Turismens betydelse

Motion 2004/05:N212 av Rolf Gunnarsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en satsning på turismen.

Motivering

Vi riksdagsledamöter fick en folder från Svensk Turism. Beskedet löd: "Låt inte Sverige förbli världens bäst bevarade hemlighet."

Jag har, nästan varje år sedan jag kom in i riksdagen år 1994, gjort en motion om turismens betydelse. För mitt hemlän Dalarna är turismen mycket viktig och här finns också stora utvecklingsmöjligheter. Säg bara Sälen och säg bara Idre och folk förknippar dessa orter direkt med turismen. Vi vet att Dalarnas län är det län, storkommunerna undantagna, som har de flesta gästnätterna och omsätter mest med pengar. Alltsåär turismen oerhört viktig för mitt hemlän.

Beskeden från Svensk Turism är klara:

• Turismen i Sverige svarar för 2,6 procent av Sveriges totala BNP.

• Sysselsätter 126.000 personer.

• Omsätter 164 miljarder kronor varav de utländska besökarna svarar för 44 miljarder.

• Genererar 21 miljarder i skatteintäkter varav 7 miljarder är momsintäkter från den konsumtion som utländska besökare svarar för.

Men sedan kommer siffror som bör få oss att fundera:

• Sverige har en låg andel utländska gästnätter (22 procent) jämfört med exempelvis Danmark (56 procent).

• Den svenska statens satsning på marknadsföring av Sverige som turistland uppgår till 10 kronor per innevånare. Siffrorna för övriga nordiska länder uppgår till 30-50 kronor. Nämnas skall att Irland satsar 200 kronor per innevånare.

Det finns alltså, säger dessa siffror, en stor potential för att satsa ännu mera på turismen och därmed skapa ännu flera arbetstillfällen i denna bransch. "Svensk turism går bra" utropar statsrådet Ulrica Messing i en debattartikel i en tidning i Dalarna och låter som att vi nått "all time high" då det gäller att få turisterna till oss.

För att turismen skall öka - i bl a Dalarna - krävs en bra infrastruktur. Vägarnas betydelse är stor. Jag hänvisar i vägdelen till min motion om Dalarnas vägnät, men där finns mycket att göra.

Eftersom jag varje år får årsredovisningen från Idre Fjäll så skall jag också i år ta den som en "måttstock", eller ett exempel, på vad turismen betyder för Dalarna. Och då skall man komma ihåg att Idre Fjäll bara är en del av turistverksamheten.

Det var med inspiration från Siljansbygdens turistinvasioner som Idre Fjäll såg sin chans. Men då satsningen kom på tal fanns det många som kallade det ett "kommunalt vansinne". Det behövdes ju en rad satsningar av kommunen, på vägar, vatten och avlopp.

Om man ser påÄlvdalens kommun såär det ju så att skogsbruket har mekaniserats, vattenkraftsanläggningarna har automatiserats och gruvan har lagts ned.

Idre Fjäll såg snabbt sina möjligheter att ha turister både sommartid och vintertid. 80 procent av gästnätterna i Idre kommer dock till vintertid. Av Idre Fjälls försäljning sker 86 procent (i pengar räknat 167,3 miljoner kronor) vintertid och 14 procent, eller 26 miljoner kronor, sker sommartid.

Man kan läsa i Idre Fjälls årsredovisning att av de 2.900 personer i Älvdalens kommun som var i arbete var det 750 personer som arbetade inom turistsektorn. Det konstateras också helt riktigt att utan turismen skulle den här delen av landet inte ha den samhällsservice som man nu har.

Turismen i hela Särna-Idre-Grövelsjöområdet skapade underlag för 754 årsverken och genererade en omsättning på 621 miljoner kronor. Bara Idre Fjäll skapade 232 årsverken år 2003. Av de anställda är 70,8 procent mantalsskrivna i Älvdalens kommun.

Det noteras också den viktiga siffran att sedan starten för Idre Fjäll (spaden sattes i marken 1967) så har till kommunen betalats in 158 miljoner kronor i skatt. Siffran för år 2003 är 11,8 miljoner kronor. Då det talas om höga sjukskrivningstal och många långtidssjukskrivningar i det svenska samhället noteras i Idre Fjäll endast 3,2 procents frånvaro.

Antalet gästnätter i Dalarnas län - i s k kommersiella bäddar - var år 2003 2,5 miljoner.

Viktiga bitar i turistnäringen är hanteringen av miljöfrågor. Oftast kan det vara en kollisionskurs mellan expansioner och miljötänkande. Men de allra flesta företagen är i dag mycket miljömedvetna och det investeras i bl a bergvärme och värmepumpar, det investeras i avfallshanteringsanläggningar och mycket annat.

Med detta som bakgrund hoppas jag att jag övertygat det utskott som skall behandla denna motion om vikten av turistnäringen och vikten av att ge bra förutsättningar för företagande inom turistnäringen. Bra förutsättningar kan ge många nya arbetstillfällen - särskilt i ett län som har en stor glesbygdsdel.

Stockholm den 8 september 2004

Rolf Gunnarsson (m)