Transportstöd för återvinningsglas

Motion 1988/89:T903 av Gudrun Norberg (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: T903

av Gudrun Norberg (fp)
Transportstöd för återvinningsglas

i

Svensk glasåtervinning har funnits sedan 1983. Sveriges och Nordens enda
glasåtervinningsindustri är belägen vid Hammars glasbruk i Örebro län.
Där återvinns cirka 50000 ton glas per år. För varje ton glas som återanvänds
sparar vi inhemska och importerade råvaror som sand, soda och
kalk.

Svensk Glasåtervinning AB är ett ungt foretag och hela systemet att
återanvända glasförpackningar som inte är pantbelagda alltså returglas
är också en ganska ovan metod. Det tar sin tid att inarbeta hos allmänheten
att insamling av förbrukat glas måste till om återvinningen skall
fungera.

Det samarbete som sker mellan ett stort antal kommuner och Svensk
Glasåtervinning AB med utplacering av s. k. igloos börjar efterhand få allt
större effekt. Nästa steg är att få till stånd färgseparering. Naturvårdsverket
har sagt att det skulle få mycket stor betydelse för glasåtervinningen om
man i insamlingen separerade ofärgat och färgat glas.

1 nuläget produceras vid de båda svenska glasbruken i Hammar och
Limmared cirka 75000 ton ofärgade och cirka 45 000 ton färgade glasförpackningar.
Vid grön glasproduktion använder glasbruken i dag cirka 90%
glasskärv och cirka 10% primärråvara. Inblandningen av ofärgad skärv är
endast cirka 15%. För att nå bättre balans mellan glasinsamling och
produktion måste en ökad färgseparation komma till stånd.

Detta kräver mycket information till konsumenterna och komplicerar
insamlandet liksom transporterna. Men den frågan går att lösa.

Ekonomin är emellertid avgörande om effektiv glasåtervinning skall
kunna ske. Från såväl ekonomisk som närings- och miljösynpunkt skall
naturligtvis hela Sverige deltaga i glasåtervinning. Återvinning norr om
Sundsvall/Kramfors har hittills försvårats av transportekonomiska skäl
vilket missgynnar de norrlandskommuner som vill starta glasåtervinning.

Transportstöd utgår nämligen inte, därför att återvinningsglas tillhör
varugruppen skrot och avfall. Det är emellertid ytterst tveksamt om glas
som skall användas som råvara vid nyproduktion skall betecknas som
avfall.

Kommunikationsdepartementet har tidigare uppmärksammats på problemet,
men någon ändring har inte skett. Även miljö- och energiministern
har lovat att se över möjligheterna, dock utan resultat.

Hemställan Mot. 1988/89

T903

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att Transportrådet får i uppdrag
att ändra varugrupperingen för återvinningsglas så att transportstöd
kan erhållas för glastransporterna från Norrland.

Stockholm den 12 januari 1989
Gudrun Norberg (fp)

6