Tillstånd till alkoholservering

Motion 1992/93:So237 av Gunhild Bolander och Stina Gustavsson (c)

Under de senaste åren, då antalet restauranger ökat i en
för folkhälsan alltför stor omfattning och många
restauranger har riktat sin verksamhet mot ungdom och
enbart satsat på alkoholservering, har många fall av
lagöverträdelser rapporterats. Dock har många poliser och
socialarbetare tröttnat på att utreda och rapportera
överträdelser mot given lagstiftning då bristerna sällan leder
till åtgärd i formen av indragning av tillstånd.

Om folkhälsomålet om en minskning av
alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år 2000 skall
uppnås krävs en sanering av mindre seriösa restauranger
och att antalet tillstånd på sikt minskas. Om detta skall bli
möjligt krävs en översyn av bestämmelserna för indragning
av tillstånd.

Regeringen bör uppdra åt Alkoholkommissionen, att
skyndsamt pröva att länsstyrelserna genom att ta ut årliga
avgifter om lägst 4 000 kr kan få resurser för en bättre
kontroll och rådgivning kring frågan om fortsatt
tillståndsgivning.

Vidare är det numera ytterst sällan som ett tillstånd
ifrågasätts. Om länsstyrelserna får bättre
kontrollmöjligheter genom den nya avgiften, så skulle varje
tillstånd kunna omprövas vart tredje år.

Enligt nu gällande rättspraxis har rätten att överklaga ett
beviljat serveringstillstånd starkt begränsats genom beslut i
högre rättsinstanser. Det har medfört att lokala politiska
beslut om serveringstilstånd inte har kunnat prövas enligt
tidigare praxis, utan numera enbart genom
förvaltningsteknisk bristfällig hantering.

Eftersom nuvarande lagstiftning har som intention, att
beslut skall påverkas på lägsta möjliga nivå bör frågan bli
föremål för översyn i form av en utredning som syftar till att
säkerställa besvärsrätten för kommuninvånarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av översyn av
regelverket för indragning av tillstånd för alkoholservering,
då given lagstiftning inte efterlevs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avgiften för erhållandet av
tillståndet förutsätts vara årlig och omprövas vart tredje år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten till besvär av
serveringstillstånd och behovet av en översyn av gällande
lagstiftning.

Stockholm den 20 januari l993

Gunhild Bolander (c)

Stina Gustavsson (c)