Tydligare regler vid folkomröstningar

Motion 2004/05:K456 av Anita Brodén (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydligare regler avseende både folkomröstningens frågeställning och folkomröstningens tolkning vid utformningen av rådgivande folkomröstningar.

Motivering

Sverige har till skillnad mot andra europeiska länder inte så täta folkomröstningar. När vi beslutar att så skall ske är det emellertid oerhört viktigt att inga tveksamheter råder vad gäller tolkningen av vare sig frågan eller resultatet. Under pågående eurovalrörelse rådde en osäkerhet vad gällde tolkningen av blankröster. Det är helt oacceptabelt att tolkningsdiskussioner förs under pågående valrörelser. Detta skall givetvis vara klarlagt innan.

Enligt regeringsformen kan det i Sverige anordnas både rådgivande och beslutande folkomröstningar. Bestämmelser om rådgivande folkomröstningar har funnits sedan 1922 och regleras numera enligt RF 8 kap. 4 §. Sedan 1980 finns också enligt bestämmelser i RF 8 kap. 15 § möjligheten att anordna beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor.

Beslutande folkomröstningar om vilande grundlagsförslag får endast äga rum i anslutning till val. Omröstningen är beslutande i den meningen att förslaget (grundlagsändringen) är förkastat om majoriteten röstar nej och om denna majoritet är fler än hälften av dem som röstat i riksdagsvalet. I annat fall upptar riksdagen förslaget till slutlig prövning.

Rådgivande folkomröstning kan gälla vilken fråga som helst som riksdagen bestämmer skall bli föremål för folkomröstning. I förarbetena ( prop. 1972:15, s. 303) sägs att stadgandet innebär att riksdagen skall ha tagit ställning till utformningen av den fråga som ska bli föremål för folkomröstning. Detta innebär att riksdagen skall stifta en särskild lag som reglerar vilka frågor som skall ställas i folkomröstningen samt ange tidpunkten för omröstningen. Det är viktigt att både folkomröstningens frågeställning och folkomröstningens tolkning tydligt klargörs. Det är särskilt angeläget vid ett lågt valdeltagande för att inte valresultatets legitimitet skall ifrågasättas. Såväl ATP- omröstningen, folkomröstningen om kärnkraften samt om euron har inte uppfyllt dessa krav. För att det skall vara meningsfullt att genomföra en rådgivande folkomröstning måste både frågeställning och tolkning vara kristallklara för att inga tveksamheter skall råda.

Stockholm den 5 oktober 2004

Anita Brodén (fp)