UF-företag och skolan

Motion 2020/21:2516 av Anders Åkesson och Johan Hedin (båda C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbildning i entreprenörskap ska erbjudas fler gymnasieelever än vad som i dag sker och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Varje år genomgår en stor del av Sveriges gymnasieelever organisationen Ung Företagsamhets koncept UF-företagande där eleverna startar, driver och avvecklar ett UF‑företag. Forskning kring entreprenörskap i skolan ger ett tydligt positivt resultat i fråga om att utbildning i entreprenörskap ger effekt både på det personliga och det samhällsekonomiska planet. Mot bakgrund av dessa resultat och det allmänt stora behovet av ökat entreprenörskap bör därför fler gymnasieelever än idag ges chansen att driva UF-företag.

I syfte att undersöka värdet av konkret entreprenörskapsutbildning för unga har Ung Företagsamhet, med hjälp av Ratio, undersökt hur de som drev UF-företag 1993–1994 inom ramen för Ung Företagsamhet på gymnasiet klarar sig senare i livet.

I resultatet kan vi bl.a. utläsa att de 2 400 elever som drev UF-företag 1993 och 1994 har

• 12 procent högre lön femton år efter utbildningen än de som inte drev UF-företag
• 44 procent större chans att vara chef än de som inte drev UF-företag
• 20 procent mindre risk att vara arbetslös än de som inte drev UF-företag.

Dessutom visade det sig att bland de som drev UF-företag var sannolikheten 24 procent högre att de senare i livet blev företagare och att dessa i snitt tjänade cirka tio tusen kronor mer i årslön än de som inte drev UF-företag.[1]

Även om uppföljningen ovan har några år på nacken är det uppenbart att mer entreprenörskap i utbildningen är en viktig förklaring till att människor senare i livet blir företagare och lär sig möta livet på ett sådant sätt att de har lägre risk för arbetslöshet även om de inte väljer att bli företagare. Att de därtill tjänar bättre på sitt arbete ger både dem själva och samhället välfärd.

Sverige har idag många småföretag, och de startas i stor utsträckning i branscher såsom bygg, fordon, de gröna näringarna, turism, kulturella och kreativa näringar vård och omsorg. Idag får dessa elever i liten utsträckning möjlighet att träna på företagande i skolan. Det borde vara självklart för dessa elever att driva UF-företag.

Sverige är ett av världens bästa länder på innovationer. Men, vi måste bli bättre på att kommersialisera våra idéer. Att driva UF-företag är ett viktigt steg i att förkorta vägen från idé till produkt och att tidigt få testa på företagande.

För att fler elever ska ges chansen att driva UF-företag måste till exempel

      fler elever på yrkesprogram och estetiska programmet uppmanas driva UF-företag då deras yrkesutgång ofta är företagande. Kursen Entreprenörskap måste vara en programgemensam kurs eller inriktningskurs på de program där många av framtidens företagare börjar sin resa.

      fler elever på naturprogrammet och tekniska programmet driva UF-företag. Kursen Entreprenörskap måste vara en programgemensam kurs eller en inriktningskurs på de program där många av framtidens innovatörer börjar sin resa.

Mot bakgrund av det ovan anförda må riksdagen besluta att ge regeringen till känna att utbildning i entreprenörskap ska erbjudas fler gymnasieelever än vad som idag sker.

Anders Åkesson (C)

Johan Hedin (C)

[1] Karl Wennberg, docent och Niklas Elert, doktorand, Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, publ. jan 2013.