Undantaget i lagen om anställningsskydd

Motion 2011/12:A218 av Fredrik Olovsson (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändringar i lagen om anställningsskydd.

Motivering

Ordning och reda på arbetsmarknaden är en viktig grundbult i den svenska modellen. I denna modell är anställningsskyddet en betydelsefull del. Den svenska arbetsrätten är i grunden bra och bidrar till rättstrygghet, stabilitet och hållbar tillväxt. Löntagare som känner trygghet på sin arbetsplats är produktiva, skaffar sig hög kompetens och är intresserade av att ta större ansvar. Idag har anställda i mindre företag emellertid ett sämre anställningsskydd än andra arbetstagare. Det riskerar att leda till godtycklighet.

Från näringslivets organisationer framförs ofta uppfattningen att lagen om anställningsskydd försvårar för företagen vid uppsägningar och bidrar till att cementera arbetslösheten. Det har använts som ett argument för undantagsregeln. Att LAS skulle vara ett problem handlar mer om myter och okunskap än faktiska förhållanden. Forskningen ger inget stöd för uppfattningen att LAS generellt leder till högre arbetslöshet, möjligen finns ett visst stöd för att ett starkare anställningsskydd gör det svårare för vissa grupper, som unga och invandrare, att komma in på arbetsmarknaden, men det ska då vägas mot det skydd mot godtycke som lagen faktiskt utgör. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att endast 17 procent av småföretagen använder sig av undantagsregeln när de hamnar i den situationen att de behöver säger upp anställda. Den enda rimliga tolkningen är att huvuddelen av företagen i praktiken inte ser några problem med uppsägningsreglerna.

En uppluckring av LAS skulle göra att maktbalansen mellan de lokala parterna förskjuts. I praktiken är personer i ledande funktion alltid undantagna från LAS-reglerna. Att företag med färre än tio anställda utöver en eller två ledande personer dessutom kan undanta två personer helt utan förhandling innebär att halva arbetsstyrkan kan undantas från turordningsreglerna. Det säger sig självt att detta innebär att reglerna i praktiken är helt satta ur spel på dessa arbetsplatser. Detta gynnar inte någon och kan istället vara ett hinder för tillväxt. Att ha en lagstiftning som bygger på godtyckliga undantag är inte acceptabelt och kan leda till delvis diskriminering av människor samt att yrkesarbetare avstår från att söka anställning i mindre företag med färre än tio anställda då lagstiftningen gör skillnad mellan att vara anställd på en arbetsplats där elva arbetar och en där färre än tio arbetar.

Stockholm den 21 september 2011

Fredrik Olovsson (S)