Trossamfundens åtaganden

Motion 2007/08:Kr212 av Siv Holma m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen nu bör redovisa utvärderingen av hur 3 § i lagen om stöd till trossamfund tillämpas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att JämO, HomO och/eller DO på regeringens uppdrag bör granska de trossamfund som erhåller statsbidrag utifrån respektive ombudsmans ansvarsområde.

3. Riksdagen beslutar att omprioritera 10 miljoner kronor från anslag 28:38 Stöd till trossamfund för att täcka andra kostnader inom utgiftsområdet.

2Motivering

Den 4 oktober 2005 antog Europarådets parlamentariska församling resolution 1464 om kvinnor och religion i Europa. Resolutionen slår fast att religionerna har en stark inverkan på samhället och att det sällan gynnar kvinnor: Tvärtom: medan de flesta Världsreligioner lär att kvinnor och män är lika inför guden, tilldelas de olika roller och maktpositioner i jordelivet. Resultatet är fortgående kränkningar av kvinnors rättigheter, från könsstympning och tvångsäktenskap till stereotypa könsroller som begränsar kvinnors möjligheter att träffa egna livsval. Så skriver avgående JämO Claes Borgström i Ordfront Magasin juli/augusti 2007.

Förutsättningarna för att ett trossamfund ska få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft (lagen om stöd till trossamfund, 3 §). Ett drygt tjugotal samfund är registrerade som statsbidragsberättigade. Till dessa hör inte Svenska kyrkan, eftersom denna fortfarande har speciella privilegier.

Vänsterpartiet har i upprepade motioner föreslagit att dessa speciella förmåner för Svenska Kyrkan ska tas bort, eftersom statskyrkan i övrigt är avskaffad.

Vänsterpartiet har också motionerat om att staten i framtiden bör jämställa religiösa föreningar med andra privata föreningar också vad gäller sättet att finansiera verksamheten.

Vi har dessutom ett flertal gånger tagit upp frågan om de religiösa samfundens sätt att uppfylla respektive inte uppfylla åtagandet att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Såväl när det gäller kristna som andra samfund har det visat sig att det förekommer att man inte efterlever den del av värdegrunden som gäller exempelvis barnaga, synen på kvinnor och män eller på homo- och bisexuella och transpersoner.

Vi är inom Vänsterpartiet väl medvetna om trossamfundens betydelse för stora delar av landets befolkning, såväl kvinnor som män, och vi står givetvis bakom den religionsfrihet som är en av vårt samhälles grundläggande värden.

Religionsfriheten, sådan den definieras i artikel 18 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, syftade ursprungligen till att försvara den enskildes rätt att utöva sin tro mot statliga ingrepp. Det är också den innebörd som begreppet ges i den svenska grundlagen, rätten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion..

Även de religiösa samfunden måste följa samhällets regelverk. Vi ser det också som väsentligt att samtliga anslag inom utgiftsområdet vägs mot varandra med hänsyn till den nytta de tillför samhället och de människor som de berör.

I maj 2002 anförde dåvarande kulturministern att problemen inom trossamfunden skulle åtgärdas i en fortlöpande, generell dialog med trossamfunden. I utskottsbehandlingen av vår motion från hösten 2005, Anslag till trossamfunden (K437), sades att regeringen hade för avsikt att under våren 2006 besluta om en översyn som bl.a. skulle omfatta formerna för stödet till trossamfund och sammansättningen av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) som är en statlig myndighet. Utskottet ansåg att det kunde finnas anledning att se över reglerna och välkomnade den av regeringen aviserade översynen. Vid kontakt med departementet strax före midsommar 2006 framgick att direktiv och utredare ännu inte var klara. I kulturutskottets betänkande 2006/07: KrU11 konstateras att SST i regleringsbrev för 2007 fått i uppdrag att särskilt redovisa i vilken utsträckning statsbidragen till trossamfunden uppfyller det mål och de villkor som ställs upp för statens stöd till trossamfund.

Vänsterpartiet förväntar sig att den nya regeringen nu redovisar utvärderingen av hur 3 § i lagen om stöd till trossamfund tillämpas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt budgetförslaget för 2008 går drygt 50 miljoner kronor till stöd till trossamfunden och ytterligare 4,7 miljoner till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Enligt regeringens analys (sid 40, BP08, Uo17) används statens stöd till trossamfunden i enlighet med målet för stödet.

Av propositionen framgår i övrigt att SST år 2005 startade ett projekt för att belysa frågor kring statens stöd till trossamfunden och vilka villkor som bör vara förknippade med detta stöd, främst samhällets grundläggande värderingar, och att det projektet avrapporterades våren 2006 i skriften Samfunden och bidragen. Det rörde sig om uppsatser av olika forskare, och arbetet har bedrivits i samverkan mellan SST och Sveriges Kristna Råd, skriften av SST har presenterats vid olika sammankomster och projektet har rönt speciell uppmärksamhet i flera av de trossamfund som främst betjänar till Sverige invandrade personer. I juli 2005 (2006? Feltryck i propositionen?) fick SST regeringens uppdrag att fortsätta dialogen med trossamfunden. Resurserna har i första hand använts till att stärka och utvidga det påbörjade projektet och uppdraget avrapporterades i december 2006. Regeringen hänvisar i budgetpropositionen även till det Råd för kontakt med trossamfunden som inrättades år 2000 och som vid sina sammanträden under året tagit upp frågor om bl.a. värderingar och värdegrund samt samfundens ungdomsverksamhet.

Vi kan från Vänsterpartiets sida inte se att det ovan beskrivna ger en betryggande bild av hur trossamfunden i sina respektive verksamheter bidrar till att upprätthålla och stärka de värderingar som samhället vilar på.

Vänsterpartiet menar att om stöd endast skulle betalas ut till de organisationer som verkligen uppfyller kraven, skulle mycket pengar kunna frigöras till annan verksamhet inom kulturområdet.

Avgående JämO skriver i augusti 2007 att han ångrar att han inte granskat de religiösa samfunden – frikyrkliga, katolska, muslimska, judiska och andra – för att tillse att de lever upp till jämställdhetslagens krav. Han hoppas nu att hans efterträdare ska göra det.

Vänsterpartiet menar att JämO, HomO och/eller DO bör få regeringens uppdrag att granska de trossamfund som erhåller statsbidrag utifrån respektive ombudsmans ansvarsområde. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser också (vilket även framgår av vår budgetmotion 2007/08:Kr279 för utskottsområde 17) att 10 miljoner kronor bör omprioriteras från anslag 28:38 Stöd till trossamfund för att täcka andra kostnader inom utgiftsområdet. Detta bör riksdagen besluta.

Stockholm den 30 september 2007
Siv Holma (v)
Torbjörn Björlund (v)	Rossana Dinamarca (v)
Egon Frid (v)	Elina Linna (v)
Eva Olofsson (v)	LiseLotte Olsson (v)