Treårig tandhygienistutbildningen

Motion 2013/14:So230 av Monica Green (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tandhygienistutbildningen bör bli en treårig utbildning.

Motivering

En betydande majoritet av de patienter som regelbundet undersöks har en god tandhälsa. Det är då ett bra resursutnyttjande att dessa patienter undersöks av en tandhygienist. Det frigör också tandläkartid som kan utnyttjas till vårdinsatser där tandläkarens kompetens är helt oumbärlig och för utveckling av verksamheten. Om denna arbetsfördelning, som innebär ett ökat ansvarstagande för tandhygienisten, ska vara optimal krävs en treårig utbildning för tandhygienisterna.

Tandhygienistens roll i frisktandvård är allt viktigare. I frisktandvårdskonceptet ingår mer förebyggande insatser. I dagsläget har mer än 500 000 kunder tecknat avtal om frisktandvård.

Andra skäl är behovet av bättre omhändertagande av barn och ungdomar samt av äldre. Här förekommer ofta krävande patientgrupper. Inom just dessa områden fördjupas kunskaperna i den treåriga utbildningen till tandhygienist. Dessa kompetenser är helt nödvändiga om Folktandvårdens uppdrag ska kunna genomföras på ett effektivt och kvalitetssäkrat sätt. Rent generellt medför den treåriga utbildningen också att tandhygienisterna får ett mer vetenskapligt förhållningssätt, en förutsättning för att kunna bedriva en evidensbaserad vård.

Folktandvården har ett stort ansvar vad gäller medverkan i forskning, utveckling och utbildning. Detta ansvar omfattar naturligtvis även tandhygienistens område. Det är av stor vikt att tandhygienister kan medverka i sådant arbete. Den treåriga utbildningen förbereder tandhygienisten för detta. Det finns även behov av tandhygienister med magister- och masterexamen inom tandvården. För studier på den nivån är den treåriga utbildningen en nödvändig förutsättning för antagning.

Jämfört med tandläkarutbildningen är tandhygienistutbildningen mer inriktad på beteendevetenskap och samhällsorientering. Nationella riktlinjer för vuxentandvård anger behov av ökad kunskap inom beteendevetenskap för att bättre stödja patientens egenvård. Sveriges Folktandvårdsförening anser att vid en treårig utbildning finns möjlighet att prioritera så att en fördjupad utbildning i beteendevetenskap ingår.

Det tredje året möjliggör inte bara ökad teoretisk kunskap utan skapar också utrymme för mer praktik inom alla de områden som tandhygienisterna förväntas utföra när de lämnar utbildningen. Detta skulle minska Folktandvårdens och privattandvårdens kostnader för praktisk handledning det första året.

Det är förvånande och beklagligt att tandhygienistutbildningen inte redan är treårig. Det finns inga andra legitimationsutbildningar i Sverige som är tvååriga. Inom hälso- och sjukvården finns många liknande exempel på rollfördelning mellan olika personalkategorier. Samtliga så kallade medellånga vårdutbildningar omfattar dock minst tre år.

Stockholm den 20 september 2013

Monica Green (S)