Trafiksäkerhet

Motion 2003/04:T442 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall verka inom EU för en gemensam tidsplan för introducerande av alkolås i alla bilar.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om en permanent lagstiftning om villkorlig körkortsåterkallelse med krav på användande av alkolås.

3. Riksdagen begär att regeringen utreder ett obligatoriskt villkor för körkortshavare som återfår körkortet efter rattfylleribrott att under en övergångsperiod inte köra andra körkortspliktiga fordon än sådana som är utrustade med alkolås.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inom EU skall verka aktivt för en introduktion av elektroniska körkort.

5. Riksdagen begär att regeringen låter utreda huruvida det är möjligt att med nuvarande lagstiftning ålägga rattfylleridömda att delta i behandling innehållande konfrontation med trafikoffer och, om det visar sig erforderligt, återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgad utbildning i alkohol- och drogfrågor i körkortsutbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en handlingsplan för bättre trafikmiljö för motorcyklister.

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om förarbevis för mopeder klass II.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning som innebär att framförande av moped görs tillåtet fr.o.m. det år man fyller 15 år.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om registrering av mopeder klass II.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbildningen för förarbevis för moped bör tillåtas på allmän väg.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av regelverket gällande körkort utfärdade i länder utanför EU/EES.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Vägtrafikinspektionen inrättas som en egen myndighet fristående från Vägverket.

1 Inledning

Antalet döda i vägtrafiken minskade under 2002 med 4 procent jämfört med föregående år, till 532 personer, medan antalet svårt skadade ökade med 12 procent, enligt Vägverkets statistik. Säkerheten i trafiken har försämrats sedan 1998, då nollvisionen antogs som trafikpolitiskt mål. Antalet döda och framförallt antalet svårt skadade har ökat istället för minskat. Nollvisionens delmål om högst 400 döda i trafiken år 2000 och högst 270 döda år 2007 är avlägsna. De åtgärder som den socialdemokratiska regeringen satt in för en förbättrad trafiksäkerhet har varit otillräckliga.

Det gäller att återupprätta nollvisionen och formulera ett trafiksäkerhetsprogram med nytt och relevant innehåll. Kristdemokraternas förslag syftar framförallt till ett utvecklat arbete för trafiknykterhet, ökade investeringar i vägnätet, en effektivare trafikövervakning, en differentierad och flexibel hastighetsbegränsning samt förstärkta körkortskrav.

2 Trafik och alkohol

I det program för ökad trafiksäkerhet som regeringen tidigare lagt fram, det så kallade 11-punktsprogrammet, saknas en av de viktigaste punkterna, nämligen nykterheten. Det är anmärkningsvärt mot bakgrund av att var fjärde person som omkommer i trafiken gör det i alkoholrelaterade olyckor.

Varje dygn kör cirka 15 000 personer rattfulla i Sverige. Trafiknykterhetsarbetet försvåras av att rattfylleri är nära kopplat till alkoholproblem. Svensk forskning visar att 590 av 1 000 undersökta misstänkta rattfyllerister har problem med alkohol i form av riskfyllda eller skadliga alkoholvanor och 190 är gravt alkoholiserade. Det krävs mer genomgripande och hårdare åtgärder mot dem som ertappas rattfulla, men också omfattande förebyggande insatser.

2.1 Alkolås

Ett sätt att komma till rätta med onykterheten i trafiken är utnyttjandet av alkolås, ett instrument som monteras i bilen och som antingen mäter alkoholkoncentrationen i förarens utandningsluft eller i bilkupén. Är föraren alkoholpåverkad, går fordonet inte att starta.

Kristdemokraterna anser att riksdagens ambition bör vara att krav på alkolås ska gälla alla motorfordon. Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har antagit en strategi som innebär att alla nya bilar som säljs i Sverige från 2010 ska ha alkolås, och att alla bilar i Sverige ska ha alkolås 2015. Kristdemokraterna har inte tagit ställning för en motsvarande tidplan, men det är väsentligt att tydliga mål formuleras och att det sker i en nära dialog med fordonsindustrin. Kristdemokraterna anser därför att riksdagen bör tillkännage att regeringen ska verka inom EU för en gemensam tidplan för introducerande av alkolås i alla bilar.

Utvecklingen mot en allmän användning av alkolås bör gå via att krav i första hand ställs på dömda rattfyllerister och därefter på yrkestrafiken.

2.1.1 Permanenta försöksverksamheten

Försöksverksamhet med alkolås har sedan 1999 pågått i Stockholms, Västerbottens och Östergötlands län och sedan 2003 i övriga landet. Försöket innebär att personer som har gjort sig skyldiga till trafiknykterhetsbrott har möjlighet att få villkorlig körkortsåterkallelse. Villkoret är att man kör med en personbil som har utrustats med alkolås.

Riksdagen beslutade våren 2003 att försöksverksamheten ska pågå ytterligare sex år och därefter utvärderas. Det är enligt Kristdemokraterna för sent att vänta till 2009 med att utvärdera alkolåsens effekt och till dess driva den lyckade verksamheten under provisoriska former. Det finns stora vinster i att permanenta alkolåsprogrammet, inte minst för att sända signaler till fordonsindustrin, försäkringsbranschen, transportföretag och trafikanter att detta är något mer än ett tillfälligt experiment.

Som ett steg på vägen mot alkolås i alla nya bilar bör verksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse och alkolås permanentas. Kristdemokraterna föreslår därför att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om en permanent lagstiftning om villkorlig körkortsåterkallelse med krav på användande av alkolås.

2.1.2 Obligatoriskt alkolås efter rattfylleri

Ett för Kristdemokraterna naturligt steg på vägen mot att alkolås används vid alla fordonstransporter är att krav ställs på de personer som blivit av med sitt körkort på grund av rattfylleri att använda alkolås under en övergångstid efter det att körkortet återfåtts. Detta krav ska inte uppfattas som ett straff ovanpå böter och fängelse, utan som ett stöd för att minska risken för återfall i rattfylleri. Det är ett verktyg för att normalisera såväl nykter bilkörning som kontrollen av denna nykterhet.

Detta obligatoriska villkor behöver inte ha samma utformning som den nuvarande försöksverksamheten med regelbundna läkarbesök och kalibreringar av alkolåset. Ett obligatoriskt system måste vara mer flexibelt för att inrymma alla typer av körkortsinnehavare oavsett eget innehav av bil och frekvens av bilkörning. Obligatoriet bör också utformas så att ekonomiska resurser inte blir avgörande för möjligheten att återfå körkortet. Formerna för obligatorisk alkolåsanvändning efter rattfylleri liksom den förändrade lagstiftning som behövs, bland annat i körkortslagen, behöver närmare utredas.

Kristdemokraterna föreslår därför att regeringen ges i uppdrag att skyndsamt utreda ett obligatoriskt villkor för körkortshavare som återfår körkort efter återkallelse till följd av rattfylleribrott att under en övergångsperiod inte köra andra körkortspliktiga fordon än sådana som är utrustade med alkolås.

2.1.3 Alkolås i yrkestrafiken

För att påskynda utvecklingen mot en allmän användning av alkolås anser Kristdemokraterna att yrkestrafiken kan spela en viktig roll som föregångare.

Alltför få kommuner ställer krav på alkolås vid upphandling av bussar. Busstrafik och annan yrkestrafik ska vara en föregångare i arbetet med få bort rattfylleriet från våra vägar. Därför bör krav på alkolås regelmässigt ställas vid upphandlingar av busstrafik.

Det pågår omfattande frivilliga installationer av alkolås inom åkerinäringen, och det är positivt, men Kristdemokraterna anser att regeringen bör inrikta sitt trafiksäkerhetsarbete mot att inom ett par år kunna föreslå en lagstiftning som innebär krav på alkolås i all yrkestrafik.

2.2 Elektroniska körkort

Kristdemokraterna efterlyser också en utveckling mot användande av elektroniska körkort, som omöjliggör obehörig användning av bil. Detta skulle vara ytterligare en åtgärd för att motverka rattfylleri.

Förutom att fungera som vanligt körkort kan ett elektroniskt körkort användas för att lagra olika typer av information. Exempel på sådan information är körtider för yrkesförare, information om huruvida trafikförsäkringen är betald, medicinsk information m.m. Det kan även användas som bilnyckel/startnyckel och utrustas med flera tilläggsfunktioner, som till exempel just alkolås.

Regelverket kring körkort bestäms idag till stor del på EU-nivå. Kristdemokraterna anser därför att regeringen inom EU ska verka aktivt för en introduktion av elektroniska körkort.

2.3 VIP – konfrontation med offer och anhöriga

Vid sidan av nya tekniska lösningar finns behov av att utnyttja och utveckla andra metoder att motarbeta nya och återfallande rattfyllerister.

VIP (Victim Impact Panel) är ett amerikanskt förebyggande program som utgår från rattfylleriets konsekvenser. Rattfyllerister döms att delta i VIP, vilket innebär att de konfronteras med personer som drabbats av rattfylleriets konsekvenser. Den dömde tvingas lyssna till berättelser från människor som drabbats av svåra traumatiska upplevelser genom att de förlorat nära anhöriga eller själva blivit svårt skadade av en rattfyllerist. VIP har bedrivits i tio år över hela USA och resultaten är mycket goda.

I Sverige introducerade MHF i samarbete med Vägverket VIP-modellen år 2001. Inom frivårdsenheten i Kalmar bedrivs konfrontationer enligt denna modell och också kriminalvårdsanstalter har uttryckt intresse för att få starta behandlingsverksamhet innefattande konfrontationer.

Våren 2003 besvarade justitieutskottet Kristdemokraternas förslag, att rattfyllerister bör kunna dömas till konfrontationer, med hänvisning till att det i dagsläget inte torde föreligga några hinder att bedriva sådan behandling på frivillighetens grund. Utskottet tog dock inte fasta på motionens intention, att dömda ska kunna åläggas, och inte bara på frivillighetens grund själv besluta att, närvara vid konfrontationer.

Kristdemokraterna föreslår därför att riksdagen begär att regeringen ska klarlägga huruvida det är möjligt att med nuvarande lagstiftning ålägga rattfylleridömda att delta i behandling innehållande konfrontation med trafikoffer och, om det visar sig erforderligt, återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning.

2.4 Alkohol- och drogkunskap i körkortsutbildningen

Antalet polisrapporterade vägtrafikolyckor med personskada där föraren misstänks vara påverkad av alkohol eller annan drog, var för bil och motorcykel 974 under år 2001. Motsvarande siffra för vägtrafikolyckor vid halt väglag är 2 367. I det förarprov som krävs för körkort ingår ett obligatoriskt halkprov. Med tanke på att nästan 1 000 trafikolyckor med personskada årligen orsakas av alkohol- eller drogpåverkade förare, borde körkortsaspiranterna få bättre utbildning om riskerna med alkohol och andra droger i trafiken. Regeringen bör uppdra åt Vägverket att lämna förslag på hur denna utökade utbildning bör vara utformad. Vidare föreslår vi att körkortselever skall delta i s.k. VIP-möten, som beskrivs i stycket ovan.

3 Säkrare vägar

Trafikanterna måste ta sitt ansvar att köra nyktra och följa trafikreglerna, men så länge vägarna lämnar så stora utrymmen för misstag kommer vi inte kunna närma oss nollvisionens mål. Att bygga säkrare vägar och trafikmiljöer är en nödvändig åtgärd som kräver att de av riksdagen beslutade väganslagen ökar betydligt.

3.1 Väginvesteringar

Tvärtemot vad många tror, är det inte på motorvägar de flesta dödsolyckorna inträffar. Under 1990-talet omkom 300 personer på de tio mest drabbade vägsträckorna i landet, vilka sammantaget omfattar endast 80 mil. Gemensamt för sträckorna är att de har mötande trafik, många lastbilar och hög trafikintensitet.

Upprustning till motorvägsstandard är i de flesta fall en förutsättning för att åstadkomma rejäla förändringar av den dystra statistiken. År 2001 omkom 355 personer på 70- och 90-vägar. 50 personer fick sätta livet till på vägar med 110 km/h som högsta tillåtna hastighet. Den sammanlagda trafikmängden på 70- och 90-vägarna var 33 miljarder fordonskilometer, jämfört med 9 miljarder på 110-vägarna. Slutsatsen är att de farligaste vägavsnitten behöver byggas bort.

Ambitionsnivån vad gäller väginvesteringar behöver höjas både på kort och lång sikt. För åren 2004–2006 föreslår Kristdemokraterna att anslagen till väginvesteringar ska höjas med 1,25 miljarder jämfört med de föreslagna nivåerna i budgetpropositionen för 2004. Kristdemokraterna föreslår också att av alternativ finansiering i form av PPP (public-private partnership) ska utnyttjas i syfte att säkerställa och tidigarelägga utbyggnaden av en rad vägprojekt.

3.2 Trafikmiljö för motorcyklister

Vägverket måste även ta hänsyn till de oskyddade motorcyklisterna vid planering av trafikmiljön. När nu Vägverket tänker fortsätta en kraftig utbyggnad av vajerräcken vill Kristdemokraterna att alternativ undersöks för att även denna trafikantgrupp skall få en ökad trygghet i trafiken. Det kan exempelvis handla om särskilda skydd över vajrar och stolpar.

I frågesvar 2001/02:1526 angav dåvarande näringsminister Björn Rosengren att det än så länge inte finns några generella dokument hos Vägverket om hur hänsyn skall tas till eventuell skaderisk för oskyddade trafikanter som motorcyklister. Detta anser Kristdemokraterna vara helt otillfredsställande. Vägverket bör få i uppdrag att snarast ta fram en handlingsplan för bättre trafikmiljö för motorcyklister. I Sverige finns över 200 000 motorcyklar registrerade och antalet har ökat stadigt de senaste åren. Detta måste också återspeglas i trafiksäkerhetsarbetet.

4 Effektivare trafikövervakning

För att kunna nå målet att ingen skall dö eller skadas svårt till följd av trafikolyckor är en utbyggd trafikövervakning en nödvändighet. Entydiga mätningar visar att polisnärvaro minskar hastighetsöverträdelserna. Eventuella fortkörare saktar ned vid åsynen av en polis och effekterna av en trafikkontroll kan spåras upp till fem kilometer från kontrollplatsen.

Beklagligt nog har antalet trafikpoliser de senaste tio åren halverats. Alltför få trafikkontroller görs till följd av detta. Till exempel har antalet utförda alkotester per år minskat från 1,8 miljoner till 1 miljon under en tioårsperiod. I Kristdemokraternas budgetalternativ föreslås ökade resurser till polisen, bland annat för att öka möjligheter till trafikkontrollverksamhet.

Kristdemokraterna har länge drivit frågan om flexibla och dynamiska hastighetsgränser och ser därför positivt på de försök Vägverket nu startat. Exakta och väl anpassade hastighetsbegränsningar ökar trafikanternas förståelse och acceptans för reglerna och möjliggör en hårdare bevakning och hårdare krav på efterföljelse av gränserna än i dagens situation.

5 Mopeder

5.1 Förarbevis för alla mopeder

Mopeder delas in i två klasser, moped klass I och moped klass II. För att få köra moped klass II räcker det med att man fyllt 15 år. För att få köra moped klass I, ofta kallad EU-moped, krävs körkort, traktorkort eller förarbevis för moped klass I. För att få ett förarbevis måste man vara minst 15 år och ha genomgått en särskild utbildning och godkänts vid ett kunskapsprov.

Utbildningen innehåller både teoretiska och praktiska moment medan den avslutande examinationen är enbart teoretiskt. Utbildning och examination anordnas genom av Vägverket godkända trafikskolor, motororganisationer, studieförbund och frivilligorganisationer.

Den högre tillåtna hastigheten för klass I mopeder är idag den främsta anledningen till att krav ställs på förarbevis. Men många olyckor, som skulle kunna undvikas genom utbildning, drabbar och orsakas också av förare på mopeder klass II.

Mot bakgrund av det mer ambitiösa trafiksäkerhetsarbete som nollvisionen kräver anser Kristdemokraterna att motsvarande krav på körkort eller förarbevis som idag gäller för klass I mopeder också bör gälla för mopeder klass II.

Regeringen bör därför ges i uppdrag att till riksdagen återkomma med förslag till lagstiftning om förarbevis för mopeder klass II.

En ytterligare åtgärd som Kristdemokraterna föreslår för att likställa mopeder klass I och klass II är att alla mopeder ska registreras. Detta skulle underlätta kontrollen av mopeder i trafiken och förbättra möjligheten att till exempel förhindra bruket av mopeder klass I på cykelbanor.

Riksdagen bör därutöver tillkännage för regeringen att reglerna vid utbildningen för förarbevis för moped bör ändras så att denna tillåts på allmän väg, istället för som idag, enbart på inhägnad mark.

5.2 Mopedkörning före 15-årsdagen

Enligt gällande lagstiftning får man köra moped när man fyllt 15 år. För många ungdomar innebär konstruktionen av denna åldersgräns problem. Att fylla 15 år sent under året innebär att man lätt kommer utanför den gemenskap som skapats genom att man inte ges rätt att förflytta sig under likvärdiga förhållanden som klasskamrater eller andra i samma årskull.

Ett resultat som uppkommit genom nu gällande åldersgränser är att den som ej fyllt 15 år och härigenom inte fått rätt att framföra moped åker med andra kamrater på ett lagvidrigt sätt. Detta sätt att åka med innebär dessutom att ungdomarna ofta åker oskyddade med härtill följande skaderisker. En förändring av åldersgränsen för framförande av moped till det år under vilket man fyller 15 år skulle minska lagstridigt medåkande och öka rättsmedvetenheten.

Riksdagen bör därför begära att regeringen snarast skall återkomma med lagförslag som innebär att framförande av moped görs tillåtet från och med det år man fyller 15 år.

6 Utländska körkort

Flera problem och inkonsekvenser finns idag i de svenska bestämmelserna gällande körkort utfärdade i länder utanför EES, det vill säga utanför EU, Norge, Island och Liechtenstein.

Körkort som utfärdats och är giltigt i en stat inom EES är giltigt i Sverige oavsett hur länge innehavaren har varit folkbokförd här och får bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort om innehavaren är permanent bosatt i Sverige.

För att körkort som utfärdats och är giltigt i en stat utanför EES ska gälla i Sverige krävs att innehavaren inte är folkbokförd i Sverige sedan mer än ett år. Under ett års tid efter folkbokföringen i Sverige är alltså körkortet giltigt. Därefter upphör giltigheten.

Körkort från länder utanför EES får inte bytas ut mot ett svenskt körkort, så vida det inte utfärdats i Schweiz eller Japan. Schweiziskt och japanskt körkort får bytas mot svenskt om innehavaren är permanent bosatt i Sverige.

Systemet har flera avigsidor. Å ena sidan kan det ifrågasättas att en körkortsinnehavare från länder där körkortsutbildning knappast existerar får köra bil i Sverige utan någon som helst kunskap. Å andra sidan är uppfattas det av många som obegripligt att man tas ifrån sitt körkort efter ett års körning som torde givit allt bättre kunskaper om den svenska trafiken.

Problematiken har under senare tid diskuterats i många sammanhang med utgångspunkten att den faktiska eller förväntade utbildningsnivån bör vara styrande för vilka körkort som ska vara giltiga i Sverige och möjliga att byta mot svenskt körkort.

Kristdemokraterna anser att regeringen bör ge Vägverket i uppdrag att utarbeta ett nytt regelverk kring utländska körkort som i större utsträckning än dagens tar fasta på de skiftande utbildningskrav som föreligger vid utfärdande av körkort i olika länder utanför EES.

7 Vägtrafikinspektionen

Med anledning av ett riksdagsbeslut våren 1999 tillsatte regeringen den 1 juli 1999 en utredning (Trafikansvarsutredningen) med uppgift att göra en bred översyn av det offentligas och näringslivets ansvar för en säker vägtrafik. Utredningen fick också i uppdrag att utreda inrättandet av en fristående vägtrafikinspektion. Trafikansvarsutredningen överlämnade betänkandet Ett gemensamt ansvar för trafiksäkerheten (SOU 2000:43) till regeringen i april 2000 där det bland annat föreslogs att en ny myndighet, Vägtrafikinspektionen, skulle inrättas vilket också skedde i januari 2003.

Vägtrafikinspektionen kommer förhoppningsvis ha stor betydelse för att förbättra säkerheten vad gäller vägar och fordon. Det är dock anmärkningsvärt att inspektionen inordnats under Vägverket. Kristdemokraterna anser att riksdagens beslut avsåg en Vägtrafikinspektion fristående från Vägverket.

I budgetpropositionen för 2004 föreslås en uppdelning av Luftfartsverket i syfte att skapa en självständig inspektion för att undvika de trovärdighets- och effektivitetsproblem som är en risk när produktions- och kontrollfunktioner ligger på samma myndighet. Kristdemokraterna anser att det på sikt bör tillskapas en sammanhållen organisation av inspektionsmyndigheterna för väg-, järnvägs- och flygtrafiken och sjöfarten. Ett steg på vägen mot detta är att enligt Kristdemokraterna att Vägtrafikinspektionen inrättas som en egen myndighet fristående från Vägverket.

Stockholm den 2 oktober 2003
Mikael Oscarsson (kd)
Johnny Gylling (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Göran Hägglund (kd)	Sven Gunnar Persson (kd)
Dan Kihlström (kd)	Björn von der Esch (kd)