Turismen i Bohuslän, m.m.

Motion 1989/90:Kr523 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Kr523

av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp)
Turismen i Bohuslän, m.m.

För Bohuslän är turismen av mycket stor betydele. Färska utredningar visar
att näringen ger över 3 000 heltidsarbeten. Skatteintäkterna i Bohuslän
skulle behöva öka med minst 1,2 miljarder kronor om turisterna uteblev. Enligt
vedertagen definition av turist gjordes 1988 närmare 3 milj. turistbesök
i länet, varav 800 000 bodde på hotell, vandrarhem, campingplatser, båtar
eller hos släktingar. Dessa 3 miljoner besökare spenderade 1,9 miljarder
kronor i området. Utan sommarens försäljningstopp skulle ett femtiotal
mindre livsmedelsbutiker i norra Bohuslän bli olönsamma och tvingas
stänga. Eller uttryckt på ett annat sätt: utan turism skulle 1 700 jobb försvinna
bara från de sex nordligaste kommunerna i länet! De flesta av dessa
siffror är hämtade från undersökningen "Turismen i Bohuslän, som genomfördes
sommaren 1988 på uppdrag av Bohusläns samarbetskommitté (BOSAM)
och BohusTurist.

För Sverige i sin helhet är det synnerligen önskvärt att vår inhemska turistnäring
växer till, och kan erbjuda alternativ till utlandsvistelse. För Bohusläns
del kan konstateras en stadig tillväxt av turismen, bl.a. uttryckt i att antalet
årsverken i flera kommuner fördubblats sedan den förra mätningen år
1982.

Finns det då inga orosmoln eller hinder för en fortsatt positiv utveckling?
Enligt den utredning som åberopats finns det frågetecken och hinder och alla
möjligheter är inte tillvaratagna. Som hinder för utvecklingen åberopas undermåliga
vägnät och bristande komfort på järnvägslinjerna. Europaväg 6,
som skall ses som den kontinentled den är, räknade under juli 1989 in
583 000 personbilar, som passerade Svinesundsbron! Kravet på motorväg är
inte minst med dessa siffror som bakgrund, väl motiverat. Gränskommittén,
som är ett samarbetsorgan för Bohuslän och Östfolds fylke, säger i en skrivelse
till över 20 kommuner att de bristande resurserna till förbättrade transportvägar
mellan Göteborg och Oslo kan leda till att företag flyr området
och att över 100 milj. kr. försvinner med en vikande turism. En minskning
av turismen i Bohuslän med 10 % leder enligt Gränskommittén till att omsättningen
minskar med 130 milj. kr., vilket motsvarar mellan 150 och 200
arbetstillfällen.

En annan aspekt på turismen som näringsgren är att den inte alltid behandlas
som just näringsgren, den tas inte riktigt på allvar. Det kan innebära
att amorteringstiden blir kort för lån till projekt och investeringar. Blev låne

möjligheterna bättre skulle Bohuslän få tillbaka en del av den miljard kronor
man nu ger staten i skatteintäkter.

Ett av de mer signifikanta hindren för ökning av turismen är problemet
med dricksvattnet och VA-problemen överhuvudtaget. Flera kommuner har
idag tvingats till överdimensionerade anläggningar, för att t.ex. klara vattenåtgången
under sommarmånaderna. Blir det torksommar kan läget bli kritiskt.

Extra kostnader blir det också för att hålla vägar, hamnar, parkeringsplatser
och mötesplatser i gott skick, vilket också i de flesta fall sker utan statligt
stöd.

På ett annat område, utbildningens, kan utvecklingen styras positivt eller
negativt för turismen. Negativt är i stort sett lika med att inget görs. En turismhögskola
behövs på västkusten! Idag finns utbildningen i Östersund och
Kalmar. Vi skulle se Uddevalla som en lämplig högskoleort i ämnet turism.
I Uddevalla finns också rikskansliet för Sveriges Campingvärdars Riksförbund,
BohusTurist och BOSAM liksom påbyggnadsutbildningen för turism
och reseliv. Ett turistiskt dokumentations- och informationscenter bör också
förläggas till området, lämpligen i samverkan med Bohusläns Museum.
Centrets uppgifter är att samla aktuell kunskap med anknytning till turismen.
Centret skall kunna stimulera till både nytänkande och ökad verksamhet
inom näringen.

En högskola i linjen turism och ett informationscenter, placerade i Uddevalla,
är att ge landskapet något igen för skatteintäkter staten får genom turismen,
men också som en ersättning för att den fysiska riksplanen i flera fall
omöjliggjort för kommunerna att nyttiggöra sig kustlägen och djuphamnar.

Genom den senaste tidens händelser med arbetsmarknadspolitisk bakgrund
drabbas ånyo Uddevalla av friställningar. En satsning på utbildning
kan omsider ge landskapet och framför allt Uddevalla nya möjligheter inom
de nischer som turism och näringsliv tillsammans skapar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om turismen i Bohuslän,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en linje med inriktning mot turism vid
högskolan i Trollhättan/Uddevalla,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förlägga ett dokumentations- och informationscenter
för turism till Uddevalla eller annan del av länet.

Stockholm den 25 januari 1990

Keuth Skårvik (fp) Leif Olsson (fp)

Mot. 1989/90
Kr523

11989/90:Ub755

3