Turismen

Motion 1988/89:Kr520 av Ingrid Sundberg m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Kr520

av Ingrid Sundberg m.fl. (m)
Turismen

Turismen i världen har genomgått en avsevärd förändring under de senaste
decennierna. Också i vårt land har denna förändring gjort sig märkbar bl.a.
genom en mycket stark ökning av utlandsresandet. Mellan 1975 och 1985
ökade utlandsturismen med mer än 50 procent. Man beräknar att turismutgifterna
år 1995 kommer att utgöra ca 10 procent av världshandeln.

För Sverige är det av största betydelse att vi ökar vår andel av turismen.
Enligt OECD-statistik är Sveriges andel av turisminkomsterna inom
OECD:s ländergrupp 1,5 procent och då svarar OECD-länderna för 80
procent av världsturismen.

Som framförs i årets budgetproposition inbringar det internationella resandet
ca 10 miljarder kronor om året i Sverige medan svenska turister
spenderar 20 miljarder kr. utomlands. En ökning av turismen till vårt land
får positiva effekter såväl på bytesbalansen som sysselsättningen. Det är
också viktigt att vi genom olika åtgärder bidrar till att skapa förutsättningar
för en ökning av den inhemska turismen utan att därmed räkna med att
utlandsturismen skall minska.

Sverige har goda förutsättningar att bli ett attraktivt turistland. Vår goda
tillgång på vacker natur och vildmark tillsammans med rika möjligheter att
utnyttja allemansrätten ger unika förutsättningar till en turism, som vid
internationella jämförelser kommer att bli alltmer eftertraktad. Det är
därför viktigt att vi inte med onödiga regler och bristande oförmåga att
komma till rätta med hinder för en utveckling av turismen förhindrar att vi
kan tillgodogöra oss en ökad andel av den växande turismen.

Moderata samlingspartiet har flera gånger påpekat betydelsen av att olika
statliga insatser, som görs för främjande av turismen, bör vara av generell
karaktär. Sådana åtgärder bidrar till att förbättra möjligheterna för breda
folkgrupper till turism och rekreation på fritiden. Ett exempel på sådana
generella åtgärder är den satsning som görs på marknadsföring av vårt land
som turistmål.

Generella åtgärder kan emellertid behöva kompletteras med specialinsatser
när det gäller att komma till rätta med konkreta hinder för en expansion
av turistnäringen.

Turistrådet har i sin strukturplan för turism och rekreation 1987 lagt fram
förslag till åtgärder för att öka turismen i vårt land. Strukturplanen har
emellertid i ytterst ringa grad tagit upp de hinder som föreligger för att
önskemålet skall realiseras.

Bland sådana hinder för en ökning av den utländska turismen till vårt
land kan märkas:

- vi utgör ett litet språkområde,

- vårt höga kostnadsläge,

- vår alkohollagstiftning,

- vår korta turistsäsong,

- frånvaron av fast förbindelse med Europa i övrigt,

- förbudet mot chartertrafik till vårt land, /

- bristande kommunalt samarbete inom turismen,

- kortare öppethållande av kulturinstitutioner på sommaren.

Vissa av dessa hinder kan vi inte avlägsna medan andra kan påverkas genom
åtgärer av olika slag.

Tillstånd till chartertrafik

Den snabba ökningen av turismen har medfört att människor blivit resvana.
Även i sådana fall inser många dock fördelen med att köpa s.k. färdiga resor
genom den ökade bekvämlighet och oftast lägre priser som erbjuds genom
resepaket. Än mer framträdande är efterfrågan på paketresor för nya turistgrupper
och alldeles särskilt då de som skall resa till ett land med ett för
dem främmande språk.

Enligt vår bedömning är det av avgörande betydelse för att utveckla den
utländska turismen till vårt land, att tillstånd ges för charterflyg till svenska
flygplatser. Sådana tillstånd bör inte begränsas till flygplatser, där tullverket
har personal. Möjligheter måste skapas att anordna tullbehandling under
turistsäsong vid de flygplatser som särskilt kan komma i fråga vid ett
charterresande till vårt land.

Riksdagen bör av regeringen begära förslag om beviljande av tillstånd till
chartertrafik till svenska flygplatser. Förslag bör därvid framläggas om
temporär tullbehandling vid aktuella flygplatser.

Turismen i Europasamarbetet

EG saknar formellt en enhetlig turistpolitik. Rådets resolution av den 10
april 1984 understryker emellertid behovet av samråd i turistfrågor mellan
medlemsländerna och EG-kommissionen. 1986 fattade rådet beslut om att
under kommissionen upprätta en särskild rådgivande kommitté för turistfrågor.
Två rekommendationer avgavs, dels om enhetlig symbolmärkning,
dels om brandsäkerhet på hotell. Arbetet fortskrider och det är viktigt att
Sverige också på detta område inriktar sina åtgärder mot överenstämmelse
med beslut fattade av kommissionen.

Flera av delmålen för den inre marknaden har stor betydelse för utvecklingen
av en gemensam turistpolitik, t.ex. fri gränspassage, harmoniserad
transportpolitik, skatteregler för resande, temporär införsel av fordon,
offentlig upphandling, ungdomsutbyte, gemensamma regler för kommersiella
agenter, t.ex. resebyråtjänstemän, banktjänster m.m.

Moderata samlingspartiet har i sin partimotion om Europasamarbetet
tagit upp flera av dessa frågor med konkreta krav på harmonisering. Det är
emellertid viktigt att alla frågor som är av betydelse för turismen följs upp så
att hinder för turism till vårt land minimeras. Samarbetet med EG på

Mot. 1988/89

Kr520

14

turistområdet bör inte enbart syfta till att skapa en enhetlig marknad för
utomeuropeisk turism och ett ökat turistresande inom Västeuorpa. Det är
också betydlesefullt att vi aktivt deltar i harmoniseringsarbetet inom EG
genom att på nationellt plan följa upp av kommissionen givna rekommendationer
så att hinder för turism till vårt eget land avvärjs. Detta bör riksdagen
ge regeringen till känna.

Kultur turism?

Turistrådets treåriga marknadsföringsprogram har nu startat. Turistrådets
strategi bygger på insatser inom två huvudområden, kunskap och utveckling.
På utvecklingssidan utgör såväl förbättringar av aktivitetsmål som
förbättrad samverkan mellan olika intressenter angelägna områden enligt
turistrådet.

Vi vill i detta sammanhang beklaga att turistrådet inte starkare belyst
nödvändigheten av att kulturen får en framträdande plats i utvecklingsarbetet.

I många olika sammanhang har framförts kulturens betydelse för en
regions utveckling. På samma sätt som ett väl utvecklat kulturliv med
aktiviteter av olika slag positivt kan bidra till att göra en region attraktiv för
bosättning och företagsetablering kan ett rikt kulturliv bidra till att öka
turismen. Ett tydligt tecken därpå är de effekter på turismen som blivit
följden av inrättandet av musikveckor på olika orter i Sverige.

Vi finner det viktigt att turistrådet i sitt marknadsföringsarbete särskilt
beaktar kulturlivets utveckling i olika regioner.

Detta förutsätter att turistrådet aktivt samarbetar med regioners kulturinstitutioner
och medverkar till att dessa får medverka i planläggning och
genomförande av olika projekt. Detta bör gälla också den del av marknadsutvecklingsprogrammet
som gäller belönings-, konferens- och kongressresandet.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av den stora satsning på marknadsföringsåtgärder som
riksdagen godtagit och som ligger väl i linje med moderaternas värdering av
generella åtgärder, anser vi inte att behov föreligger av nya projekt för
försöksverksamhet. Vi avstyrker därför förslaget att denna verksamhet skall
ökas med 1,2 miljarder kr.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om chartertrafik till Sverige,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om temporär tullbehandling vid flygplatser under
turistsäsong,2]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av att svenska bestämmelser
som rör turismen harmoniseras med EG-kommissionens rekommendationer.

Mot. 1988/89

Kr520

15

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om turistrådets samverkan med regionala kulturinstitutioner,

3. att riksdagen till stöd till turism och rekreaktion för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 114 750 000 kr.

Stockholm den 25 januari 1989
Ingrid Sundberg (m)

Lars Ahlmark (m) Lars Ahlström (m)

Göran Astrand (m) Karin Falkmer (m)

Elisabeth Fleetwood (m)

Mot. 1988/89

Kr520

1 1988/89 :T714

2 1988/89 :Sk692