T rädgårdsnäringen

Motion 1988/89:Jo259 Karl Erik Olsson m. fl (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo259

Karl Erik Olsson m. fl (c)
T rädgårdsnäringen

I vårt land finns goda klimatförhållanden och tekniska förutsättningar för att
bedriva en omfattande och kvalitetsinriktad produktion av trädgårdsprodukter
m.m. Enligt vår mening ger detta möjligheter och förutsättningar för att
till en större del basera den nuvarande och den framtida konsumtionen på en
inhemsk odling.

Produktkvalitet

De svenska produkterna håller i en internationell jämförelse en hög kvalitet.
Det finns fog för påståendet att svenskproducerade varor är odlade på ett sätt
som är säkrare för konsumenten och kan därför anses ha en högre kvalitet än
de importerade.

Centerpartiet har under en följd av år presenterat förslag i syfte att stärka
konsumentinflytandet och konsumentskyddet avseende livsmedel samt en
producentmärkning av livsmedel. Vi återkommer i dessa frågor i anledning
av den av regeringen aviserade propositionen om livsmedelskvalitet.

Miljöförbättrande åtgärder inom trädgårdsnäringen

Även inom trädgårdsnäringen tvingas brukarna att använda kemiska preparat
för växtskydd etc. Såväl odlare som konsumenter känner en oro för att
medlen kan ge långsiktiga skador på miljö och hälsa. Kontrollen av
trädgårdsprodukternas innehåll av restsubstanser av exempelvis bekämpningsmedel
visar dock att de svenska odlarna använder medlen restriktivt.

För att ytterligare minska användningen av kemiska medel har näringen
utvecklat metoder för att bekämpa främst skadeinsekter med biologiska
medel. Ofta är det enskilda odlare som tagit initiativ till detta. Odlarna söker
nu också effektiva biologiska metoder för att kunna bekämpa svampar med
flera organismer.

Trädgårdsnäringen erlägger, liksom jordbruket, en miljöavgift på användning
av handelsgödsel och bekämpningsmedel. När dessa avgifter infördes
beslutade riksdagen att intäkterna skulle användas för forskning och
utveckling av miljövänliga metoder liksom för andra särskilda miljöåtgärder
inom näringarna. Enligt vår mening skall intäkterna som inkommer från
näringen användas för dessa ändamål och ej som en förstärkning av
statskassan, vilket till viss del är fallet idag.

Riksdagen bör besluta att uttala att särskilda resurser skall riktas till
miljöförbättrande åtgärder inom trädgårdsnäringen.

Skördeskadeskydd

Jordbruket och samhället har tillsammans byggt upp ett skördeskadeskydd
som näringen nu har ansvaret för. Ett motsvarande skydd finns ej för
trädgårdsnäringen.

Näringen kan ibland drabbas av skador på odlingarna på grund av otjänlig
väderlek eller andra faktorer som den enskilde odlaren ej kan påverka. Detta
kan leda till stora ekonomiska förluster för odlaren, vilket ej är tillfredsställande.
En särskild form av skördeskadeskydd i likhet med jordbrukets bör
därför införas.

Den som drabbats av skada, förorsakad av kemiska utsläpp och som ej kan
utpeka den ansvarige, får idag själv stå för förlusten som uppkommer. Vi har
i vår motion om miljön framlagt förslag att företag skall teckna obligatorisk
ansvarsförsäkring för kemikalier. Denna försäkring är avsedd att täcka de
skador som uppkommer där den ansvarige ej kan utpekas.

Utjämningsfonder

Variationer i lönsamhet mellan år innebär givetvis en stor fluktuation i
beskattning. För att komma tillrätta med detta finns olika möjligheter, vilka
gäller för alla slags företag:

- Avsättning till varulagerreserv = varulagernedskrivning

- Avsättning till resultatutjämningsfond

- Avsättning till investeringsfonder resp. investeringsreserv

- Avskrivning av inventarier

En varulagernedskrivning är för de flesta trädgårdsföretag inte aktuell
eftersom produkterna oftast är färskvaror och inte kan lagerhållas.

Avsättningar till resultatutjämningsfond är enligt vår mening det alternativ
som kan komma ifråga för denna typ av företag, avsättningar till resultatutjämningsfond
baserad på utbetald lönekostnad, där max 20% av denna får
avsättas. Av det till statlig inkomstskatt taxerade resultatet får max 15%
avsättas.

Arbetskostnaderna inom trädgårdsföretag varierar mellan 20 och 50% av
de totala kostnaderna, beroende på inriktningen av företagets produktion.
Det är väsentligt för ett företag att kunna behålla den arbetskraft som finns
inom företaget. Inkomsterna från ett företag kan variera beroende på flera
faktorer som påverkar skörderesultatet. Genom att i ökad utsträckning
kunna använda resultatutjämningsfonder skulle på så sätt medel kunna
sparas från ett bra år till ett sämre. Detta möjliggör att trygga anställningsförhållanden
skapas inom näringen.

Med hänsyn till vad vi ovan har anfört föreslår vi att trädgårdsföretagens
möjligheter för avsättning till resultatutjämningsfond ökar från 20% till 50%
av lönesumman.

Mot. 1988/89
Jo259

7

Trädgårdsnäringens rationalisering
Teknikutvecklingsanslag

Idag anslås medel som ett utvecklingsanslag till trädgårdsnäringen på 7
miljoner kronor för teknikutveckling i eller stöd till enskilda företag.
Anslagen fördelas av lantbruksstyrelsen. Vi anser att anslaget även fortsättningsvis
skall utgå i första hand till enskilda företag. Medel som ej används
för enskilda företag bör dock kunna användas som bidrag till kollektiv
teknikutveckling eller till gemensamma projekt mellan flera trädgårdsföretag.
Lantbruksstyrelsen bör få möjligheten att avsätta medel även för ovan
nämnda ändamål.

Strukturåtgärder för fruktodlingen

Genom riksdagsbeslutet att ersätta den kvantitativa importregleringen med
temporära importförbud för äpplen och päron med tullar förändras de
svenska producenternas ekonomiska villkor negativt.

Den svenska fruktodlingen är av bland annat av denna orsak i behov av
stöd för strukturåtgärder i odlingen. Detta gäller inte minst för att klara av de
röjningsåtgärder som krävs för ett förnyande av odlingarna samt ett
ekonomiskt stöd för omställning av produktionen. Regeringen föreslår i
budgetpropositionen,bil. 11 B6, att en ram på 12,5 milj. kr. skulle tillföras
näringen under åren 19891991 för detta ändamål. Regeringens förslag
innebär dock i praktiken att inga nya medel avsätts för dessa åtgärder under
det kommande budgetåret.

Vi anser att det föreslagna stödet ej är tillräckligt för att genomföra de
röjningsåtgärder som är nödvändiga. Vi föreslår därför att riksdagen skall
besluta att ramen för strukturåtgärder i odlingen skall vara 25 milj kronor för
åren 19891991. Vi anser av detta skäl att riksdagen bör besluta att för
stukturåtgärder i odlingen, under budgetåret 1989/90 anslå ett med 10,0 milj.
kronor förhöjt belopp (prop 88/89:100 bil. 11 B6).

Främjandena

Bidraget till främjandena inom trädgårdsnäringen har under en längre tid
varit oförändrat. Även för kommande budgetår föreslår regeringen 0,9 milj
kronor. Enligt vår uppfattning bör anslaget räknas upp, dels för att täcka fler
områden, dels för att anslaget under en längre tid ej räknats upp. Vi föreslår
därför att riksdagen beslutar för detta ändamål anslå ett med 1,0 milj. kronor
förhöjt belopp, prop 88/89:100 bil. 11 B6.

Behovet av en långsiktig politik för näringen

1982 presenterades en utredning om trädgårdsnäringen. Denna utredning
skulle ligga till grund för den långsiktiga politik som krävdes för näringens
utveckling. Detta har inte skett.

Vi anser att det nu är mer angeläget än någonsin förr att en utvärdering av
näringens situation genomförs. Inte minst mot bakgrund av de förändringar i
näringens villkor som skett sedan 1982. Vi föreslår nu att riksdagen av

Mot. 1988/89
Jo259

8

regeringen begär en utvärdering hur trädgårdsnäringens förutsättningar Mot. 1988/89
förändrats efter 1982 års utredning. Jo259

Hemställan

I anledning av vad i motionen anförts hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktade åtgärder för miljöförbättrande åtgärder
inom trädgårdsnäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade möjligheter till teknikutveckling/stöd till
enskilda företag, gemensamma projekt och kollektiv teknikutveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade möjligheter till avsättningar till
resultatutjämningsfonder,1 ]

4. att riksdagen beslutar om en höjning av ramen för strukturåtgärder
i odlingen till 25 000 000 kronor under åren 1989-1991, prop
88/89:100, bil.11 B6,

5. att riksdagen beslutar om ett i förhållande till regeringen i denna
del höjt anslag till strukturåtgärder i odlingen med 10 000 000 kronor,
prop 1988/89:100, bil.ll B6,

6. att riksdagen beslutar om ett i förhållande till regeringen höjt
anslag till främjande av trädgårdsnäringen med 1 000000 kronor, prop
1988189:100, bil.ll B6,

7. att riksdagen av regeringen begär en utvärdering av trädgårdsnäringens
förändrade situation.

Stockholm den 24 januari 1989

Karl Erik Olsson (c)

Karin Starrin (c)

Stina Gustavsson (c)

Göran Engström (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Lennart Brunander (c)
Sven-Olof Petersson (c)
Marianne Jönsson (c)

1 1988/89:Sk408

9