Trafiksäkerhet

Motion 2001/02:T423 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alkolås.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elektroniska körkort.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning i alkohol- och drogfrågor i körkortsutbildningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bredda trafikinspektörernas behörighet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om väginvesteringar för att bygga bort de farligaste vägavsnitten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ökad utbyggnad av väg- och mitträcken vid olycksdrabbade vägavsnitt.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre trafikmiljö för motorcyklister.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vinterdäck för tunga fordon.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kampanj för säkrare trafik.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet med flexibel hastighetsbegränsning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skylt för nya körkortsinnehavare.

Inledning

Riksdagen har fattat beslut om nollvisionen, som innebär att målet är att ingen ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Som ett led i arbetet för nollvisionen har Vägverket utarbetat ett nationellt trafiksäkerhetsprogram, som sedan har antagits av regeringen, där konkreta och kvantitativa trafiksäkerhetsmål anges. Målet för 2000 var högst 400 dödade och högst 3 700 svårt skadade i trafiken. Målen uppnåddes inte. Cirka 600 människor dödades och cirka 4 075 människor skadades svårt i trafiken under år 2000. Detta beror inte minst på bristen på resurser. Det gäller att återupprätta nollvisionen och formulera ett trafiksäkerhetsprogram med nytt och relevant innehåll, där några av Kristdemokraternas förslag är ökad bilbältesanvändning, ökad cykelhjälmsanvändning, effektivare trafikövervakning, differentierad och flexibel hastighetsbegränsning, trafikmiljön som en vit zon beträffande alkohol, en förlåtande trafikmiljö, frivillig vidareutbildning i samband med körkortsförnyelse, opinionsarbete för ändrade attityder till trafiksäkerhet samt investeringar i vägnätet.

Trafik och alkohol

I det program för ökad trafiksäkerhet som regeringen tidigare lagt fram, det så kallade 11-punktsprogrammet, saknas en av de viktigaste punkterna, nämligen nykterheten. Det är anmärkningsvärt när man vet att var fjärde person som omkommer i trafiken gör det i alkoholrelaterade olyckor.

Vi vet att alkoholpåverkade förare oftare är inblandade i svåra trafikolyckor än andra. Drygt 14 000 personer kör rattfulla i Sverige – varje dygn. Rattfylleri är ofta också ett tecken på alkoholproblem. Svensk forskning visar att 590 av 1 000 undersökta misstänkta rattfyllerister har problem med alkohol i form av riskfyllda eller skadliga alkoholvanor och 190 är gravt alkoholiserade.

Ett sätt att komma till rätta med onyktra i trafiken är införandet av alkolås; ett instrument som monteras i bilen och som antingen mäter alkoholkoncentrationen i förarens utandningsluft eller i bilkupén. Är föraren alkoholpåverkad går fordonet inte att starta.

För gruppen alkoholiserade förare är det nödvändigt med speciella behandlingsprogram och tvingande åtgärder så som alkolås för att hindra dem från att köra onyktra. Tiden är nu också mogen att döma trafikonyktra förare att obligatoriskt installera alkolås i sin bil om de vill behålla sitt körkort.

Erfarenheterna från USA och Kanada gällande alkolås är enligt Vägverket mycket goda. Regeringen har nu äntligen sagt sig vara positiv till en utökad försöksverksamhet med alkolås.

Kristdemokraterna efterlyser en kampanj för nykterhet i trafiken och anser att elektroniska körkort, som omöjliggör obehörig användning av bil, så småningom bör införas för att motverka rattfylleri.

Förutom att fungera som vanligt körkort kan ett elektroniskt körkort användas för att lagra olika typer av information. Exempel på sådan information är körtider för yrkesförare, information om trafikförsäkringen är betald, medicinsk information m.m. Det kan även användas som bilnyckel/startnyckel och utrustas med flera tilläggsfunktioner, som till exempel just alkolås.

Försöksverksamhet med alkolås pågår i Stockholms, Västerbottens och Östergötlands län. Sedan februari 1999 har personer som har gjort sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott möjlighet att få villkorlig körkortsåterkallelse. Villkoret är att man kör med en personbil som har utrustats med alkolås.

Vägverket bedriver även en försöksverksamhet med yrkestrafik. Projektet omfattar företagen Dalabuss AB, Maserfrakt och Taxi Uppsala AB.

Erfarenheten av försöksverksamheten är mycket god, tekniken är färdigutvecklad och systemet kan användas omgående. Regeringen vill att försöksverksamheten skall pågå under fem år. Riksdagens trafikutskott ser mycket positivt på försöksverksamheten och förutsätter att försöksverksamheten för personer som har dömts för rattfylleri utökas. Näringsministern har sagt sig vara beredd att undersöka förutsättningarna för en utvidgning av projektet. Vi har nu positiv erfarenhet från två och ett halvt år. Varför skall vi vänta ytterligare två och ett halvt år? I stället för att utvidga försöksverksamheten kräver Kristdemokraterna att obligatoriska alkolås införs omedelbart för yrkestrafik samt för dem som har dömts för rattonykterhet och önskar fortsätta köra bil.

Alkohol- och drogkunskap i körkortsutbildningen

Antalet polisrapporterade vägtrafikolyckor med personskada där föraren misstänks vara påverkad av alkohol eller annan drog var för bil och motorcykel 796 under år 2000. Motsvarande siffra för vägtrafikolyckor vid halt väglag är 1 484. I det förarprov som krävs för körkort ingår ett obligatoriskt halkprov. Detta är vällovligt, men med tanke på att nästan 800 trafikolyckor med personskada orsakas av att föraren är påverkad av alkohol eller annan drog borde körkortsaspiranterna få en bättre utbildning om riskerna med alkohol och andra droger i trafiken. Vägverket bör få i uppdrag att återkomma med förslag hur denna utökade utbildning bör vara utformad.

Effektivare trafikövervakning

För att kunna nå målet att ingen skall avlida eller skadas svårt till följd av trafikolyckor är en utbyggd trafikövervakning ett måste. I dag görs för få trafikkontroller. Antalet trafikpoliser har halverats på tio år. Till följd av detta görs t.ex. bara en miljon alkotester årligen. För tio år sedan var siffran 1,8 miljoner. Ett sätt att komma till rätta med problemet är att bredda trafikinspektörernas behörighet så att de kan utföra fler av trafikpolisens uppgifter och kontrollera att trafikreglerna efterlevs. Kristdemokraterna avsätter också mer pengar till rättsväsendet, vilket även innebär att fler poliser kan anställas.

Vilda djur i trafiken

Många svåra trafikolyckor sker vid kollision med vilda djur. Detta problem finns i de flesta länder. I USA är t.ex. kollisioner med hjortar det största problemet. I Europa dominerar kollisioner med rådjur. Kollisioner med älgar förekommer endast i Norden och främst då i Sverige som rapporteras ha de största problemen med viltolyckor. Runt 20 000 viltolyckor sker årligen i Sverige. Den klart effektivaste metoden för att begränsa antalet sådana olyckor är viltstängsel. En nackdel är att djuren inte kan vandra fritt, vilket kan leda till inavel. Viltstängsel bör därför kombineras med ekodukter (förlängda broar) eller tunnlar där djuren kan passera. För att kunna fortsätta arbetet med att sätta upp viltstängsel samt utarbeta och pröva nya metoder för att förhindra olyckor med vilt krävs resurser. Genom Kristdemokraternas ökade anslag till Vägverket kan detta arbete fortsätta.

Väginvesteringar

Tvärtemot vad många tror är det inte på motorvägar de flesta dödsolyckorna inträffar. Under 1990-talet omkom 300 personer på de tio mest drabbade vägsträckorna i landet, vilka sammantaget omfattar endast 80 mil. Gemensamt för sträckorna är att de har mötande trafik, många lastbilar och hög trafikintensitet.

E 22 Sölvesborg–Jämjö (84 km)    44 döda

E 20 Jung–gräns V Götaland/Örebro län (97 km)   36 döda

Rv 45 Göteborg–Trollhättan (82 km)   34 döda

E 4 Uppsala–Mehedeby (73 km)    32 döda

E 22 Kalmar–Västervik (122 km)    32 döda

E 20 Floda–Jung (81 km)    29 döda

E 18 Köping–Sagån (57 km)    25 döda

E 6 Rabbalshede–Svinesund (63 km)   24 döda

E 4 Kånna–Toftanäs (32 km)    22 döda

Rv 45 Trollhättan–Åmål (100 km)   19 döda

Upprustning till motorvägsstandard är i de flesta fall en förutsättning för att åstadkomma rejäla förändringar av den dystra statistiken. År 2000 omkom 402 personer på 70- och 90-vägar. 43 personer fick sätta livet till på vägar med 110 km/h som högsta tillåtna hastighet. Den sammanlagda trafikmängden på 70- och 90-vägarna var 33 miljarder fordonskilometer, jämfört med 9 miljarder på 110-vägarna. Slutsatsen är att de farligaste vägavsnitten behöver byggas bort. I regeringens investeringsplan som sträcker sig till 2007 är det bara tre av de tio farligaste vägsträckorna som ska byggas ut till fyra körfält. På ingen av sträckorna har arbetet ännu satts igång. Minskade investeringar får återverkningar på trafiksäkerheten.

Väg- och mitträcken

Ett vägräcke i rätt material på rätt plats vid 90- och 110-sträckor kan rädda uppåt 125 liv om året. Föremål vid sidan av vägen, såsom träd, brunnar, stolpar, bergväggar eller vattendrag spelar en avgörande roll vid många dödsolyckor. För att förhindra olyckor där föraren har tappat kontrollen över sitt fordon och kommit över på fel sida av vägen är mitträcken den effektivaste åtgärden. Därför måste det ske en ökad utbyggnad av väg- och mitträcken vid olycksdrabbade vägavsnitt.

Vägverket måste även ta hänsyn till de oskyddade motorcyklisterna vid planering av trafikmiljön. När nu Vägverket tänker fortsätta en kraftig utbyggnad av vajerräcken vill Kristdemokraterna att alternativ undersöks för att även denna trafikantgrupp skall få en ökad trygghet i trafiken. Det kan exempelvis handla om särskilda skydd över vajrarna.

Vinterdäck för tunga fordon

I Sverige gäller vinterdäckspåbud för personbilar. Kristdemokraterna vill även pröva om tunga fordon borde ha vinterdäck under den kalla årstiden. VTI:s utredning förordar inte entydigt vinterdäck på tunga fordon som metod för att förbättra trafiksäkerheten, men det finns fördelar med s.k. sajpade däck med bra mönsterdjup och goda friktionsegenskaper. VTI konstaterar att av både bussar och lastbilar har i dag ca 60 procent vinterdäck på drivaxeln. Endast en liten del, ca 4 procent, av lastbilarna har dubbdäck på båda axlarna. Regeringen bör pröva frågan om vinterdäck för tunga fordon, både svenska och utländska.

Trafiksäkerhetskampanj

Internationell forskning visar att de mest effektiva trafiksäkerhetskampanjerna är de som utformas brett, med en kombination av information i TV och annonser i tidningar, skolinformation samt ökad polisiär trafikövervakning. Kristdemokraterna vill därför initiera en tre månader lång trafiksäkerhetskampanj, Vita Vägen, med fokus på nolltolerans beträffande alkohol i trafiken, ökat användande av bilbälte och cykelhjälm samt hastighetsövervakning. Medel för kampanjen föreslås tas i anspråk genom omfördelning inom Vägverkets anslag 36:1.

Hastighetsgränser

Svenska mätningar visar, beroende på fordon och vägtyp, att mellan 37 och 85 procent av alla bilförare överträder hastighetsgränserna. Undersökningar visar också att polisnärvaro minskar hastighetsöverträdelserna. Eventuella fortkörare saktar ned vid åsynen av en polis och effekterna av en trafikkontroll kan spåras upp till fem kilometer från kontrollplatsen. Kristdemokraterna vill ge mer pengar till polisen för ökad trafikbevakning.

En genomsnittlig förare, som kör för fort, riskerar att bli upptäckt en gång under tre års tid. En ökning av polisens övervakningsnivå med 3–5 gånger är nödvändig för att det ska leda till en mätbar ökning av regelefterlevnaden.

Poliskontroller med lasermätning och väl synliga stoppstationer får större effekt på antalet fortkörare än övervakning från mer osynliga videobilar som ingriper och syns mer sällan. Forskningen visar också att det snarare är trafikanters värdering av risken för upptäckt och sanktioner, än värderingen av olycksrisken med dess konsekvenser som skiljer regelbrytare från lagliga trafikanter.

För att få acceptans för sänkning av hastigheten på en viss vägsträcka måste trafikanterna uppleva varje given hastighetsbegränsning som motiverad och välövervägd. Detta ska ske genom differentiering av hastighetsgränserna. Vi vill att utöver 30, 50, 70, 90 och 110 km/timmen ska även exempelvis 40, 60, 80, 100 och 120 km/timmen kunna anges.

Hastighetsgränserna skall också kunna vara flexibla. T.ex. bör det kunna råda en hastighetsbegränsning på 30 km/timmen utanför en skola under läsåret. Under exempelvis sommarlovet kan hastigheten dock anpassas till hastighetsgränserna i området i övrigt. IT skall användas till flexibel skyltning av de regionala hastighetsgränserna, som ändrar sig efter aktuell trafik, väglag, vinter eller sommar samt pågående vägbyggen. På de vägar där en hastighetshöjning är möjlig utan att riskera trafiksäkerheten bör maxhastigheten vara 120 km/timmen. Exakta och väldifferentierade hastighetsbegränsningar får trafikanternas förståelse och acceptans och möjliggör en hårdare bevakning och hårdare krav på efterföljelse av gränserna än i dagens situation. Kristdemokraterna anser att regeringen bör ta initiativ till försöksverksamhet med flexibel hastighetsbegränsning.

Säkerhetsbälte

Inne i bilen är säkerhetsbältet den viktigaste säkerhetsåtgärden. År 2000 använde cirka 90 procent av alla förare och framsätespassagerare i personbil säkerhetsbälte. Siffran för baksätespassagerare är cirka 80 procent. Många liv kan räddas med hjälp av säkerhetsbältet. De ökade trafikkontrollerna vi kräver skulle få genomslagskraft även här.

Ökad cykelsäkerhet

Cykeln är det miljövänligaste och energieffektivaste fordonet på väg. Kristdemokraterna vill därför understryka cykelns möjlighet att, i synnerhet på korta avstånd, bidra med lösningar för ett ekologiskt hållbart transportsystem. Detta resonemang utvecklas i Kristdemokraternas transportpolitiska motion. För att främja cyklandet måste säkerheten för cyklisterna stärkas. På kommunerna och Vägverket åligger ansvar att tillse att snöröjning, underhåll och belysning m.m. är i väl fungerande skick.

För cyklister är risken att komma till skada åtta gånger högre än för personbilister. Drygt 60 procent av alla cyklister som omkommer gör det till följd av huvudskador. Mer än hälften av dem skulle troligtvis ha överlevt om de hade använt cykelhjälm. Därför måste bl.a. informationskampanjer på nationell nivå genomföras.

Skylt för nya körkortsinnehavare

Andra länder, som t.ex. Storbritannien, har med framgång infört en plikt för nya körkortsinnehavare att under ett års tid ha en skylt på bilen som anger att föraren är ny körkortsinnehavare, på samma sätt som bilen under övningskörningstiden varit skyltad. Skylten varnar medtrafikanter att bilföraren inte är rutinerad, och ger samtidigt hänsyn och förståelse i stressade trafiksituationer som t.ex. rondeller och omkörningar. På samma sätt bör Sverige införa ett krav på att nya körkortsinnehavare har skylten NYTT KÖRKORT på bilen under ett år.

Stockholm den 4 oktober 2001
Tuve Skånberg (kd)
Johnny Gylling (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Magnus Jacobsson (kd)	Ulf Björklund (kd)
Caroline Hagström (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Ulla-Britt Hagström (kd)
Annelie Enochson (kd)	Harald Bergström (kd)