Tillväxt ur ett regionalt perspektiv

Motion 1999/2000:N237 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, kd, m)

Förutsättningarna för tillväxt måste vara minst lika bra i Sverige som i
övriga världen för att Sverige återigen ska kunna bli ett ledande
välfärdsland. Lika viktigt, men inte lika uppmärksammat, är att lika
förutsättningar för tillväxt måste finnas i hela landet och inte bara i vissa
regioner. Lyckas man inte skapa konkurrensneutralitet mellan regionerna
i Sverige kommer vissa delar att bli beroende av bidrag. Redan svaga
regioner hamnar i en ond spiral där bidragsberoendet riskerar att förlama
den kreativitet som människor har.

Tillväxtproblematiken är komplex och det finns inte någon enkel lösning.
Samspelet mellan flera faktorer gör att enstaka åtgärder inte blir
verkningsfulla och därför ibland orättvist betraktas om felaktiga. Vissa
grundläggande förutsättningar måste vara uppfyllda för att en ekonomi ska
växa, nationellt eller regionalt, förutsättningar som var för sig är nödvändiga
men inte tillräckliga för att skapa ett gott tillväxtklimat. Uppfylls flera av
förutsättningarna samtidigt verkar det som om det bidrar till att skapa ett gott
tillväxtklimat.

Ekonomiska incitament torde vara det mest grundläggande av alla
förutsättningar. Företagaren vill ha avkastning på satsat kapital och den
anställde ersättning för den tid han eller hon arbetar. Den ersättning som är
intressant ur företagarens och den anställdes perspektiv är den reala
ersättningen efter skatt. Således har beskattningen både på kapital och arbete
betydelse för tillväxt. Enligt ekonomisk teori går det att visa på att ju större
skattekilen är desto lägre blir tillväxten. Flera undersökningar, bl.a. SNS-
rapporter, stöder detta. Däremot finns ingen undersökning som visar på
motsatsen. Är målsättningen tillväxt bör således skattenivåerna vara lägre i
en jämförelse med likvärdiga konkurrenter. All skattediskriminering måste
tas bort. Detta gäller inte minst skattereglernas utformning och tillämpning
när det gäller småföretag.

Infrastrukturen är en faktor som länge uppmärksammats när det gäller
tillväxten. Infrastruktur kan definieras som institutioner som underlättar
handel och produktion. Infrastrukturbegreppet är alltså mycket omfattande.
Traditionellt omfattar begreppet infrastruktur vägar, hamnar, flygplatser etc.
Detta kallas ofta den hårda infrastrukturen. Därtill kommer den nya typen av
kommunikation, telefon och IT. Olika slag av social service kan också ingå.
Skola, daghem och äldreomsorg skulle kunna definieras som infrastruktur.
Även bank- och postkontor tillhör infrastrukturen.

Traditionellt har all den service som infrastrukturen innefattar utförts av
stora företag och organisationer och då vanligtvis i offentlig regi.
Kostnaderna för denna verksamhet är stor och blir större ju mer glesbefolkat
ett område är. Därför måste det ställas höga krav på effektiv kringverksamhet
och drift av infrastrukturen. Då Sverige är glesbefolkat och skillnaderna stora
inom Sverige ökar detta problem. Problematiken som en hög beskattning
innebär måste leda till att infrastruktursatsningar alltid föregås av noggranna
intäkts- och kostnadsanalyser. För att komma till rätta med intressekonflikten
mellan en väl utbyggd infrastruktur och låga skatter finns det anledning att
noggrant analysera konsekvenserna av att öka avgiftsfinansieringen av
utnyttjandet av infrastrukturen. Dessa analyser måste i sin tur föras utifrån
ett
småföretagsperspektiv då det är inom denna företagsstorlek framtida tillväxt
finns att hämta.

Kunskap och kompetens är andra viktiga förutsättningar för tillväxt. Ett
land eller region med relativt högre utbildning verkar också ha högre tillväxt.
Men när det gäller utbildning måste utbud och efterfrågan ha ett samband.
Vidare är det viktigt att den som deltar i utbildningen både känner ansvar för
utbildningen och får ökade möjligheter genom utbildningen. Speciellt viktigt
är detta i den högre utbildningen och arbetsmarknadsutbildning. Sverige har
under lång tid snabbt hamnat i situationer med arbetskraftsbrist när
konjunkturen väl tagit fart. En stor del av denna brist har berott på en stor
offentlig sektor som knutit till sig högt kvalificerad arbetskraft. Men till
största delen är bristerna ett resultat av små incitament för utbildning och
dyra felaktiga satsningar inom utbildningsområdet, inom såväl den ordinarie
utbildningsverksamheten som den som sker i AMS regi. Även här finns ett
problem med skattenivåerna och kostnaderna för studier. Ett ökat
finansieringskrav för den studerande i kombination med bättre avkastning av
studier skulle med all sannolikhet öka kvaliteten i utbildningen.
Finansieringen skulle kunna ske delvis individuellt med hjälp av skattefria
konton där föräldrar kan spara till sin barn och vuxna spara till vidare studier
och eventuell omskolning. Fördelen med ett sådant system är att det ökar
motivationen hos den studerande och koncentrerar resurserna på
välmotiverade studerande. Det kan vara anledning att utreda möjligheterna
till en viss grad av egenfinansiering av studier för att öka motivationen hos
de studerande och möjliggöra lägre skatter vilket skulle öka incitamenten för
vidareutbildning.

För att AMS verksamhet ska gynna tillväxten och inte bara bli en kostnad
för skattebetalaren måste verksamheten bli mer flexibel och efterfrågestyrd.
Det finns en rad exempel på att den utbildning som AMS tillhandahåller inte
alls stämmer med efterfrågan. Följden blir arbetskraftsbrist som i slutänden
leder till en svagare tillväxt. Vidare har det visat sig att en ökad
decentralisering av utbildning kan vara ett sätt att minska de regionala
obalanserna. Därmed inte sagt att Sverige klarar sig utan de stora
rikstäckande universiteten. Slutsatsen är i stället att det finns behov av
mindre högskolor med kvalificerad undervisning. Även detta område bör
utredas så att utbildningsresurserna utnyttjas på bästa sätt.

På senare tid har allt större uppmärksamhet ägnats åt forskningen runt de
institutionella förhållandena och så kallat socialt kapital. Denna forskning
tangerar problematiken runt regelverket i ekonomin. Enkelhet och lika
behandling är ledorden när det gäller de olika regelsystemens utformning. Ett
exempel är skatteområdet, ett annat är villkoren för Ams verksamhet. I det
första fallet är det bland annat skillnader i beskattning av samma bolagsform
men där antalet ägare är olika, de s.k. fåab-reglerna. De samhällsekonomiska
intäkterna/kostnaderna för dessa regler är svåra att beräkna men ur ett
rättviseperspektiv och som ett sätt att sänka skatterna borde alla bolag
behandlas lika. Detta är en illustration av när regelverket skapar
snedvridningar mellan olika företagsstorlekar.

När det gäller AMS utbildningsverksamhet och inriktning på de större
företagens behov eller brist på överensstämmelse med efterfrågan finns det
regionala skillnader. De mer expansiva och de mindre företagen har svårt att
få tillgång till arbetskraft när de expanderar. Resultatet blir att kommunerna
går miste om skatteintäkter. De kan då anse sig tvungna att höja skatten för
att klara sina åtaganden. Risken blir då att skatteunderlaget minskar
ytterligare och kommunen hamnar i en negativ spiral. Det finns således
behov av att rensa i regelverket och göra det mindre, mer rättvist och
effektivt. Vidare finns det starka indikationer på brist på efterlevnad hos
myndigheterna. För att regelverket ska fungera krävs också att reglerna följs.
Annars uppstår osäkerhet och förutsägbarheten om beslut minskar vilket
leder till att investeringsviljan minskar i företagen.

Just vad det gäller småföretagarens uppfattning om hur myndigheterna
utför sin myndighetsutövning har FR tillsammans med SIFO gjort en
enkätstudie. Studien omfattar 4 600 företagare med 1-49 anställda. Den stora
omfattningen på studien möjliggör en jämförelse på länsnivå. Här följer
några av de mest intressanta resultaten.

90 procent av företagarna uppgav att det är viktigt för företagets utveckling
att myndigheterna ser till att det finns fasta regler som följs.

90 procent anser att det gör skillnad, i utfall, om företaget är stort eller
lite.

80 procent anser att det har betydelse, för utfallet, om man personligen
känner handläggaren på myndigheten.

Detta var en del av svaren som företagare gav. Vad visar då dessa svar? Jo,
att regelverket är viktigt men att det inte följs till punkt och pricka av
myndighetsutövarna. Med andra ord är det i många fall ett lotteri när företag
till exempel söker tillstånd eller har problem med skatterna. En gång kan
utfallet bli så och andra gånger helt annorlunda. Förutsägbarheten minskar
och planeringen försvåras för småföretagaren.

Sammantaget måste flera system ses över i Sverige för att öka
effektiviteten i ekonomin. Dessa system skiljer sig åt mellan olika regioner
och i möjligaste mån måste nödvändiga reformer ta hänsyn till detta.
Konkurrensneutralitet på alla områden inom Sverige måste vara målet.
Problemet är avvägningen mellan finansieringen av olika åtgärder och
behovet av ökade satsningar på t.ex. infrastrukturinvesteringar och
utbildning. Det finns därför ett behov av att öka självfinansieringen hos dem
som utnyttjar servicen. Alternativet är nämligen ett högre skattetryck vilket
hämmar tillväxten. Det finns således ett behov av att utreda om ökad
självfinansiering kan vara ett sätt att öka tillväxten i de regioner som har ett
högt skattetryck men som samtidigt har ett ökat behov av utbildnings-
satsningar och utbyggd infrastruktur.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda konkurrensneutralitet mellan regioner
och hur faktorer som hämmar regional tillväxt kan minskas.

Stockholm den 30 september 1999

Kerstin Heinemann (fp)

Inga Berggren (m)

Holger Gustafsson (kd)

Kenth Skårvik (fp)

Ola Karlsson (m)

Inger Strömbom (kd)