Turism och rekreation

Motion 1989/90:Kr525 av Jan Hyttring m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Kr525

av Jan Hyttring m.fl. (c)
Turism och rekreation

Fritid, rekreation och resor hör till det som ger människor avkoppling, omväxling,
upplevelser och som medverkar till att göra livet rikare.

Turismens stora betydelse för såväl livskvalitet som för ekonomi och sysselsättning
är idag vedertagen. Turismen utgör också en viktig del av den
expanderande tjänstesektorn. Andelen av BNP i Sverige uppgår till drygt 3
%, medan motsvarande andel för t.ex. Österrike redan 1985 var 7,7 %. Trots
ökade ansträngningar för att marknadsföra Sverige som ett bra turistland
kan vi konstatera att andelen utlandsbesökare inte ökat i den omfattning
som är nödvändigt för att minska det negativa turistnettot i resevaluta. Samtidigt
har vi svenskar i ökad omfattning rest utomlands, varför resevalutanettot
har utvecklats på ett synnerligen negativt sätt. Underskottet var 1986 ca
9 miljarder kronor och har sedan utvecklats till att vara 16,3 miljarder 1989.
Prognoser visar att det negativa nettot sannolikt har passerat 18 miljarder
kronor under 1990, vilket tyvärr är en fördubbling jämfört med 1986. Det är
således en mycket snabb negativ utveckling som måste brytas med mycket
kraftfulla åtgärder i utvecklingsarbete och ökad marknadsföring.

Turismen är sysselsättningsintensiv och har en bättre regional spridning än
de flesta andra näringar. Totalt består besöksnäringen i Sverige av närmare
21 000 företag, som skapar sysselsättning motsvarande ca 115 000 årsverken.
Omsättningen beräknas uppgå till ca 45 miljarder kronor. Detta förhållande
gör turismen särskild värdefull ur samhällsekonomisk synvinkel. Turismen
är kanske den näring som har lägsta andelen av insatsvaror som behöver importeras,
varför den största delen är inkomster som stannar i landet. Förädlingsvärdet
kan uppskattas till drygt 20 miljarder kronor. Inkluderas alla typer
av konsumtion i samband med turism kan totalomsättningen i Sverige
beräknas till i storleksordningen 85 miljarder kronor.

Anslagsframställan

Sveriges Turistråd har för nästkommande budgetår hemställt om ett anslag
av 158,4 milj. kr. Vidare föreslår turistrådet att ett särskilt investeringsanslag
om 40 miljoner kr inrättas för att finansiera angelägna anläggningsbehov.

Centern föreslår att Turistrådet erhåller ett anslag på 133 milj. kr.

Det särskilda investeringsanslaget som Turistrådet begärt bör riksdagen
enligt centerns mening ta ställning till i samband med att den regionalpolitiska
propositionen behandlas under våren 1990.

Den av centern föreslagna anslagsramen innebär att Sveriges Turistråd utöver
basförslaget erhåller 9 185 000 kr., som enligt vår åsikt skall användas
som utökade operativa medel för ökad marknadsföring av Sverige på de viktiga
exportmarknaderna.

Primära rekreationsområden

De riktlinjer som riksdagen angav 1975 innebär att allmänna medel för turism
och rekreation skall användas på ett sådant sätt att en bred allmänhet
kan utnyttja de anläggningar och områden som byggs ut med allmänt stöd.
Vidare angavs att den framtida utbyggnaden för turism och rekreation borde
ske genom samordnade åtgärder i 25 s.k. primära rekreationsområden.

Genom regeringsbeslut fick rekreationsberedningen i uppdrag att initiera
och ge råd och vägledning för arbetet med utvecklingsprogram i de 25 primära
rekreationsområdena. I samtliga primära rekreationsområden finns nu
planer som skall tillgodose riksintressen, men planerna kan inte förverkligas
eftersom ett genomförande av dem förutsätter statliga bidrag i en omfattning
som ej är möjlig.

Planeringen startades med förespeglingar om statliga medel vid förverkligandet.
Dessa planer saknar nu i flera avseenden aktualitet och kan komma
att utgöra hinder för annan näringslivsutveckling, varför begreppet primära
rekreationsområden nu bör avskaffas och ge utrymme för mer realistisk
kommunal planering för turism och friluftsliv. Alla kommuner inser betydelsen
av att planera för detta behov.

SIND:s branschstudie och Sveriges Turistråds strukturplan

SIND:s branschstudie och Sveriges Turistråds strukturplan rekommenderar
endast turistiska satsningar på några få orter och regioner i landet. I Turistrådets
branschstudie uttrycks detta genom angivande av 3 prioriterade geografiska
områden. I båda dokumenten är koncentration ett genomgående tema.
Genom flera marknadsundersökningar har man funnit att naturupplevelser
av olika slag har dragningskraft på utländska turister. Det finns således förutsättningar
för fler orter och regioner att utvecklas turistiskt än de som beskrivs
i rubricerade dokument. I centern anser vi därför att branschstudien
och strukturplanens förslag såväl turistiskt som regionalpolitisk! innebär en
olycklig koncentration av satsningar som inte ger andra orter och regioner
möjlighet till positiv utveckling.

I den strukturplan som Sveriges Turistråd skall presentera inför kommande
treårsbudgetering med start budgetåret 1991/92 måste större hänsyn
tas till olika regioners behov av och förutsättningar för turistisk utveckling.

Under våren 1990 kommer riksdagen att fatta beslut om regionalpolitiken,
vilket också måste inarbetas i kommande strukturplan.

Prisbilligt semesterboende

Centern anser det nödvändigt att öka kapaciteten av det prisbilliga boendet.
Ett prisbilligt boende ökar möjligheterna för svenska barnfamiljer att semestra
i vårt eget land, samtidigt som det stärker vår konkurrensförmåga

Mot. 1989/90

Kr525

6

som turistland. Billigt boende förutom camping, är att bo i privata fritidshus.
Fler privata fritidshus skulle kunna användas för turistboende. År 1987 fanns
det drygt 625 000 fritidshus i vårt land. Det totala taxeringsvärdet uppgick
samma år till omkring 55 miljarder kronor, dvs i genomsnitt 88 000 kr. per
fritidshus. Många av landets mest attraktiva turistregioner har en bäddkapacitet
i fritidshus som ligger väsentligt över riksgenomsnittet. Knappt 9 % av
de kommersiella övernattningarna sker i andra hand hyrda fritidsbostäder.
Genom olika åtgärder bör samhället stimulera fritidshusägarna till ökad uthyrning
och centern föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag
att framlägga förslag till stimulansåtgärder.

Semesterboende på landet

Äldre bostadshus på landsbygden som ej används som permanentbostad bör
kunna rustas upp och användas för turistboende om fördelaktiga lån beviljas
för detta ändamål. Ett villkor för sådana lån skulle vara att ägaren genom
kontrakt med regionalt turistorgan upplåter huset för uthyrning under 5 år.

Det lilla utbud av semester på lantbruk som finns är synnerligen attraktivt.
Genom olika åtgärder bör stimulans ges för en ökning av detta utbud. Idag
är endast mellan 70 och 80 av Sveriges 100 000 bondgårdar sysselsatta med
någon form av turism. Landsbygdsturism skulle verkligen kunna bli en ny
profil för vårt land. Det skulle bli en näringsutveckling för landsbygden som
skulle göra att befolkningen får ökad inkomst och sysselsättning av turismen
samtidigt som besökaren skulle få nya upplevelser i form av t ex vävning,
hemslöjd, jakt och fiske. Sverige har en relativt kort semestersäsong, vilket
gör många turisminvesteringar olönsamma. Ett ökat aktivitetsutbud på
landsbygden skulle förlänga turistsäsongen på ett för näringen positivt sätt.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag framlägga förslag till stimulansåtgärder
för att öka semesterboendet och upplevelseaktiviteter på landsbygden.

Skatteomläggningens effekter på turismen

Sedan några år tillbaka gäller ett skattefritt belopp på 8 000 kronor för uthyrning
av privata fritidshus. Enligt kommittén för reformerad inkomstbeskattning
föreslås detta belopp sänkt till 4 000 kr. Vidare har en riksdagsmajoritet
under hösten 1989 beslutat införa den högre momsen på restaurang- och hotelltjänster
samt energi. Det sistnämnda påverkar turistens resekostnader
högst väsentligt genom att hela 77 % av resorna företas med bil. Stugbyarna,
som tidigare haft reducerad moms, har nu från årsskiftet drabbats av den
högre momsen, vilket lett till stora administrativa och ekonomiska problem
eftersom stugorna i stor utsträckning har förtidsbetalats på en del av hyresbeloppet
vid bokningen. När slutlig betalning göres skall full moms debiteras
och det leder till ökat pris för kunden om inte bokningsorganen lyckats betala
hela stughyran före årsskiftet. Den förtida betalningen leder till att förmedlingsorgan
fått likviditetsproblem. Enligt nu liggande förslag kommer
dessutom de regionala bokningsorganen att bli momspliktiga 1991, vilket gör
att kostnaderna för semesterboendet beräknas stiga med mellan 8 och 9 %.

Den nu delvis genomförda och kommande aviserade skatteomlägg

Mot. 1989/90

Kr525

7

ningen kommer att hota de framsteg som svensk turism gjort i utlandet genom
betydande ekonomiska insatser under många år. Både svensk och i synnerhet
utländsk turism är av stor regional betydelse. Medan andelen utländska
gästnätter för riket som helhet ligger på 22 % utgör den t ex i Värmlands
län 35 %, i Västerbottens län 33 % och i Norrbottens län 31 %. En stor
del av dessa gästnätter kommer från våra nordiska grannländer. Den kraftiga
relativprisförsämringen i förhållande till våra grannländer och världen för
övrigt som genomfört och aviserat skatteförslag innebär kommer således att
ge upphov till mycket stora problem i Sveriges från balanssynpunkt mest utsatta
regioner.

Centern yrkar därför på att besluten och höjd moms på restaurang- och
hotelltjänster samt införande av moms på energi upphävs och att stor hänsyn
tas till turismens utvecklingsmöjligheter vid det framtida skattesystemets utformning.

Allemansrätten

I flera av våra populära naturturismområden förekommer skadegörelse och
dålig respekt för den unika allemansrätten. Många utländska reseföretag anordnar
själva resor till Sverige där deltagarna på egen hand upplever vår natur.
Allt för ofta saknar våra gäster upplysningar om vad som är tillåtet inom
ramen för allemansrätten. Det är därför angeläget att utländska besökare
informeras redan i sitt hemland om de regler som gäller och som vi svenskar
själva har att ta hänsyn till. Sveriges Turistråd och våra ambassader bör förstärka
informationsinsatserna.

Övriga turismfrämjande åtgärder

Möjligheterna att upprätthålla en levande landsbygd är av yttersta vikt för
turismen. Med en levande landsbygd avser vi i centern en bygd som inte är
utarmad på människor och där det finns olika möjligheter till försörjning.
Den åker- och ängsmark som finns idag får inte förskogas och tränga ihop
landskapet så att otrivsel i miljön uppstår.

Turistnäringen är till största delen en småföretagarverksamhet, som
mycket väl kan kombineras med annat arbete. Det är därför av yttersta vikt
att samhället underlättar för kombinationssysselsättningar och inte genom
restriktiva bestämmelser för bl.a. byggande, försvårar inkomstbringande
kombinationer.

Service som normalt utförs av heltidsanställd personal hos kommun och
landsting kan med fördel uppdras att utföras av annan person som kan behöva
sådan inkomstmöjlighet som tillskott för sin egen verksamhet.

Goda, allmänna kommunikationer underlättar för turister att komma till
områden som ger miljömässig god avkoppling och rekreation.

Spridning av semester kan göra det lättare för turisten att få god service
och få tillgång till attraktiva områden som idag är överbefolkade under en
kort period.

Mot. 1989/90

Kr525

8

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till B 6 Stöd till turism och rekreation anvisar
10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
133 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar avskaffa begreppet primära rekreationsområden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionalpolitiska
frågor skall prioriteras vid Sveriges turistråds arbete med
kommande strukturplan i anslutning till treårsbudgeten för budgetåren
1991/921994/95, i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till stimulansåtgärder
för prisbilligt semesterboende i enlighet med vad som anförts i motionen,

[att riksdagen beslutar upphäva beslutet om höjd moms på restaurang-
och hotelltjänster,1]

[att riksdagen beslutar upphäva beslutet om införande av moms
på energi,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
kommande skattebeslutet skall ta stor hänsyn till turismens
utvecklingsmöjligheter,1)

5. att riksdagen hos regeringen begär att en brett upplagd informationskampanj
utomlands genomförs om gällande bestämmelser för
svensk allemansrätt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande turistfrämjande åtgärder.

Stockholm den 25 januari 1990

Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c) Larz Johansson (c)

Marianne Andersson (c) Pär Granstedt (c)

Mot. 1989/90

Kr525

11989/90:Sk696

9