Trafiksäkerheten

Motion 1993/94:T414 av Alwa Wennerlund (kds)

Inledning

Trafiken skördar ungefär 600 dödsoffer varje år. Till
detta ska läggas ett stort antal skadade personer. Före
sommaruppehållet tog riksdagen ett beslut om inriktningen
av trafiksäkerhetsarbetet inför 2000-talet. Beslutet innebär
att trafiksäkerhetsmålen ligger fast. Att trafikantens
kunskaper och erfarenheter ska tas till vara. Vidare ska en
ökad dialog ske mellan myndigheter och trafikanter.

Sedan Trafiksäkerhetsverket inordnats i Vägverket har
omfattande reformer inom trafiksäkerhetsarbetet
påbörjats. Resultatet av dessa reformer kan ännu inte
avläsas, även om antalet skadade och döda i trafiken under
1993 var det lägsta på flera decennier. Det är också
glädjande att se att Vägverket prioriterar inom sina ramar
till förmån för trafiksäkerhet.

Det kommunala trafiksäkerhetsarbetet

Efter den starka expansionen inom den kommunala
sektorn under 1970- och 80-talen har kommunerna nu
tvingats minska sina utgifter. I många kommuner har detta
gått ut över trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala gator
och vägar. Det är dock ännu oklart i hur stor utsträckning
detta skett och vilka konsekvenser det fått. För att inte
riskera tragiska ökningar av olyckstalen bör detta
skyndsamt klarläggas.

I Göteborgs kommun har man även huvudmannaskap
för sjukvården. Där inleds ett försök med att budgetmässigt
ge Gatukontoret ansvar för de vårdkostnader som
trafikolyckor ger upphov till. Därigenom skapas ett starkt
ekonomiskt incitament för Gatukontoret att genom
preventivt arbete nedbringa antalet olyckor. Detta försök
bör följas noga och former för att införa liknande styrmedel
på orter där huvudmannaskapet för trafik och sjukvård är
delat bör utvecklas.

Alkohol och trafik

Det är en självklarhet att alkohol och trafik är två
oförenliga ting. Det ligger djupt i svenska folkets
medvetande att man inte skall köra bil efter intag av
alkoholhaltiga drycker. En av de många olika faktorer som
kan ha bidragit till att Sverige internationellt sett har en god
trafiksäkerhet är att vi i förhållande till de flesta andra
länder har varit föregångare när det gäller att
uppmärksamma alkoholens skadliga inverkan på
trafiksäkerheten.

Faktum är att 99,5 %
av alla trafikanter är nyktra men den resterande delen
0,5 %
är förare som står för en förödande stor del av
olyckorna. Till exempel är mer än varannan förare som dör i
singelolycka alkoholpåverkad. Av det totala antalet dödade
förare mellan 1989--1991 var 30 %
alkoholrelaterade. Vad beträffar
motorcykelstatistiken är denna om möjligt ännu mörkare.
Mer än varannan mc-förare som dödades var berusad. Från
samhällets sida finns därför fortfarande behovet av en tydlig
markering att trafik och alkohol inte hör ihop. Detta bör
befästas med en nollpromillegräns.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en kartläggning av
hur besparingarna i den kommunala sektorn inverkat på det
kommunala trafiksäkerhetsarbetet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Vägverket får i
uppdrag att följa upp det försök som planeras i Göteborg
att låta gatukontoret bära vårdkostnaden för trafikolyckor,
och föreslå hur en motsvarande reform skulle gå till på orter
där trafik och sjukvård har olika huvudman,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en nollpromillegräns i
trafiken.

Stockholm den 21 januari 1994

Alwa Wennerlund (kds)