Trängselavgifter i Stockholm

Motion 2002/03:T426 av Anna Lilliehöök (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försök med trängselavgifter inte bör genomföras i Stockholmsregionen.

Motivering

Stockholm, vår huvudstad, har en stor tillgång i sitt vackra läge på många öar i vattnen där Saltsjön övergår i Mälaren. Detta läge skapar samtidigt svårigheter när man behöver ta sig mellan olika platser eller från norra till södra delarna. En av anledningarna att staden tillkom på denna plats för 750 år sedan var väl just att det inte var så lätt att ta sig förbi Gamla stan. Det gick bra att kontrollera vem som kom eller reste bort. Det gick lätt att ta ut tullar.

Nu har det inte byggts så många vägar och broar så det är än i dag svårt att resa mellan de olika delarna av vår huvudstad. Det är fortfarande lätt att ta ut tullar. Regeringen har nu gett direktiv till ledningen i Stockholms stad att sända en begäran till staten att den skall ta ut en specialskatt på stockholmare och Stockholmsresenärer som reser genom staden. Specialskatten kallas ibland för tullar men nu för trängselavgift. Med modern teknik behöver skatten inte vara en tull utan man kan via satellit följa den resande och hans fordon och ta ut skatten efter hur han har rest.

Huvudstadsregionen är som alla storstäder ett komplicerat nätverk. Alla som bor där och de som är på besök är beroende av goda kommunikationer för att komma till sina arbeten, komma till möten, åka hem, hämta barn och alla andra ärenden det dagliga livet i en storstad kräver. Resor är så värdefulla och nödvändiga att man är beredd att stå i köer för att komma dit man skall. De flesta är säkert också beredda att betala en slant för att kunna fullborda sin resa om någon skulle kräva det. Särskilt som det fortfarande inte finns särskilt många sätt att ta sig förbi den centrala staden och det inte går att undgå skatten genom att ta andra vägar. För trafikanten blir det en situation som liknar utpressning, vilket förstärks av att de flesta projekt för nya vägar runt Stockholm dessutom har lagts på is.

Trängselavgifterna blir en extraskatt för de stockholmare som behöver åka genom den centrala staden. Skatten blir ytterligare en pålaga efter det att kommunalskatterna höjs med kanske 5 000 eller 10 000 kronor för hushållet, boendeskatterna har höjts med kanske lika mycket och energiskatten höjts med ytterligare någon eller kanske till och med några tusen kronor. Inkomst efter skatt minskas ytterligare i ett läge när konjunkturen viker och alltfler stockholmare riskerar att stå utan arbete.

De som har minst pengar att röra sig med kanske inte har råd och väljer att inte göra sina resor. När rörligheten begränsas minskar aktiviteten. Det börjar med att man ställer in möten som inte är mycket viktiga och hoppar över de ärenden som inte är så angelägna. I nästa steg kanske man inte byter till det jobb man kunde ha fått på andra sidan av staden och man tackar nej också till viktigare möten som kräver resa genom centrala staden. Det blir nog lite lugnare i innerstaden. Vissa kanske till och med tycker att det är bra att inte så många åker in till staden. Om avgifterna sätts tillräckligt högt kan innerstaden bli som Singapore med färre men blänkande nya och dyra bilar.

Vare sig trängselavgifterna leder till dyrare eller färre resor blir det olyckliga och dyrbara konsekvenser. Stockholmsregionens rörlighet begränsas och tillväxten hämmas. Det är en kostsam risk att experimentera med trängselavgifter just i huvudstadsregionen som utgör en så stor del av landets ekonomi. Landet befinner sig tyvärr i en ekonomisk nedgång som slagit mer mot Stockholmsområdet än resten av landet. Om experiment och försök med trängselavgifter prompt skall genomföras så bör det åtminstone inte ske i Stockholmsregionen.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 23 oktober 2002

Anna Lilliehöök (m)