Ukraina

Motion 1990/91:U523 av Birger Hagård (m)

Ukraina är Sovjetunionens näst största republik med
över 50 miljoner invånare. På samma sätt som i Estland,
Lettland och Litauen har en självständighetsrörelse, Rukh,
vuxit fram.

Ukraina var den första staten i denna del av världen med
Kiev som ekonomiskt och kulturellt centrum alltifrån 1000-
talets mitt. Senare kom Ukraina under polsk dominans.
1648 reste sig det ukrainska folket mot Polen men hamnade
i stället under ryskt inflytande och ryskt förtryck. Det
ukrainska samarbetet med Sverige under det stora nordiska
kriget var ett uttryck för motstånd mot Ryssland. Ukraina
förklarade sig självständigt den 22 januari 1918 och den
dagen betraktas än i dag av många som nationaldag.
Självständighetssträvandena krossades av bolsjevikerna
under inbördeskriget efter revolutionen. Ukrainarna har ett
eget språk, en egen kultur och en stark nationalkänsla.

Stark opposition

Vid valet i Ukraina till republikens högsta sovjet den 4
mars 1990 ställde oppositionen upp kandidater över hela
landet. De största framgångarna noterades i Västukraina,
där självständighetsrörelsen länge varit särskilt stark men
även i huvudstaden Kiev och större städer som Odessa,
Donetsk och Kharkiv lyckades den demokratiska
oppositionen väl. I provinsen Lviv (Västukrainas
huvudstad) segrade Demokratiska blocket i 18 av de 24
valdistrikten. I nio av de 12 valdistrikten i Ivano-Frankivsk
var resultatet detsamma.

Efter andra valomgången har Ukrainas högsta sovjet
numera omkring 150 parlamentsledamöter från
Demokratiska blocket (som använder beteckningen
Narodna Rada, nationalrådet) av sammanlagt 450. Det
anses att 239 ledamöter ingår i oppositionen. Återstoden
stöder kommunistpartiet.

Den ukrainska folkfronten Rukh bildades i september
1989. Tanken att bilda en front hade då funnits sedan hösten
1988. Vid den konstituerande kongressen deltog 1 100
delegater från republikens samtliga regioner.

Rukhs andra kongress hölls den 25--28 oktober 1990
med omkring 2000 delegater. Till ordförande valdes den
välkände poeten Ivan Drach. Under året lämnade han
Sovjetunionens kommunistiska parti, där han varit medlem
sedan 1959. Förste vice ordförande är sociologen Mikhail
Goryn, som varit dömd till 12 års fängelse för motstånd mot
regimen. Han är medlem av Ukrainas republikanska parti.

Under 1990 har det vuxit fram en rad partier i Ukraina,
vilka kan utgöra stommen i ett kommande demokratiskt
flerpartisystem:Ukrainas republikanska parti (URP)
grundades vid ett möte med Ukrainas Helsingforsgrupp i
april 1990. Främst på partiets program står fullständig
självständighet för Ukraina. Partiordförande är Levko
Lukyanenko, en advokat som en gång varit dömd till döden
för motstånd mot regimen. Straffet förvandlades emellertid
till 15 års fängelse. Han benådades senare och är nu medlem
av högsta sovjet i Ukraina.Ukrainas demokratiska parti
grundades vid en kongress i december 1990. Huvudkraven
i programmet är självständighet för Ukraina och en
demokratisering av samhället. Parlamentsledamöter i
partiet utgör den största fraktionen i Demokratiska blocket.
Ordförande är poeten Dmytro Pavlychko, som är medlem i
presidiet i Ukrainas högsta sovjet.Ukrainas gröna parti
grundades vid en kongress den 28--30 september 1990. 86
delegater deltog. Grundarna och initiativtagarna är
medlemmar av miljöorganisationen Zeleny Svit. I
programmet finns krav på ukrainsk neutralitet. Ledare för
det gröna partiet är författaren och läkaren Jurij Sherjbak,
som besökte Sverige under 1990.

Till dessa partier kommer Ukrainas nationella parti
(UNP), vars ordförande är Hryhorio Prykhodko, Ukrainas
nationaldemokratiska parti (UNDP), Ukrainska
landsbygdens parti (USDP) och Ukrainas
socialdemokratiska parti.

Ukrainas betydelse

Ett viktigt led i utvecklingen mot självbestämmande är
det samarbete, som har inletts mellan Ukraina och den
ryska rådsrepubliken. Dess president Boris Jeltsin har
under januari 1991 i kraftfulla ordalag protesterat mot
centralregeringens agerande i Baltikum. Ryssland och
Ukraina ingick under 1990 ett fördrag på tio år, vars
huvudpunkter går ut på attde två republikerna erkänner
varandras ställning som suveräna stater;invånarnas lika
rättigheter och friheter garanteras;de invånare från
respektive republik som finns på den andras territorium
skall skyddas;gränserna mellan de bägge republikerna
inom Sovjetunionen erkänns och respekteras;behovet
erkänns av ett system för kollektiv säkerhet, inklusive
bilateralt samarbete inom försvaret och på
säkerhetsområdet;var och en av parterna har rätt att
självständigt bestämma vilken form av äganderätt man vill
ha;gemensamma fördrag kan slutas om ömsesidiga
leveranser och tjänster, betalningar, priser m.m.

Det är naturligt för Sverige att i första hand stödja
självständighetssträvandena i Estland, Lettland och
Litauen. Men det bör inte hindra att Sverige ger stöd åt
strävandena efter demokrati och självständighet också i
andra republiker i Sovjetunionen. Ukrainas betydelse kan
knappast överskattas. Utvecklingen i Ukraina är i mångt
och mycket avgörande för utvecklingen i hela
Sovjetunionen.

Ett svenskt konsulat bör snarast komma till stånd i Kiev,
så att den svenska regeringen ges möjlighet att följa
utvecklingen i Sovjetunionens näst största republik.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen uttalar sitt principiella stöd också för
självständighetssträvandena i Ukraina,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ett svenskt konsulat bör upprättas i Kiev.

Stockholm den 25 januari 1991

Birger Hagård (m)