Terrorism

Motion 2001/02:U317 av Sten Tolgfors (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om terrorismen som hot mot det demokratiska systemet och vårt öppna, västerländska samhällssystem.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om det gemensamma ansvaret för världens länder att motverka terrorism.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av internationell samverkan mot terrorism.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om flygförbudszonerna i Irak.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om regimer som stöder eller skyddar terrorism genom möjlighet att träna, ha baser, finansiera sin verksamhet och planera terror utifrån sina territorier.

Gemensamma insatser mot terrorism

Attacken mot World Trade Center, Pentagon, amerikanska utrikesdepartementet och fyra civila passagerarflygplan är det värsta anfallet mot demokratin i västvärlden, sedan andra världskriget. I USA beräknas i skrivande stund 6 000 människor ha förlorat livet. En rad andra länder utöver USA förlorade också hundratals människor i attackerna.

USA har aldrig tidigare utsatts för anfall på egen mark, av det slag som nu ägt rum. Anfallet mot Pearl Harbour, som ses som en parallell till attacken på World Trade Center, riktades mot militära installationer. I New York riktades terroristernas våld enbart och uteslutande mot civila män, kvinnor och barn. Det är en tragedi av ofattbara mått.

Attack mot demokratin

Attacken i New York var mer än en attack på bara USA. Terrorn riktades mot det demokratiska systemet och vårt öppna, västerländska samhällssystem. Planerna på terrordåd i Europa visar att USA bara är en symbol för vad terroristerna attackerar. Terrorn kan drabba också här.

Om att terrorn utgör ett hot mot alla demokratier råder bred enighet, både i Sverige och internationellt. I regeringsdeklarationen sa statsminister Persson: Terrordåden i USA var ett angrepp på oss alla.

Terrordåden i USA planerades flera år i förväg. Uppfattningen att president Bushs politik var orsaken till dåden kan därför avvisas. Han var inte ens presidentkandidat när förberedelserna inleddes. Terrorn kan därför knappast vara en reaktion mot honom.

Attackerna mot New York och Washington ställer mycket på sin spets. Öppna, demokratiska samhällen är sårbara. Demokratin måste ständigt försvaras, ofta och vardagligen mot uttunning, ibland och undantagsvis mot rena angrepp.

Förhoppningsvis och rent av troligen kommer demokratin att gå stärkt ur kaoset, när människor i USA, Sverige och övriga världen ser hur demokratin attackeras och inser hur ovärderlig den är.

Den omedelbara uppgiften är nu att sluta upp bakom offren för attackerna, deras familjer och det demokratiska systemet. Terrorismen skall inte – vare sig direkt eller indirekt – få stänga våra öppna samhällen.

Internationell samverkan

En fråga som katastrofen i USA aktualiserar är världens demokratiers förmåga att i tid samla in underrättelser för att kunna undvika hot mot sina öppna samhällen.

Terrorismen är internationell, därför krävs internationell samverkan för att stoppa den. Utbyte av information från personella källor, signalspaning och satellitspaning mellan underrättelsetjänster, polissamarbete om information och konkreta insatser vid enskilda fall av gränsöverskridande terrorism, samarbete för att bryta terroristers finansiella styrka, ekonomiska sanktioner mot länder som på olika sätt stöder terrorgrupper, samarbete kring internationell flygsäkerhet samt stöd och gemensamt agerande vid insatser i enlighet med FN-stadgan efter attacker är exempel på nödvändig internationell samverkan.

Dagens hot mot internationell fred och säkerhet klarar inget land att hantera på egen hand. Det är en viktig insikt också för oss i Sverige.

Det finns terrorgrupper som medvetet vill skada demokratin och som inte drar sig för att detta drabbar civila. Vissa attacker riktas också direkt mot civila, i stor medvetenhet om den panik detta skapar. För att motverka detta krävs samarbete mellan världens demokratier i en helt annan skala än tidigare. Den svenska regeringen måste i EU och FN verka för ett sådant samarbete.

Rätten till självförsvar

Attackerna mot USA är rena krigshandlingar. USA har enligt FN-stadgan rätt att försvara sig – på egen hand eller kollektivt – mot angrepp. Säkerhetsrådet konstaterar att det som skett är ett hot mot internationell fred och säkerhet och att USA äger rätten till självförsvar. Säkerhetsrådet understryker också att den som understödjer eller skyddar terrorism också gör sig skyldig till folkmord.

USA agerar alltså inte efter den starkes rätt, som det ibland påstås i debatten, utan i enlighet med FN-stadgan och i samråd med ett mycket stort antal av världens länder i en allians mot terrorism. I denna allians ingår också en rad muslimska länder.

Det är värt att notera att många länder i världen fruktar fundamentalismen. Ryssland har den inom och inpå sina egna gränser. Kina gränsar till Afghanistan. Indien ser den i Kashmirkonflikten. Många moderata muslimska länder räds maktövertaganden.

Det är inte fråga om att söka hämnd – för sådant ger FN-stadgan inget stöd – utan om att värna folkrätten och att se till att terroristerna inte kan slå till igen. Terrorn upphör inte av sig självt.

Det finns flera länder som aktivt stöder terroristgrupper genom att ge dem möjlighet att öva, planera och ha baser på sina territorier. Därmed är dessa länder delansvariga.

Att USA har rätten till självförsvar enligt FN-stadgan innebär dock inte att försvaret kan ske utan restriktioner. Självklart har varje land – särskilt demokratier – ansvar för att inte rikta anfall mot civila. Ibland sker det beklagligen i alla fall – genom misstag eller när diktatorer med flit och vilja placerar ut civila som skydd för militära installationer. Det finns också lagar om skydd av civila i krig.

De skyldiga bör som andra brottslingar få bära det fulla ansvaret och möta de fulla konsekvenserna av sina handlingar.

USA:s roll i världen

Det som hände i New York har gett upphov till en debatt kring USA:s roll i världspolitiken. Mycket av det som sagts har haft underliga utgångspunkter.

En del av debatten har handlat om huruvida det är ett problem att USA är världens starkaste land och om USA skall ses som en självutnämnd världspolis.

Till att börja med kan vi vara glada över att världens starkaste land är en demokrati, med grundläggande respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Annars skulle diktaturer som Irak kunna agera utan att möta motstånd.

När Irak invaderade Kuwait gav FN USA uppgiften att leda en koalition av FN-medlemmar för att befria Kuwait. När Balkan föll sönder i etniska motsättningar saknade Europa tillräcklig kapacitet för att i en FN-operation förhindra strider och massakrer. USA var det enda land med kapacitet att stoppa etnisk rensning i t.ex. Kosovo.

Alternativet till FN-alliansens ingrepp hade varit att acceptera ett brott mot folkrätten och låta Irak behålla sitt byte, dvs det kuwaitiska folket. Då hade ondskan segrat.

Efter Gulf-kriget har USA och Storbritannien upprätthållit flygförbudszoner i norra Irak för att skydda den kurdiska befolkningen mot folkmord. I Halabja gasades och bombades 5 000 kurder ihjäl av Saddam Hussein. Upprätthållandet av dessa zoner är de svenska socialdemokraterna emot. Sverige bör stödja att USA och Storbritannien upprätthåller flygförbudszonerna i Irak.

Kampen mot terrorismen

USA:s försvarsaktioner mot terrorismen kommer förmodligen att pågå under en längre tid och på flera platser i världen. USA kommer rimligen att gå så grundligt tillväga att den organisation som utfört attackerna mot Washington och New York därefter inte kan fortsätta att utgöra ett hot mot den fria världen.

Ett syfte med att slå till mot World Trade Center och att göra det nu, var att åsamka USA och Västvärlden grav ekonomisk skada. Osäkerhet är skadligt i tider då ekonomin står och väger. Detta kan motverkas genom snabba beslut som återställer förtroendet på en nervös marknad. Genom räntesänkningar har centralbankerna i USA, EU och Sverige sökt motverka fallet i ekonomin.

Syftet med att slå till mot Pentagon var att förödmjuka den amerikanska militära förmågan. Men attacken mot Pentagon visar snarare hur starkt USA står. Attacken åstadkommer ingen som helst minskning av USA:s eller västvärldens förmåga.

Gå inte terroristernas ärenden

Det finns anledning att fundera över vilken debatt de som angrep New York önskade att aktionen skulle ge. Säkerligen önskade de att diskussionen skulle inriktas på kritik och granskning av USA – och inte handla om terrordådens vidrighet eller samling till stöd för demokratin. Vi bör akta oss för att omedvetet göra terroristerna till viljes.

Självklart bör olika länders utrikespolitiska agerande granskas och debatteras, men ansvaret för attackerna mot civila i USA bär terroristerna ensamma. Det finns inga ursäkter för att medvetet döda civila.

Det går inte att finna rationella förklaringar till fanatikers och extremisters terrordåd, eftersom de per definition inte resonerar på det sätt vi gör. Det finns därför anledning att vara kritisk till delar av den debatt som just nu förs i Sverige, där man försöker förklara terroristernas agerande utifrån vårt västerländska politiska klimat.

Enskilda terrorister kommer från många olika länder, men det är bara ett fåtal länder som aktivt stöder terrorister och därmed är medansvariga för dåden. Dessa länder ger terroristerna möjlighet att träna, ha baser, finansiera sin verksamhet och planera terror utifrån sina territorier. Ett sådant agerande strider mot folkrätten. De länder som samarbetar och understöder terrorismen är alla icke-demokratiska länder.

Terrorismen baseras i och utgår från odemokratiska länder och diktaturer, som Afghanistan, med stort internt förtryck och skriande sociala orättvisor. Afghanistan t.ex. är en diktatur som genomför massavrättningar, använder tortyr, förtrycker kvinnor och hotar missionärer med dödsstraff.

Talibanregeringen i Afghanistan var vid tiden för terrordåden erkänd av endast tre utländska regeringar. I skrivande stund har två av dessa för övrigt muslimska länder brutit med Talibanregeringen. Den kom till makten via krig och behåller makten via våld.

Väst och muslimer

Motsättningar mellan olika grupper i samhället får inte skapas på grund av enskilda gärningar. Det finns terrorism under kristna, judiska, islamska, hinduistiska och andra täckmantlar. Islam är i grunden en fredens religion.

USA är inte fientligt mot muslimer. Tvärtom har man både i Kosovo, Kuwait och Bosnien försvarat muslimer från övergrepp, etnisk rensning och folkmord. Bilden av västvärlden som fientligt mot islam är fel.

De fundamentalister som använder våld är ett hot främst mot människor – muslimer – i deras egna länder. Talibanregimen i Afghanistan förtrycker sin egen befolkning.

Det är alltså fel att hävda att USA skulle kränka muslimer om man slår till mot de terrorister som – enligt uppgift – ligger bakom terrordåden. Muslimska länder samarbetar i dag med USA i arbetet mot terrorismen. Under Gulf-kriget hade USA trupper i bl.a. Saudiarabien med den saudiska regeringens tillstånd.

Vad är uppgiften nu?

Att nu sluta upp bakom offren för attackerna, deras familjer och det demokratiska systemet är den övergripande och viktigaste uppgiften.

Sverige bör medverka i den internationella kampen mot terrorismen i form av informationsutbyte, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU, samt FN-insatser.

Om den mycket allvarliga situation som nu är för handen hanteras rätt kan det skapa öppningar för en värld i närmare samarbete. Ett USA som känner sympati och stöd från omvärlden kommer att söka stöd och samverkan med omvärlden. Öppningar för dialog, samtal och samverkan mellan USA och andra länder samt världssamfundet kommer rimligen att öppna sig. Det är i prövningens stund som det visar sig var demokratins vänner finns.

Om dagens allvarliga situation och den inledande sympati som USA visats tvärtom växlas över i onyanserad kritik mot och avståndstagande från USA kommer möjligen landet att välja en mer isolationistisk väg framöver.

Eftersom terrorhotet mot demokratin är ett gemensamt problem för världens demokratier är det viktigt att grunden snabbt läggs för gemensamt ansvarstagande och gemensamma insatser.

Terrorismen skall inte – vare sig direkt eller indirekt – få stänga våra öppna samhällen.

Stockholm den 2 oktober 2001

Sten Tolgfors (m)