Trafiksäkerheten m.m.

Motion 1988/89:T423 av Rune Thorén m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :T423

av Rune Thorén m.fl. (c)
Trafiksäkerheten m.m.

Trafiken på våra vägar har under de senaste decennierna ökat kraftigt och
beräknas enligt alla prognoser fortsätta att öka. Med en ökad trafik följer
också risker för trafikolyckor ofta med mycket svåra följder. Därför är det
av största vikt att allt som kan göras i fråga om trafiksäkerhet också sker.
Grundläggande är naturligtvis att redan från början bygga våra vägar på ett
sådant sätt att man i största möjliga mån kan eliminera olyckor. Men många
andra åtgärder kan också göras. Utöver själva vägbanan och dess beskaffenhet
så betyder det mycket i vilket skick fordonet är samt att föraren är
kunnig om trafikförhållandena samt kan sitt fordon. I trafiksammanhang
är det inte bara frågan om de som färdas med motorfordon utan också
cyklister och gående. Bland de gående är de synskadade en särskild grupp
som har stora problem i den allt tätare trafik vi får. Genom denna motion
vill vi fästa uppmärksamheten på några problem som behöver åtgärdas och
som har betydelse för en förbättrad trafiksäkerhet.

Säkerheten i busstrafik

I samband med svåra bussolyckor uppkommer diskussion om säkerheten i
busstrafiken. I flera avseenden ställs högre trafiksäkerhetskrav på yrkesmässig
busstrafik än på icke yrkesmässig. Säkerhetskraven har till syfte att
motverka risker för alla i trafiken och inte bara vissa. De särskilda trafiksäkerhetskraven
på yrkesmässig busstrafik avser vissa utrustningar på bussar
för sådan trafik samt föreskrifter om arbets- och vilotider, som saknar motsvarighet
för icke yrkesmässig trafik. Därtill kommer naturligt att bussarna i
den yrkesmässiga trafiken av driftsekonomiska och marknadsmässiga skäl
allmänt är föremål för fortlöpande kvalificerat tekniskt underhåll och förnyelse
för att väl kunna fylla specifika trafikuppgifter. Till säkerhetsstandarden
i yrkesmässig trafik bidrar också det personliga ansvar för trafikutövningen
som är förenat med trafiktillstånden.

För att höja trafiksäkerheten med buss vill vi föreslå följande åtgärder

a) Uthyrningsrörelse med tyngre bussar för personbefordran bör utan
undantag förbehållas innehavare av tillstånd till yrkesmässig busstrafik;
ansvaret för verksamheten bör knytas till den person som har ansvaret för
denna trafik; missförhållanden i uthyrningsrörelsen kan därmed äventyra
rätten att utöva den yrkesmässiga trafiken. De bussar som används i uthyrningsrörelsen
bör uppfylla alla de säkerhets- och utrustningskrav som gäller
för bussar i yrkesmässig trafik.

b) Efterlevnadskontrollen av busstrafik utan yrkestrafiktillstånd bör

skärpas; effektivt verkande påföljder bör införas när missförhållanden Mot. 1988/89

uppdagas som kan äventyra trafiksäkerheten eller innefatta ekonomiska T423

oegentligheter i konkurrensen med den yrkesmässiga trafiken.

Säkerheten i lastbilstrafiken

Enligt uppgift från Svensk Bilprovning förekommer det förhållandevis flera
anmärkningar mot lastbilar än personbilar. Då lastbilarna ofta är mycket
tunga fordon innebär en trafikolycka där lastbilar är inblandade icke sällan
allvarliga följder. Vi vill därför föreslå att tätare kontroller skall ske av
lastbilarna särskilt när det gäller bromssystemen samt att man skall tidigarelägga
det första kontrolltillfället. Lastbilar hinner ibland rulla många mil
innan första kontrollen. Vi anser därför att det bör övervägas om inte högsta
milantal bör införas som kompletterade gräns. Liknande regler bör i så fall
införas för personbilar.

Åtgärder mot hastighetsöverträdelser

Det är viktigt att trafikanterna följer gällande hastighetsbestämmelser.

Ojämn trafik och farliga omkörningar skapar lätt farliga olyckstillfällen.

En skärpt hastighetsövervakning behövs därför. Tavlor som visar i vilken
hastighet man kör för tillfället kan också vara bra för att trafikanterna skall
påminnas om att hålla rätt hastighet.

Den som bryter mot gällande hastighetsbestämmelser och ertappas får
bötesstraff. Därest hastigheten överskrider den gällande med mera än 30
km/tim dras körkortet vanligtvis in. Enligt vår uppfattning bör det övervägas
att höja bötesbeloppen så att dessa får en bättre effekt.

Ökad trafiksäkerhet för synskadade

Synskadade har alltid haft svårigheter att på egen hand ta sig fram i trafiken.

De upplever nu att svårigheterna ökar i den allt intensivare trafiken. En
orsak till det växande problemet är den tilltagande blandningen av gångoch
cykeltrafik på gemensamma banor. I praktiken är det bara cyklisterna
som fått ökad säkerhet. För gående, särskilt de synskadade har situationen
snarast försämrats. Cyklarna är tystgående och hastigheterna höga, vilket
gör att gående som ser dåligt har svårt att hinna väja i tid.

För att stimulera kommunerna att bygga separata gångvägar borde statsbidragen
konstrueras så att det blir ekonomiskt fördelaktigt för kommunerna
att separera gång- och cykeltrafik. Det finns också behov av bättre informationsinsatser
för att öka förståelsen för problemet och utvecklingsarbete
för att finna bra lösningar.

Följande åtgärder tror vi starkt skulle kunna förbättra trafiksäkerheten för
de synskadade:

att bidragssystemet för gator och vägar utformas så att byggande och
underhåll av separata gångbanor stimuleras 3

att informationsåtgärder vidtas för att öka beslutsfattares och planerares Mot. 1988/89

förståelse för de problem synskadade gångtrafikanter upplever, T423

att utvecklingsarbete måste initieras för att finna ytsnåla och betryggande
sätt att bygga separata gångbanor och samtidigt värna cyklisternas trafiksäkerhet.

O-gräns i trafiken

I vår partimotion angående alkoholpolitiken har vi föreslagit att en s k
nollgräns införes vad det gäller alkohol i trafiken. Vi vill starkt understryka
den stora trafiksäkerhetshöjande effekt ett sådant beslut kan få.

Flera bilprovningsstationer

I Sverige gäller lagen om obligatorisk kontrollbesiktning av personbilar,
lastbilar, bussar och släpvagnar. Dessa besiktningar utförs av Svensk Bilprovning
AB. På vissa håll i landet har invånarna mycket lång väg till
bilprovningen. Därför är det många gånger förenat med såväl stora kostnader
som frånvaro från arbete för att kunna uppfylla denna obligatoriska
plikt som samhället har bestämt. Under Hela Sverige skall leva-kampanjen
som pågick under 1988 framkom från flera håll önskemål om att få en
bilprovningsstation på närmare håll än vad man nu har. Centerpartiet har
under flera år försökt få förståelse för ett mera decentraliserat system vad
det gäller bilprovningsstationer. Vi upprepar nu vårt krav på att det anläggs
ytterligare ett antal bilprovningsstationer i landet. Vi kan som alternativ på
försök tänka oss att arbetsuppgifterna lämnas ut på entreprenad. Lämpligen
till någon ej märkesanknuten verkstad som på de villkor som AB
Svenska Bilprovning bestämmer får i uppgift att sköta om bilprovningen.

Inte minst ur regionalpolitisk synpunkt bör denna fråga handläggas med
största skyndsamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställes

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om säkerhet i busstrafik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om säkerheten i lastbilstrafiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot hastighetsöverträdelser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad trafiksäkerhet för synskadade,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om etablering av flera bilprovningsstationer. 4

Stockholm den 23 januari 1989
Rune Thorén (c)

Anna Wohlin-Andersson (c)
Anders Svärd (c)

Karin Starrin (c)

Mot. 1988/89
T423

Elving Andersson (c)

Bengt Kindbom (c)

5

Yrkanden (10)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerhet i busstrafik
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerhet i busstrafik
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerheten i lastbilstrafiken
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerheten i lastbilstrafiken
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot hastighetsöverträdelser
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot hastighetsöverträdelser
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad trafiksäkerhet för synskadade
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad trafiksäkerhet för synskadade
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av flera bilprovningsstationer.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av flera bilprovningsstationer.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.