Tydligare regler för LSS och LASS

Motion 2004/05:So473 av Håkan Juholt och Agneta Ringman (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
2004-10-05
Hänvisning
2004-10-14
Bordläggning
2004-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydligare regler för LSS.

2Motivering

Det finns personer som kommit i kläm på grund av att det finns en otydlighet och gråzonsproblematik i regelverket kring LSS. Vad som behövs är ett solidariskt ansvar mellan olika huvudmän för brukarens bästa. Mot bakgrund av LSS intentioner borde detta vara en grundbult för det samhälleliga ansvaret. Samhällsansvaret skall regleras och inte vara så lösligt att misstro och orättvisor permanentas. Brukaren skall stå i centrum och det offentliga samhällets åtagande måste vara att svara för ett fungerande regelverk.

Problematiken handlar i första hand om den återkommande gränsdragningen mellan kommun, landsting, stat samt privata assistansanordnare. LSS är ju en rättighetslag och skall efterlevas av alla dessa parter. Idag uppfattar många kommuner det som om det enbart är deras ansvar. Sistahandsansvaret verkar vila på kommunerna, åtminstone om det rör sig om ekonomiska åtaganden. Om detta är riksdagens avsikt bör det klarläggas och tydliggöras ännu mer så att gråzonen mellan olika ansvarstagande suddas ut så mycket som möjligt. Kortfattat skulle det kunna beskrivas i följande punkter med frågeställningen "Vem ansvarar för vad" som utgångspunkt:

2.1Avtal fattade av arbetsmarknadens parter som kommunerna måste följa

Det gäller bland annat nuvarande jourersättning. Finansieringsprincipen sätts ur spel då avtalsmässig jourersättning inte ersätts i fastställd LASS-ersättning.

2.2Sjuklöneansvar för privata assistansanordnare

Kommunerna ersätter idag privata assistansanordnare då deras ordinarie personal är frånvarande. Privata anordnare får samma ersättning som kommunen. Kommunen har eget sjuklöneansvar och ersätts inte utöver ordinarie LASS-ersättning.

2.3Särskilda krav i vissa ärenden

Dubbelbemanning kan vara befogat på grund av risker i arbetsmiljön vilket inte tas hänsyn till i beslut om LASS-ersättning. Stort arbetsmiljöansvar utöver det sedvanliga föreligger i dessa ärenden. I dessa och även liknade ärenden kan stora introduktions-, handlednings- och utbildningsbehov föreligga, och det kan bli en betydande merkostnad utöver det som täcks av beslutad LASS-ersättning. Lönekostnader i dessa ärenden är oftast betydligt dyrare då det ställs speciella krav på kompetens som medför högre löner än den schabloniserade. Dessa täcks inte i schabloniserad LASS-ersättning.

2.4Ärenden i allmänhet

Flertalet ärenden fordrar van personal. Detta medför större uttag av övertid respektive fyllnadstid än i normal verksamhet. Schabloniserad LASS-ersättning täcker inte dessa merkostnader.

Stor personalomsättning kan vara ett problem då höga krav ställs på personalen i dessa individrelaterade ärenden. Stor personalomsättning medför ökade kostnader som inte tas hänsyn till, exempelvis kostnader för introduktion som återkommer oftare än normalt. Då privat anordnare sökt och erhållit förhöjd grundersättning får kommunen betala de första 20 timmarna efter den förhöjda ersättningen samt fortfarande betala för exempelvis merkostnader i form av vikarier vid frånvaro.

Speciella krav i arbetsrättsansvaret medför kostnader utöver de sedvanliga. Exempel på kostnader kan vara:

  • Lokalutrymmen för exempelvis nattarbete i den enskildes hem.

  • Uppsägningstid vid dödsfall.

  • Tillfälliga utökningar av olika slag, exempelvis kostnader för deltagande i dagcenterverksamhet.

  • Omplaceringar av personliga assistenter kan vara svårt i vissa fall då egen specialkompetens inte behövs i annan verksamhet.

Ovanstående är ett axblock av de svårigheter där gränsdragningsproblematiken inte är lätt. Gråzonen skapar otydlighet. Tid läggs på destruktiva diskussioner om ansvar istället för dialoger om hur olika delar av det offentliga samhället gemensamt löser problematiken för brukaren på bästa möjliga sätt. En god kostnadseffektivitet borde dock kunna uppnås om spelreglerna blir mer tydliga.

Stockholm den 29 september 2004

Håkan Juholt (s)

Agneta Ringman (s)

Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydligare regler för LSS.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.