Torv som biobränsle

Motion 1999/2000:N266 av Ola Sundell (m)

Energitorv är idag ett betydande komplement i många värmeverks
bränslemix. Med tanke på den ökande efterfrågan från
bioenergimarknaden är det viktigt med alternativ till skogsråvara.
Eldning med enbart skogsråvara skulle pressa upp energipriserna i både
producentled och konsumtionsled. I likhet med framför allt Finland bör
Sverige även fortsättningsvis använda sig av torv för energiändamål.

I Sverige är cirka 25 procent, eller 10 miljoner ha, av landarealen täckt av
torv. Det är en yta som motsvarar hela Norrbottens län. Av landets samlade
torvmarksareal utnyttjas endast 2 promille för torvbrytning. Energitorvens
bidrag till landets energibalans uppgår till 4 TWh. Torven är en växande
resurs där uttaget av torv motsvarar ca 20 procent av den årliga tillväxten. En
ökning av energiproduktionen till 12 TWh, med torv som energibas, skulle ta
i anspråk en täktareal motsvarande 40 000 ha.

Torvbruket är koncentrerat till glesbygd i såväl norra som södra Sverige.
Här har skapats 1 200 årsarbetstillfällen vid skörd och förädling av torv.
Varje TWh motsvaras av 300 arbetstillfällen.

Torvens status som biobränsle har ifrågasatts med hänvisning till dess
klimatpåverkan. Torven påstås därvid vara ett sämre alternativ än skogs-
bränsle. Det är dock ett förenklat antagande eftersom torvmyrarnas tillväxt är
cirka fem gånger större än uttaget. Torvbildande miljöer har sedan istiden
ackumulerat kol. När myren växer tar den upp och lagrar kol. Vidare sker i
samband med dikning av torvtäkt en minskning av metangasutsläppen.
Metangas är 20-30 gånger skadligare per viktenhet än koldioxid ur klimat-
synpunkt. Tas dessutom hänsyn till ökad kolbindning i efterbehandlade
torvtäkter kan torvbränsle jämställas med träbränsle ur kretsloppssynpunkt.
Jämfört med kol, olja och naturgas är torveldning ett miljövänligare alterna-
tiv. Torven som energikälla måste därför jämställas med annan bioenergi och
därmed likställas vid beskattning och tillämpning av övriga styrmedel.

I dagsläget råder osäkerhet om energitorven fortsättningsvis skall undantas
från koldioxidavgift. Ett undanröjande av denna osäkerhet skulle ge förut-
sättningar för tillväxt inom energitorvbranschen och resultera i positiva
sysselsättningseffekter, inte minst i glesbygd. Med ökad användning av
inhemsk bioenergi följer minskad användning av fossila bränslen såsom kol,
olja och naturgas till gagn för vår miljö.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energitorv som biobränsle.

Stockholm den 30 september 1999

Ola Sundell (m)