Titulära biskopssäten

Motion 1989/90:K613 av Hugo Hegeland (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Köl 3

av Hugo Hegeland (m)
Titulära biskopssäten

Med anledning av proposition 1989/90:11 om stiftsledningen i Uppsala stift
m.m. beslöt riksdagen den 6 december 1989 att inrätta en ny tjänst som biträdande
biskop i Uppsala ärkestift för att minska ärkebiskopens arbetsbörda.

Dylika åtgärder har under senare år diskuterats - och även utretts - i såväl
kyrkomöte som kyrklig debatt. Minskning av vissa biskopars och då främst
ärkebiskopens arbetsbörda skulle kunna ske antingen genom stiftsdelning
eller biskopsvigning av vederbörande domprost. I sammanhanget har även
nämnts att en helt ny tjänst som stiftsprost skulle inrättas och att denne
skulle övertaga vissa arbetsuppgifter från stiftets chef.

Riksdagsbeslutet innebär att det omedelbara behovet i ärkestiftet lösts
men en liknande situation kan även uppstå i annat stift. En stiftsdelning medför
emellertid ökade kostnader genom upprättande av ett extra domkapitel
med kanslipersonal osv. även om biskopstjänsten som sådan kan förenas
med kyrkoherdetjänsten i den nya domkyrkoförsamlingen såsom ett prebende
(liksom tidigare i Visby stift), t.ex. om ett nytt Gävle stift skulle inrättas
eller det tidigare Kalmar stift återupprättas. I dylikt fall måste den mera
realistiska lösningen vara att biskopsviga domprosten.

Genom riksdagsbeslutet skall endast inrättas en tjänst som biträdande biskop.
Till frågan om vigningen och titulaturen tages ej ställning. Konsekvensen
blir att vi får både en ärkebiskop och en biskop i Uppsala stift, vilket
måste leda till förväxlingar. Den allmänkyrkliga traditionen anvisar dock ett
hjälpmedel.

Självfallet finns endast en form av biskopsvigning - den som en gång vigts
är biskop i alla avseenden även om hans befattning eller tjänst, d.v.s. lön, är
som biträdande biskop åt en annan biskop (ärkebiskop har ej heller någon
annan vigning). Skulle denne biträdande biskop tillträda ett eget stift vid ett
senare tillfälle, kan han således icke ånyo vigas.

Rent titulära biskopar anses dock icke vara i överensstämmelse med kyrklig
tradition. I Sverige ansågs vigning av innehavaren av det åren 1783-1883
existerande ordensbiskopsämbetet, som formellt upphörde genom ett beslut
i ordenskapitlet år 1951, vara så kontroversiell att den siste ordensbiskopen
aldrig blev biskopsvigd. I Danmark hade Grundtvig fått samma rang som
Själlands biskop i samband med sitt 50-årsjubileum som präst 1861, dock uttryckligen
utan biskopstitel och, följaktligen, efterföljande biskopsvigning.
Islands kyrka har genom lag 1909 två ordinationsbiskopar utan stift men med

biskopsvigning för att i påkommande fall inviga den nye biskopen; de båda Mot. 1989/90

medeltida biskopssätena, Hölar och Skälholt, är däremot ännu i dag ro- K613

mersk-katolska titulärstift!

Både katolska kyrkan och den engelska kyrkan har ett system med hjälpeller
suffragansbiskopar, underlydande residerande ärkebiskopar och biskopar
samt utan jurisdiktion över bestämt stift ehuru formellt knutna till ett
titulärt biskopssäte; i katolska kyrkan ofta tidigare betecknade in partibus
infidelium, dvs. belägna inom förlorade områden medan i den engelska
kyrkan brukas för titulaturen städer inom respektive stift. När den katolske
biskopen av Stockholms stift 1987 erhöll en hjälpbiskop utnämndes denne
formellt till - och vigdes som - biskop av Midica (utanför Sfax i Tunisien),
ehuru med nämnda placering och tjänstgöring. Biskopen av Fulham har visserligen
överinseendet över bland annat de båda engelska församlingarna i
Stockholm och Göteborg men saknar eget stift och är suffraganbiskop under
biskopen i London.

En biträdande biskop till den svenske ärkebiskopen skall naturligtvis utåt
och internationellt framstå som en riktig biskop. Detta lär kyrkohistorien
oss. I Sverige finnes ett antal nedlagda stift som skulle kunna användas för
motsvarande ändamål, varvid en biträdande biskop (hjälpbiskop) i Uppsala
ärkestift lämpligen skulle kunna benämnas biskop i (eller av) Sigtuna, en
i Lunds stift biskop i/av Dalby osv. Vederbörande behöver självfallet icke
residera därstädes.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att tjänst såsom biträdande biskop enligt proposition
1989/90:11 knyts till ett titulärt biskopssäte inom svenska kyrkan
och vederbörande stift.

Stockholm den 18 januari 1990

Hugo Hegeland (m)