Tioårig skolplikt

Motion 1992/93:Ub425 av Karl-Göran Biörsmark och Charlotte Branting (fp)

Tioårig grundskola -- för barnens skull!

Folkpartiet liberalerna har i flera år föreslagit att
skolpliktsåldern sänks till sex år och att grundskolan
samtidigt blir tioårig.

Vi har gjort det eftersom vi har tilltro till den
pedagogiska expertis som menar att det är bra även för
svenska barn att börja skolan tidigare än vid sju års ålder.
Vi har bl a hänvisat till hjärnforskaren David Ingvars tes om
''hjärnans engångschans'' i 3--6-årsåldern.

När den socialdemokratiska regeringen införde dagens
modell -- rätt för sexåringar att börja skolan, men
bibehållen skolpliktsålder vid sju år -- var det den
ekonomiska argumentationen som övervägde, inte den
pedagogiska. Det är därför inte förvånande att så få familjer
utnyttjat möjligheten. Endast 1,7% av eleverna som
började skolan hösten 1991 var födda 1985 och därmed
sexåringar.

Folkpartiet liberalerna vill se en förändring för barnens
skull. Att införa skolstart vid sex års ålder för alla barn i en
tioårig grundskola skulle ge barnen mer tid att lära in
baskunskaper, skapa möjlighet till en mjukare övergång
från förskolan och skapa utrymme för införande av särskild
pedagogik för sexåringar. Det är viktigt att poängtera att vi
anser att pedagogiken som utvecklats för dagens sjuåringar
för det första året inte skall kopieras och bli identisk med
sexåringarnas första år i en tioårig skola. Skolverket visar i
en kartläggning att när dagens flexibla skolstart
förekommer är det vanligast att sexåriga elever placeras i
befintliga klasser dvs i klasser med sjuåringar eller i klasser
med flera årskurser. Vi anser att undervisningen för
sexåringarna skall anpassas till dessa barns särskilda
mognad och förutsättningar. Samtidigt som vi förordar
sexårsstart och en tioårig grundskola vill vi uppmuntra de
försök som bedrivs runt om i landet med årskurslösa
lågstadier, ''småbarnsskola'' och annat.

Att kombinera allmän skolplikt från sex år med en
bibehållen nioårig grundskola, som ibland framskymtar i
debatten som ett alternativ vid sexårsstart, motverkar ovan
nämnda syften. Det gör även förslag om tioårig skolplikt
med ett gymnasieförberedande sista år i grundskolan.

Det är idag högst olämpligt att minska stoffet i
grundskolan, vilket skulle bli resultatet av en nioårig
grundskola, där alla barn möter ämnesinnehållet ett år
tidigare än idag.

Vidare kan framtidens arbetsmarknad ännu mindre ta
emot femtonåringar, än den idag kan ta emot sextonåringar.

Att generellt öppna gymnasieskolans olika utbildningar
för femtonåringar innebär inte heller en förbättring jämfört
med idag. Att tvinga ungdomar att välja ett visst
gymnasieprogram vid övergång från grundskola till
gymnasieskola ett år tidigare skulle utan tvivel öka antalet
felval på grund av att man är mer oklar om sin kompetens
och sitt intresse för högre studier och en framtida yrkesbana
ju yngre man är.

Gymnasieskolan kommer att spela en avgörande roll
under kommande år för att öka kvaliteten på såväl
högskoleförberedande som yrkesförberedande svensk
utbildning. Gymnasieskolan behöver en gedigen grund, och
en sådan kan ges av en tioårig grundskola med ett tidsenligt
arbetssätt och ett välavvägt innehåll. Det alltmer tilltagande
problemet med ''schematrängsel'' kan också lättare lösas
med ett extra grundskoleår.

Läroplanskommittén lämnade i början av september sitt
betänkande ''Skola för bildning'' (SOU1992:94). Kommittén
har på olika sätt valt att ta upp frågan om tiden för skolstart
och hur grundskolan och gymnasieskolan kommer att
påverkas om ett stort antal eller alla barn börjar skolan vid
sex års ålder. Det är kommitténs uppfattning att frågan kring
skolpliktsinträdande, skolstarten och skoltidens längd och
de kostnadsaspekter som kan läggas på detta kräver en
samlad översyn. I utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UbU1 sammanfattar man en del av
läroplanskommitténs förslag på så sätt att ''Ett tionde skolår
bör utredas, inte minst med tanke på att den tidigare
skolstarten kommer att accentuera problemet med
skillnader i elevernas mognad och utveckling''. Även
utskottet anser att frågorna om skolstarten och antalet
årskurser i grundskolan kräver en översyn.

Det finns med andra ord ett brett stöd för en utredning,
och för folkpartiet liberalerna är det särskilt
tillfredsställande att utbildningsdepartementet nu är på
gång att tillsätta en utredning. I samband med detta vill vi
från folkpartiet erinra om att det är av stor vikt att
utredningsarbetet kommer i gång snarast. Det finns idag ett
så pass bra underlag för den kommande utredningen, att
man kan kräva att utredningsarbetet sker skyndsamt.

Vi anser dessutom att man i utredningsdirektiven bör ta
tillvara de synpunkter som vi ovan fört fram.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och
tioårig grundskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utredningen om skolplikt vid
sex års ålder och tioårig skolplikt bör tillsättas snarast och
att arbetet i utredningen bör ske skyndsamt.

Stockholm den 21 januari l993

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Charlotte Branting (fp)