Tibet

Motion 1997/98:U613 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp, c, m, kd, fp, v)

Motion till riksdagen 1997/98:U613 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp,m,c,fp,v,kd )

Tibet

Brotten mot mnskliga
rttigheter i Tibet

Det politiska frtrycket och brotten mot mnskliga rttigheter
har kat orovckande under den senaste tiden i Tibet.
Politiska fngar, vilka inkluderar buddistiska nunnor, som
genomfrt fredliga protester, vldtas och torteras i
fngelserna. De tappas p blod och undanhlles mat, vatten,
luft och vrme. Bland fngarna finns ocks barn. Enligt
Tibetan Centre for Human Rights and Democracy finns det
ver tusen politiska fngar i Tibet.

Fortsatt frtryck

Frhoppningen att en ny politik skulle inledas i Tibet efter
Deng Xiaopings bortgng har inte infriats. Inte heller Jiang
Zemins befstande av sin makt vid den femtonde
partikongressen inger ngra strre frhoppningar om en
frndring. Jiang Zemin r ytterst ansvarig fr den politik
som innebr att Kina, enligt Amnesty International, avrttar
lika mnga fngar som resten av vrlden tillsammans. Han r
ocks ansvarig fr Laogai, dvs. det straffarbetssystem, som
opererar med hjlp av omkring tusen fngelser, arbetslger
och hkten.

Det politiska frtrycket i Tibet r inte bara vrre n i det vriga Kina utan
skiljer sig ocks p viktiga punkter. I Tibet utgr de politiska fngarna dvs.
de som fngslats p.g.a. brott mot den nationella skerheten, enligt officiella
kinesiska uppgifter elva procent, vilket innebr en 20 gnger s stor andel
som i det vriga Kina. Detta uppger medlemmarna i en tysk sjumanna-
delegation, the Parliamentary Foreign Relations Subcommittee on Human
Rights med flera delegationer som under den senaste tiden underskt
situationen fr de mnskliga rttigheterna i Tibet. I Tibet skiljer sig
frtrycket frn det vriga Kina s till vida att det riktar sig direkt mot den
tibetanska kulturen och identiteten.

Omskolningskampanj

Sedan en tid tillbaka pgr en omskolningskampanj riktad
mot svl tibetanska tjnstemn och kadrer som munkar och
nunnor. Munkar och nunnor tvingas skriva under en
deklaration dr de frnekar Dalai Lama. Som en fljd av
vgran att skriva under fngslas och torteras de. Andra flyr
till Indien fr att slippa skriva p. Detta har lett till att
omkring 20 000 tibetanska flyktingar kommit till Indien
sedan 1989.

Panchen Lama

Genom den politik som inleddes fr omkring tv r sedan i
samband med Dalai Lamas erknnande av den nye Panchen
Lama, den andre laman i den tibetanska buddistiska
hierarkin, och som har intensifierats under den senaste tiden,
utpekas hela den tibetanska kulturen som ett uttryck fr den
regerande verklassens kultur, som br bekmpas. Det
framgr av ett tal som den kinesiske partisekreteraren Chen
Kuiyuan i Tibet hll den 11 juli, enligt Tibet Information
Network (TIN).

Skolan

Denna politik pverkar ocks skolsystemet, som nu alltmer
kommit att bli ett verktyg fr att marginalisera den tibetanska
kulturen enligt en rapport om Tibets utbildning frn the
Tibetan Centre for Human Rights and Democracy. Trots att
det r klart att Kina byggt ut skolundervisningen i Tibet, har
den framfr allt gynnat de kinesiska invandrarnas barn.
Huvuddelen av skolorna har byggts i stder och ttorter dr
kineser flyttat in. Omkring en tredjedel av de tibetanska
barnen fr verhuvudtaget ingen skolundervisning. Detta
sammanhnger delvis med att de bor i otillgngliga omrden,
men framfr allt med de hga skolavgifter som tibetanska
barn, men ofta inte kinesiska barn, mste betala. Dessa
avgifter kan uppg till 500 yuan i mnaden i ett land dr
medelinkomsten ligger p 784 yuan enligt officiella
kinesiska uppgifter frn 1992. Dessutom mste frldrarna i
allmnhet betala mutor fr att barnen skall f g i skolan.
Skolbarnen tvingas ocks spionera p sina frldrar och
utfra arbete fr militren. De utstts ocks fr
tortyrliknande straff; bl.a. hnder det att barn fr st p kn i
krossat glas med allvarliga skador till fljd.

P senaste tiden har det tibetanska sprkets stllning frsvagats, s till vida
att kinesiska, ett sprk som helt skiljer sig frn tibetanskan, numera skall
vara
undervisningssprk p alla niver. Detta har ocks lett till att de tibetanska
barnen diskrimineras och sls ut vid intrdesexamina till mellanstadiet och
hgre niver inklusive universitetet. Diskrimineringen mot den tibetanska
befolkningen har lett till kad arbetslshet, ungdomskriminalitet, prostitution
och alkoholmissbruk.

Dalai Lama

Samtidigt fortgr demokratiseringsprocessen i exil och delvis
i hemlighet i Tibet. Dalai Lama hller fast vid
ickevldslinjen trots att grupper bland tibetanerna, framfr
allt i Tibet och bland ungdomen, brjar tappa tlamodet och
talar om att ta till vld fr att befria sig. Det r allts av stor
vikt att omvrlden stder den tibetanska ickevldskampen
fr oberoende och demokratiseringsprocessen samt ingriper
fr att f till stnd villkorslsa frhandlingar mellan Dalai
Lama och hans exilregering och den kinesiska ledningen. Det
r viktigt att FN genom sin generalsekreterare utser en
srskild representant fr att starta och hjlpa till med
genomfrandet av en sdan process. Dalai Lama har nu
frngtt kravet p sjlvstndighet fr att undanrja hindren
fr frhandlingar. En viktig frga r ocks stdet till
tibetanska radiostationer, bl.a. Voice of Tibet, som snder
mot Tibet. Genom dessa sndningar sprids Dalai Lamas
fredsbudskap och demokratistrvanden. Det sker genom en
stiftelse i Norge som samarbetar med tibetanska journalister.

I Dharmsala, dr Dalai Lama har sin exilregering kar flyktingarna frn
Tibet fr varje r och det r mycket viktigt med bistnd, speciellt med den
stora kningen av flyktingar.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att verka i skerhetsrdet fr att meningsfulla frhandlingar
mellan Dalai lama tillsammans med den tibetanska exilregeringen och den
kinesiska ledningen kommer till stnd under FN:s verinseende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om en srskild representant fr sdana frhandlingar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om radiostationen Voice of Tibet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige internationellt skall verka fr att Tibets politiska
fngar frislpps,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om den lille ttarige Panchen lama,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna att Sverige br
verka fr att opartiska inspektioner tillts i fngelserna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att alla barn omedelbart br slppas fria frn fngelserna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om behovet av bistnd till flyktingbesttningen i Dharmsala i
Indien.

Stockholm den 3 oktober 1997

Ragnhild Pohanka (mp)

Inger Ren (m)

Marianne Andersson (c)

Ulla Hoffmann (v)

Ulf Bjrklund (kd)

Karin Pilster (fp)