett lågt krav med tanke
på alternativa placeringsmöjligheter och de
avkastningskrav som jämförbara konkurrerande företag
har. En översyn bör därför göras av såväl avkastnings- som
utdelningskravet.

Styrning

Televerket är ett av Sveriges största företag med en
investeringsvolym som uppgår till över 8 miljarder kronor
årligen. Detta sker utan någon egentlig redovisning till
riksdagen och med stöd av endast några mycket allmänt
formulerade mål. Någon politisk avvägning mellan
utbyggnadstakt/tillgänglighet och taxor sker ej. Det tidigare
formella godkännandet av investeringarnas omfattning som
riksdagen lämnat har de senaste åren inte begärts.

Om riksdagens ansvar för teleförbindelserna skall vara
meningsfull fordras att den konkurrensutsatta och
affärsmässiga delen av Televerket skiljs ut. Denna bör
lämpligen bedrivas i bolagsform för att skapa enhetliga
regler och underlätta internationellt samarbete.

Målet för telepolitiken bör samtidigt klargöras vad avser
tillgängligheten av ett geografiskt heltäckande nät,
regionalpolitiskt ansvar och med hänsyn till försvarets krav
på driftssäkerhet och skydd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av målen för
televerket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om taxor och regler för
tredjepartstrafik,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av gällande
upphandlingssystem,1]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att frekvenstilldelning skall föras
bort från televerkets affärsområde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hindra
konkurrenssnedvridande överföring av intäkter mellan
olika grenar av televerket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av teleinvestgruppen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avkastnings- och
utdelningskraven på televerket,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den konkurrensutsatta och
affärsmässiga delen av televerket bör skiljas ut och bedrivas
i bolagsform,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om klargörande av målet för
telepolitiken vad avser tillgängligheten av ett geografiskt
heltäckande nät, regionalpolitiskt ansvar och hänsynen till
försvarets krav på driftssäkerhet och skydd.

Stockholm den 24 januari 1991

Rolf Clarkson (m)

Görel Bohlin (m)

Tom Heyman (m)

Jan Sandberg (m)

Wiggo Komstedt (m)

Sten Andersson (m)

Per Stenmarck (m)
i Malmö

1 1990/91:Fi514